Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare arbetar med barns språkliga utveckling inom matematik i förskoleklass, om förskollärare vågar använda riktiga matematiska termer/ begrepp för att det ska bli en mjukare övergång från förskoleklass till grundskola. Dessutom är syftet att undersöka om det finns svårigheter inom uppfattning av matematiska begrepp hos lågstadieelever, som grundskollärare kan förknippa med språket. I studien har använts både en kvantitativ (enkätundersökning av 18 förskollärare och 12 grundskollärare) och en kvalitativ undersökning (intervjuer med tre förskollärare och tre grundskollärare). Resultatet visar att de flesta förskollärare arbetar på olika sätt med språklig utveckling inom matematik, de använder både vardagliga situationer till att synliggöra matematik och skapar lärandesituationer som är planerade och schemalagda. De flesta tillfrågade förskollärare som arbetar i förskoleklass använder riktiga matematiska begrepp. Denna studie bevisar att både förskollärare och lågstadielärare är medvetna om språkets betydelse inom matematikinlärning.

Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som gör att eleverna känner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som påverkar deras motivation. Uppsatsen ger förhoppningsvis läsaren en fördjupad förståelse för elevers motivation. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört kvalitativa intervjuer med åtta elever. Intervjufrågorna baseras på studiens frågeställningar: Vad är elevernas uppfattning om vad som gör dem motiverade? samt, Vilka faktorer påverkar elevernas motivation? Jag för även ett teoretiskt resonemang kring motivation som baserar sig på vad forskare tidigare har skrivit inom ämnet. Analysen av resultatet visar att eleverna i undersökningen i regel känner sig motiverade inför skolan och skolarbetet. Aspekter såsom engagerade lärare och elevernas mål påverkar motivationen. Roliga kurser som är praktiska och verklighetsförankrade är något som ökar elevernas motivation.  Denna studie kan ligga till grund för lärares kunskap om elevernas motivation och kan även utgöra grund för fortsatt forskning inom ämnet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer det är som påverkar elevers motivation i ämnet Engelska. Examensarbetet behandlar om det finns eventuella skillnader, och i så fall vilka, beträffande motivation på teoretiskt gymnasieprogram respektive praktiskt gymnasieprogram. Metoden som använts i denna undersökning är en enkätstudie. Enkäten distribuerades till sammanlagt 183 elever varav 91 elever läser på teoretiskt program och 92 elever på praktiskt program. De elever som går på det teoretiska programmet läser på teknik programmet medan de som går praktiskt program läser på byggprogrammet och livsmedelprogrammet. Gemensamt för dessa program är att de läser Engelska 5 som motsvarar Engelska A i den gamla läroplanen Lpf 94, Engelska 5 ingår alltså i Gy11 som är den reformerade läroplanen som infördes hösten 2011.           Det finns en uppsjö av olika motivationsteorier och då denna studie behandlar psykologiska motivationsfaktorer har kognitiva, humanistiska samt behavioristiska perspektiv på motivation använts. Dessa motivationsteorier behandlar olika typer av motivation såsom bland annat inre och yttre motivation. Motivationsteorierna som behandlas i denna studie ger förklaringar till hur individen motiveras psykologiskt genom egna och bland annat lärarens handlingar.  Resultatet i denna studie ger inte svar utan snarare indikationer som överlag ger det svar vi var ute efter.  Resultatet visade att de faktorer som påverkar elevmotivation i högsta grad är vilka uppgifter som läggs fram, medbestämmande samt lärarens engagemang. I diskussionen lyfts tankar och åsikter till vad som ligger bakom elevernas svar som erhållits i resultatet.  Det gick att konstatera i diskussionen att teoretiskt program påvisade en mer långsiktig syn på motivation än eleverna på praktiskt program. Därtill gick det att fastställa att eleverna erhöll en medvetenhet om rollen en lärare förväntas att inneha beträffande elevmotivation.

Syftet med undersökningen var att se hur några lärare i förskoleklassen arbetar med att främja skrivutvecklingen hos elever samt vilka metoder de använder sig av. Jag har intervjuat sex lärare och observerat tre klasser vid tre olika tillfällen för att kunna ta reda på hur lärarna arbetade med elevernas skrivinlärning. Det som framkom i undersökningen var att det är av betydelse att som lärare uppmuntra eleverna när de spontant tar initiativ till att skriva och att eleverna får skriva om sådant som intresserar dem och som de kan relatera till. Skrivinlärningen ska vara rolig, lekfull och lustfylld så att elevernas nyfikenhet för skrivande väcks. Det är viktigt att arbeta med fonologisk medvetenhet hos eleverna. Detta är av betydelse för både läs- och skrivinlärningen hos eleverna. Det framgick i intervjuerna att lärarna inte arbetade med skrivutvecklingen som enskilda lektioner utan det var något som finns ständigt i den dagliga verksamheten. Alla de intervjuade lärarna arbetade efter Bornholmsmodellen.

