Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers upplevelser och erfarenheter av relationen mellan lärare och elev samt om eleverna upplever att lärare-elevrelationen har någon inverkan på deras motivation till lärande. Uppsatsens empiri grundar sig i fem kvalitativa intervjuer med elever som går det sista året på gymnasiet. Valet av metod baseras på målsättningen att få en djupare förståelse för elevers upplevelser och erfarenheter av lärare-elevrelationer.   Resultatet av undersökningen visar att eleverna har en entydlig uppfattning om hur en lärar-elevrelation bör vara utformad för att en god relation ska kunna utvecklas. Eleverna är eniga om att goda relationer mellan dem och deras lärare påverkar deras lärandemöjligheter. Resultatet visar att eleverna främst vill ha lärare som är personliga, engagerade och förstående så att en god relation mellan parterna kan utvecklas. Eleverna har även en gemensam syn på hur mindre goda relationer mellan lärare och elever kan ta sig i uttryck, vilket anses påverka elevernas motivation till lärande negativt.   Både tidigare forskning och samtliga elever i undersökningen betonar vikten av goda relationer mellan lärare och elev. Resultatet visar att eleverna anser att det är viktigt att utvecklingen av relationen mellan lärare och elev sker både i och utanför klassrummet. Om läraren hälsar och talar med eleverna utanför klassrummet känner de sig sedda och får en upplevelse av att läraren bryr sig om dem som personer och inte endast som elever.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen var att jämföra hur lärare och personal på en högstadieskola i Stockholm arbetar och tänker kring hälsa i undervisningen samt hur eleverna uppfattar hälsoundervisningen. Utifrån syftet har dessa frågeställningar skapats: Hur kan man som lärare dels i idrott och hälsa, biologi samt hemkunskap, jobba med hälsa i undervisningen? Vad anser lärarna och personal är viktigt i hälsoundervisningen? Hur uppfattar eleverna hälsoundervisningen? Metod I studien användes en kvalitativ metod och insamling av data med hjälp av intervjuer för att få ingående och djupa svar på frågeställningarna. Urvalet av informanter har varit tre lärare samt en biträdande rektor samt tio elever i årskurs 6, 7 och 8. Resultat Jag fick i studien svar på att det är en skillnad i hur de vuxna informanterna tänker kring hälsa och hälsoundervisning och att det skiljer sig mot hur eleverna uppfattar hälsoundervisningen. Lärarna och personalen tycker att det är viktigt att eleverna får en undervisning i hälsa däremot är det även en skillnad i när eleverna bör få undervisning i hälsa. Samtliga lärare och personal ansåg att eleverna var mogna för hälsoundervisning från och med årskurs 8. Eleverna i åk 6 och 7 uppfattade att de inte hade så mycket undervisning i hälsa, varken på idrott och hälsa eller i andra ämnen. Däremot tyckte eleverna i åk 8 att de hade tillräckligt med teori om hälsa i nuläget, eftersom de har fokus på hälsa i biologi och hemkunskap. Slutsats Samtliga elever har ett patogent synsätt och fokuserade på den friska kroppen medan samtliga lärare och personal har ett salutogent synsätt, vilket innebär att de fokuserar på ett helhetsperspektiv och att vara hälsosamma. Slutsatsen på arbetet stämmer väl överens med titeln på studien: Hälsoundervisning – är det nödvändigt? Det är nödvändigt inte minst för att Lgr11 betonar hälsoperspektivet och ett bra sätt att börja är att presentera definitioner kring hälsa samt olika teorier om hälsa. Antonovskys känsla av sammanhang kan lärare jobba med för att eleverna ska känna att undervisningen är begriplig, att de kan hantera informationen samt att den är meningsfull för dem. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

