Syftet med examensarbetet är att följa svensklärares resonemang rörande etiska dilemman. På vilka grunder fattar lärarna sina beslut i problemlösandet och kopplas värdegrund, styrdokument och de yrkesetiska principerna till resonemangen? Initialt besvarar intervjupersonerna skriftligen våra frågor och dessa följs upp med muntliga intervjuer. I vår undersökning finner vi att det verkar saknas en koppling mellan lärarnas utbildning och deras resonemang. De lärare med minst yrkeserfarenhet är de som mest kopplar sina resonemang till styrdokument. Ingen lärare anser att de har fått en praktikgrundad yrkesetisk teori. Ingen lärare har någon egentlig kunskap om de yrkesetiska principerna och lärarnas kännedom om innehållet i värdegrunden verkar generellt sett vara mindre bra. Synsättet eleven i centrum dominerar utom när dilemmat rör kollegor. Lojalitet mot kollegiet sätts då i första rummet. Vår slutsats blir att en mer aktiv diskussion rörande etik, professionalitet och värdegrund borde föras, både på lärarutbildningen och inom kollegiet.

SAMMANFATTNINGI mitt examensarbete har jag granskat TV-serien Klass 9A som är producerad av Sveriges Television kanal 1 (SVT 1). I programmen gestaltas åtta utvalda, erkänt duktiga lärare med olika kön, ålder och erfarenhet med en klass elever under fyra månader. Lärarna har som mål att göra en av Sveriges sämsta klasser till en av de tre bästa. Jag var hänvisad till att tolka det som representeras i TV-serie, det vill säga vad som är utvalt och vilket handlande som lyfts fram i de 13 avsnitten.Metodmässigt har jag valt att analysera vad lärarna gör med eleverna i TV-serien enligt Gunter Kress och Theo Van Leewen (1996, 2001) multimodala teori som beskriver hur visuella bilder och medieobjekt kan tolkas och förklaras. Jag har riktat min uppmärksamhet på lärarrollerna i klassrummet, relationer mellan lärarna och elevernas framgång och vilka arbetssätt lärarna använder.Resultatet visar att lärarna främst är intresserade av att skapa relationer med eleverna för att de ska känna sig motiverade att nå kursmålen i grundskolan och bli behöriga att söka till gymnasiets nationella program. Genom de åtta lärarnas olika arbetssätt och engagemang för elevernas framtid blev detta möjligt.

Tidigare forskning indikerar att elevers enskilda arbete med matematikläroböcker som stöd har ökat och att läroböckerna framför allt fokuserar på matematiska proceduruppgifter. För att undersöka om matematikläroböcker som används idag framför allt innehåller proceduruppgifter analyserades två läroböcker i matematik för årskurs 9. En enkätundersökning genomfördes för att undersöka hur stor andel av lektionstiden som lärare uppskattar att eleverna arbetar i läroboken samt vilka fördelar och nackdelar lärare ser med denna undervisningsform. Resultaten visar att läroböckerna till stor del innehåller proceduruppgifter och att lärare uppskattar att nästan halva lektionstiden består av enskilt arbete i läroboken. Lärare uppger flera för- och nackdelar med läroboksbaserat arbete där många av dess styrkor även kan innebära begränsningar. Om lärare i stor utsträckning undervisar med enskilt arbete i läroböcker, som till stor del behandlar procedurförmågan, finns risk att eleverna inte utvecklar alla matematiska förmågor, som skolans styrdokument lägger stor vikt vid.

No description available.