Den här uppsatsen handlar om hur vi på Yrkeslärarprogrammet vid Linnéuniversitetetarbetar med att utveckla lärarens yrkeskunskap hos blivande yrkeslärare genom dialogseminariemetoden och om det är möjligt att tradera yrkeskunnande hos yrkeslärare med nämnda metod. Dialogseminariemetoden går ut på att tillvarata erfarna yrkesmänniskors kunskap. Erfarenheten väcks genom läsning av olika texter och gestaltas sedan i exempel/berättelser som delges en grupp i ett dialogseminarium. Metoden används i yrkeslärarutbildningen för att utveckla yrkeskunnande bland annat inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Den här uppsatsens utgångspunkt är de deltagande studenternas erfarenhet gestaltade i ett antal exempel. De utvalda exemplen berör studenternas ursprungsyrke och mötet man har med avnämarna (kunder, vårdtagare, anhöriga etc.) i detta yrke samt den första ensamma tiden i läraryrket då man har vaga begrepp om det man gör i klassrummet är ett korrekt sätt att agera. Något exempel berör tiden när man har arbetat ett tag som lärare och har börjat reflektera kring sin vardag och sitt agerande och börjar knyta det till sina erfarenheter i ursprungsyrket.

Den här studien analyserar de olika genusaspekterna av lärare och mellanstadieelevers interaktion i klassrummet samt lärarens sätt att undervisa. Studien visar hur ofta och på vilket sätt läraren ger uppmärksamhet till pojkar eller flickor samt hur ofta och på vilket sätt pojkar eller flickor ger uppmärksamhet till läraren under lektionen. Studien kategoriserar också lärarens olika sätt att ge respons till elevernas svar under lektionen. Datamaterial i undersökningen har samlats in via klassrumsobservation som gjordes i en årskurs fyra med hjälp av videoinspelning. Det insamlade datamaterialet har transkriberats och blivit analyserat med metoder som samtalsanalys, observationsschema och lärarens riktningsgivare. De olika teoretiska perspektiven som har använts är kön –och genusperspektiv samt ett sociokulturellt perspektiv.Studiens resultat visar att läraren delar ordet i klassrummet opartiskt om eleverna räcker upp handen. Resultatet visar också att om eleverna inte räcker upp handen är det väldigt klart att pojkar får och tar mer uppmärksamhet än flickor. Pojkar får flera tillsägelser och reagerar oftare på lärarens kommentarer än flickor. Resultatet betonar att lärarens sätt att reagera och ge respons är avgörande för elevernas förståelse av lektionens innehåll. Utan lärarens insats skulle eleverna ha det svårt att förstå vad som krävs och bör uppmärksammas.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken utbildningsnivå och vilka ämneskunskaper lärare som undervisar i teknik har och deras uppfattningar om sitt ämne. Undersökning som ligger till grund för rapporten är en kombination mellan en enkät- och intervjustudie. Det visar sig att i undersökningen finns bara en lärare helt utan behörighet och ungefär hälften av lärarna är utbildade lärare men inte just inom ämnet teknik. Det är positivt jämfört med mycket av den tidigare forskningen som pekar på att det skulle vara mycket värre ställt med utbildningsnivån. Uppfattningen hos lärarna är att teknik är ett viktigt ämne och respondenterna pekar på att teknikämnet också har börjat prioriteras högre i skolan och hos andra lärare.

The use of technology in today's society is frequent and often necessary, but how, when and where are we supposed to learn how to use it? And if it is such a big and important part of our society, then why don’t teachers get more training in how to use the technology? The purpose of this paper is to examine whether teachers attitudes to technology affects their use of technology in their teaching. In school technology can be a complementary to other material, if teachers have the necessary skills to use technology in a pedagogical way. I have chosen to do a qualitative study in form of interviews and observations at a school outside of Stockholm. The results show that both school and teachers must want to work with technology if anyone will be getting something out of it. If schools invest a lot of money on technology that teachers can’t use, it is as bad as if the teachers would be in possession of all knowledge in the world but not be able to convey it. Schools must do more than just buy technology, they must give the classrooms enough computers so that several students can work at the same time, and they must have a functioning support and give the teachers necessary training in how to use it with their students. The teachers in this study said that there are several advantages and disadvantages of the use of technology in teaching. The advantages are that access to technology are fun for students and can often help them in different ways, the disadvantages are poor quality computers and the time it takes for the teachers to work with technology. During observations I could see that students who work together through technology enlisted help of each other, while students who work with books, completely forget the student who sits next to them and go directly to the teacher to get answers to their questions. Technology is here to stay and we must therefore adapt to it accordingly.