Världen har de senaste decennierna blivit alltmer globaliserad, och både arbetsgivare och arbetstagare kan på grund av detta söka sig utanför sina landsgränser när det gäller att hitta ett passande jobb. Forskning har beskrivit hur viktig introduktionsprocessen är för att en nyanställd på ett effektivt sätt ska bli en produktiv del av verksamheten. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare på en svensk utlandsskola upplevde sin introduktion och hur den påverkade deras fortsatta anställning. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer av åtta lärare på den utvalda skolan. Intervjusvaren analyserades, tolkades och beskrevs sedan utifrån fyra teman. Analysens utgångspunkt var Bauers 4C-modell samt Billetts teori om individens engagemang och givna möjligheter på en arbetsplats. Resultatet visade att lärarnas upplevelse av introduktionen i många fall var samstämmig men även hade vissa variationer. Dessa variationer gällde bland annat önskemål kring utomorganisatoriskt stöd, och lärarnas uppfattning vad gällde introduktion under avvikande perioder. Samstämmigheten kunde ses i den bild lärarna gav av skolans stödfunktioner som alltid uppfattades som närvarande och tillgängliga vid behov. Vidare kunde studiens resultat visa att de lärare som upplevt sin introduktion som bra också var mer positiva till sin fortsatta anställning på skolan. Slutligen kunde studien påvisa vikten av ett stödjande arbetsklimat och att organisatorisk stöttning skulle kunna vara viktigare än andra formella introduktionsaktiviteter. Denna uppsats skulle i framtida forskning kunna användas som en plattform för att bygga vidare på forskning inom introduktioner vid utlandsrektyrering.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap kring lärares uppfattningar om bedömning i arbetet med utomhuspedagogik som en del i ämnet biologi. Vidare vill vi ta reda på hur lärare kartlägger sina elevers kunskaper samt vilka möjligheter och hinder lärare upplever i arbetet med utomhuspedagogik och bedömning. I denna undersökning användes enkäter och intervjuer för att samla in information. Vi använde oss av surveyenkät som bidrog med trettiosex svar. Vi intervjuade fyra lärare som var verksamma i årskurs ett till tre i två olika kommuner på tre skolor. Lärarna hade olika lång erfarenhet samt olika behörighet. Likvärdigt var att alla lärare var behöriga i ämnet biologi inom årskurs ett till tre. Resultatet gällande utomhuspedagogikens möjligheter och utmaningar stärks av tidigare forskning. Men vid utomhuspedagogik och bedömning så saknas tidigare forskning som berör frågan. Studiens enkätresultat visar att majoriteten av lärare upplever att bedömning går att genomföra på grupp och individnivå i arbetet med utomhuspedagogik. Lärare beskriver att observationer, frågor och matriser möjliggör för lärare att genomföra bedömningar. Utmaningar beskrivs till största del om stora områden där det kan vara svårt att hinna se alla, samt personalbrist där lärare måste hålla övergripande fokus på hela gruppen och inte har möjlighet att fokusera på en grupp elever i taget. Studiens intervjuresultat stärker enkätresultatet och visar att bedömning är möjlig. Lärare uttrycker att de lagrar större delen av informationen i huvudet eller via dokumentation i bilder eller text. Studiens intervjuade lärare beskriver att studiens egenskapade matris skulle underlätta både formativ och summativ bedömning.

Bakgrund: Det finns betydande forskning som behandlar lärares handlingsutrymme generellt, men föga som synliggör lärares perspektiv på sitt handlingsutrymme i svenskämnets grammatikundervisning. Syfte: Syftet med den här studien är att få en djupare inblick i gymnasielärares perspektiv på sin grammatikundervisning, i relation till sitt enskilda handlingsutrymme inom svenskämnet. Metod: I ett försök att fullgöra studiens syfte, intervjuas fyra svensklärare på tre olika skolor i Västsverige. Intervjuerna är av semistrukturerad form, och analyseras med hjälp av en hermeneutisk ansats. Studien ramas in av Michael Lipskys teori street - level bureaucracy, vilken i huvudsak berör närbyråkraters handlingsutrymme. Resultat: Studien visar att samtliga lärare upplever sitt individuella handlingsutrymme som essentiellt inom svenskämnets grammatikundervisning. Informanterna är eniga i att handlingsutrymmet skapar rum för att styra det innehållsliga grammatiska stoffet efter intressen och behov, och i vilken mån grammatiken ska implementeras i svenskundervisningen. I linje med det uppger somliga informanter att de har en mer explicit grammatikundervisning, medan andra på ett organiserat plan inte arbetar med grammatik. Utfallet tycks dels bero på att lärarna har olika utgångspunkter vid utformandet av undervisningen, dels att lärarnas personliga preferenser och inställningar till grammatik präglar undervisningen.

I denna studie har vi utgått från ett fenomenologiskt perspektiv i syfte att undersöka hur förskollärare upplever arbetet med digitala verktyg i förskolan. Två delstudier har genomförts. Den första delstudien har fokus på att undersöka förskollärarnas upplevelser och erfarenheter kring att arbeta med digitala verktyg i praktiken. Den andra delstudien undersöker förskollärarnas upplevelse och uppfattning av de delar i läroplanen som handlar om digitalisering och användande av digitala verktyg. Genom de två delstudierna vill vi presentera olika aspekter av hur förskollärare upplever arbetet med digitala verktyg både praktiskt och utifrån det som står i läroplanen. Målet med delstudierna är att besvara forskningsfrågor utifrån två olika kvalitativa intervjuer. Sju förskollärare från olika förskolor i Sverige har intervjuats. Intervjuerna har varit semistrukturerade med förberedda frågor och svaren har transkriberats och analyserats med tematisk analys som metod. Delstudiernas resultat relateras till tidigare forskning och sammanfattas i en diskussionsdel. Resultatet påvisar att ålder spelar roll vad gäller förskollärarnas attityd till digitala verktyg. Ökad kunskap och nyfikenhet på digitala möjligheter leder till en mer varierad undervisning. Studiens resultat visar även att förskollärare som fäster en positiv mening gällande det digitala uppdraget är insatta i vad som står i läroplanen och har ett intresse av att arbeta med digitala verktyg. Förskollärare som inte ser mening med att digitalisering skrivs in i läroplanen upplever att de har mindre kunskap och intresse för skrivelser i läroplanen. Några tycker att det är för tidigt att arbeta med digitalisering för barn i förskoleåldern. Utifrån resultaten tycker vi oss kunna se ett behov av tydligare regleringar där det står att digitala verktyg ska användas. Sådana regleringar bör även beskriva hur digitala verktyg ska användas. Detta skulle kunna bidra till en grund för att ge barn goda förutsättningar för vidare lärande, och för att ge alla barn samma möjlighet att lära.