Syftet med studien är att få ta del av verksamma lärares upplevelse av arbetet med LTG-metoden, ljudmetoden samt metoden att skriva sig till läsning. Likaså är studiens syfte att kartlägga lärares inställning till olika hjälpmedel som finns att använda i läs- och skrivinlärningen såsom läromedel, elevproducerat material, skön- och facklitteratur, medier, populärkultur och IKT. Vi intervjuade sex lärare verksamma i årskurs ett till tre för att ta del av deras tankar och upplevelser. Intervjuerna visade att alla lärare använder sig av samtliga läs- och skrivmetoder och tycker att de bör gå hand i hand för att eleverna ska får bästa möjliga förutsättningar att lära sig läsa och skriva och känna glädje inför skriftspråket. Som en röd tråd genom samtliga metoder nämns den glädje som vissa delmoment i metoderna ger inför skrivandet och läsandet. Även lärarens betydelse är genomgående; är inte läraren positiv och engagerande sker inget lärande oavsett metod. Gällande hjälpmedlen i lärandet används läseboken, skönlitteraturen och facklitteraturen och det egna producerandet i stor utsträckning. Datorn används delvis till eget skrivande och Internet för faktasökande men tyvärr finns det för få datorer för att kunna använda det i större utsträckning. Populärkulturen, medier såsom TV, spelfilm och mobiltelefon liksom leksakskataloger används nästintill inte alls.

Utbildningen i idrott och hälsa ger möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar i ett mångkulturellt och internationellt samhälle (Lpo 94). Fotboll har länge varit den sport som på allvar har bidragit till att föra samman olika kulturer med varandra för deras gemensamma kärlek till sporten. Överallt i världen, oberoende av etnicitet och religioner, har människor samlats för att ta del av spelet. Men hur ser det ut i skolan?  Utbudet av världens största sport är givetvis stort även i skolan eftersom efterfrågan kräver det. Men vilka är det som efterfrågar? Idrott och hälsa ska ge möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn men när fotboll bedrivs är det ibland en utopi. Denna studie ser till att kartlägga hur lärare ser på flickors förhållningssätt till momentet fotboll i ämnet idrott och hälsa? . Flickornas förutsättningar och behov blir i stor utsträckning bortglömda när det spelas fotboll och den har nästan uteslutande blivit en sport som verkar lyda efter andra lagar än de som ställts upp i kursplanerna. Deltagandet bland flickorna är lågt när det är fotboll och många är till och med rädda för aktiviteten. Jämställdheten har nått långt men i idrotten är det den manliga normen som regerar, framförallt i fotbollen. Vilka faktorer har bidragit till flickornas förhållningssätt och hur bör lärarna göra för att få flickorna inkluderade? Dessa två frågor är ingången i studien och syftar till att lyfta fram förslag på hur även fotbollen ska kunna bli en aktivitet som månar om gemenskapen i klassen, oberoende av kön.

No description available.

I mötet med lärare ute på de skolor där vi har utfört vår verksamhetsförlagda utbildning, har vimött lärares emotionella reaktioner på lärobokens betydelse för deras arbetssituation. Studienskontakt med tidigare forskningsrapporter knutna till studiens undersökningsområde efterfrågadevidare forskning om hur lärare upplever situationen då valet av läroböcker ska göras,men även vilka erfarenheter, känslor och värderingar lärare upplever och ger uttryck för i sinrelation till läroböckerna. Studien ämnar genom sitt syfte undersöka och beskriva de känslor,värderingar och attityder som kan uppstå i processen kring valet och användandet avläroböcker och läromedel i undervisningen. Studien har använt sig av enkäter och intervjuerför att närma sig undersökningsområdet. Resultatet visar att lärare ger uttryck för en frustrationöver att inte kunna påverka valet av lärobok. Oförmågan att påverka sin arbetssituationkan av lärare beskrivas som en upplevd stressfaktor som även kan påverka deras privatliv.Nyckelord: Didaktik, pedagogik, lärobok, läromedel, lärare, stress