Denna studie genomfördes med syfte att undersöka hur lärare tänkt och didaktiskt resonerat om klasstorlekens förhållande till undervisningens utformning och innehåll. Det är en kvalitativ studie om hur legitimerade lågstadielärare resonerat både om undervisning och organisering av elevgrupper utifrån språkliga, konstnärliga och naturvetenskapliga ämnen. Studien innehåller teoretiska utgångspunkter ur den utvecklingsekologiska teorin på en mikronivå. Lärarnas resonemang angående klasstorlek analyserades och tolkades med hjälp av den utvecklingsekologiska teorin. Den empiriska datan tolkades i huvudsak med begrepp som ekologiska övergångar, relationer och roller på en klassrumsnivå. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sex stycken legitimerade lågstadielärare. Analysverktyget utifrån de transkriberade intervjuerna var tematisk analys, teman som studien förhöll sig till blev arbetsmiljö och olika antal behov, kooperativt lärande (elevaktiv undervisning i mindre grupper) och nivågruppering som en undervisningsstrategi. Utifrån ekologiska övergångar på en mikronivå utgjorde arbetsmiljö och elevers olika behov en central del av resonemangen kring klasstorlekens betydelse för undervisningen. De första slutsatserna som studien kom fram till var att ekologiska övergångar och beteendemiljöer förändras på en mikronivå i förhållande till klasstorlek. Likt tidigare studier tycktes denna studies tolkningar även tyda på att mängden interaktioner påverkas utifrån klasstorlek. Andra slutsatser som studien kom fram till var att lärarna resonerade relationellt om att kooperativt lärande fungerade som en viktig resurs för lärare i både större och mindre klasser. När det kom till lärarnas resonemang kring vilken typ av undervisning som möjliggjordes vid olika klasstorlekar framkom att olika kunskapsnivåer i olika ämnen påverkade lärarnas resonemang kring hur de tänkte när de organiserade sin elevgrupp. Det framkom även vilka roller i klassrummet som synliggjordes vid denna organisering.

Studiens syfte var att undersöka gymnasielärares attityder mot elevfrånvaro i svenska gymnasieskolor. Studiens frågeställning var “Hur ser gymnasielärares attityder till elevfrånvaro ut?”. Genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med erfarna gymnasielärare i södra Sverige analyserades materialet med tematisk innehållsanalys, ABC-modellen och den funktionella attitydteorin. Sex teman identifierades: Eleven, Hemmet, Läraren, Omgivning, Relation och Skolan. Resultaten visade att lärares attityder påverkades av känslor och tankar gentemot faktorer som hemförhållanden och psykisk ohälsa. Analysen baserades på ABC-modellen och den funktionella attitydteorin. Det framkom att lärarnas attityder till största del baserades på affekt och kognition från ABC-modellen medan samtliga funktioner från den funktionella attitydteorin kunde urskiljas ungefär lika mycket. Slutsatsen är att gymnasielärares attityder mot elevfrånvaro är komplexa där attityderna präglas av en önskan att skapa positiva relationer till eleverna och stödja dem. Attityderna gentemot elevfrånvaro värderades positivt eller negativt beroende på elevens inställning till skolan, vilja att ta emot hjälp och deras beteenden. / The aim of the study was to explore teachers' attitudes towards student absenteeism in Swedish upper secondary schools. The question investigated was: How do upper secondary school teachers’ attitudes towards student absenteeism manifest? This was investigated through 8 qualitative semi-structured interviews, analyzed using thematic content analysis, the ABC-model and the functional attitude theory. The participants included 8 teachers in upper secondary schools in southern Sweden. The analysis resulted in 6 themes: Student, Home, Teacher, Environment, Relationship and School. These themes were analyzed based on the ABC model and the functional attitude theory. Teachers' attitudes toward student absenteeism were linked to all parts of the ABC-model in various ways.   In the functional attitude theory, several functions could be discerned reflecting teachers' ways of reasoning and forming their attitudes. Teachers’ attitudes are complex and are charactarized by a desire to create positive relations and support the students. The attitudes were impacted either positively or negatively by students’ behaviour, will to accept the help offered by the teachers and their view of the importance of school and attendance.