Syftet med det här utvecklingsarbetet var att planera och genomföra språkstimulerande aktiviteter i utomhusmiljö för att se om det främjade barns lärande i språk, samt se vilken roll lärarens arbete hade. Vi planerade och genomförde tio aktiviteter i en förskoleklass och i en årskurs fyra med totalt 32 elever. Aktiviteterna genomfördes i växelverkan mellan inomhusmiljö och utomhusmiljö. De metoder som användes för dokumentation var observationer och loggbok samt studerande av tidigare forskning och litteratur. Resultatet visade att utemiljön var en språkstimulerande miljö för eleverna vilket synliggjordes under arbetsprocessen samt i elevernas slutprodukter. De elever som deltog visade ett engagemang och nyfikenhet inför aktiviteterna. Vår slutsats är att vi kommer att använda oss av utemiljön som ett komplement till det traditionella klassrummet eftersom vi anser att det gav både oss och eleverna inspiration. Vi har insett vikten av att våga använda varierande lärandemiljö

No description available.

Syftet med studien är att få förståelse för och inblick i hur medveten läsförståelseundervisning genomförs i ämnet Sv/SvA i grundskolan. Fokus har lagts på hur metoder och strategier använts medvetet i deltagande lärares undervisning. Denna kvalitativa fallstudie har inslag av etnografi, vilket innebär användande av triangulering av insamlad data på fältet, där datainsamlandet har gjorts genom observationer och intervjuer som sedan teoretiserats med litteraturstudier. I analysarbetet har inslag av etnografiskt tillvägagångssätt använts. Studien visar att läsförståelse är central för all kunskapsinhämtning och en välfungerande ordavkodning är grunden till detta. Det anses viktigt att arbeta med olika metoder och strategier för att få förståelse för olika slags texter. Lärarens roll samt kompetens inom området ses som avgörande faktorer för medveten läsförståelseundervisning. Flera goda exempel på medveten läsförståelseundervisning har iakttagits. Andra undervisningssituationer speglar frånvaron av anknytning till forskning och teori, då metoder och strategier används oreflekterat. / The purpose of the study is to understand and get insight in how explicit reading comprehension instruction is conducted in the Swedish secondary school system. The focus of the study is on the methods and strategies explicitly used by the participating teachers in the study. This qualitative case study has elements of ethnography using triangulation, where the collection of data is by observation and interviews complimented by literature studies. When analyzed and reported we used elements of ethnographic approach. The study shows that reading comprehension is central to all acquisition of knowledge and functioning word decoding is the foundation of this. It is considered important to work utilizing various methods and strategies to understand different genres of texts. The teacher’s role and qualifications within the field are pointed out as a crucial factor for explicit reading comprehension instruction. Several good examples of explicit reading comprehension instructions have been observed. Other educational situations reflect the absence of knowledge of research and theory, as these are not utilized.

Bakgrund och syfte I dagens samhälle går mycket ut på att alla människor ska ta för sig, vara utåtriktade och sociala. Så även i skolan. Detta drabbar de blyga och tysta eleverna som inte kan, vill eller orkar leva upp till dessa förväntningar. Den här studien syftar till att ta reda på hur lärare i årskurserna 4-5 arbetar med och bemöter blyga och tysta barn i skolan, samt hur det kan vara för ett barn att växa upp som blyg.    Innehåll I litteraturgenomgången går jag igenom fakta som redan finns, dels i böcker, artiklar och avhandlingar men även i ett radioprogram. I resultatdelen beskriver jag vad jag själv kommit fram till genom fyra kvalitativa intervjuer med lärare och en person som var mycket blyg i skolan. I diskussionsdelen kopplas tidigare forskning och intervjuresultaten ihop med mina egna åsikter och reflektioner.   Resultat För att kort sammanfatta resultatet av detta arbete, så fann jag bland annat att lärare i årskurserna 4-5 har funderat en hel del över hur de ska arbeta med blyga elever i skolan. Från intervjuerna kan det utläsas att om blygheten upplevs som ett hinder för elevens utveckling så bör läraren sätta in åtgärder för att stötta eleven i fråga, efter att ha diskuterat med eleven samt vårdnadshavarna. Om blygheten inte är ett hinder för elevens utveckling så bör skolan endast acceptera att vi alla är olika och att eleverna har rätt att vara som de vill vara.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskning lyfter fram om hur läraren genom undervisning och arbete med lässtrategier kan möjliggöra utveckling i läsförståelse. Utifrån detta syfte tar studien sin utgångspunkt i frågeställningarna:  Hur påverkar arbete med lässtrategier elevers läsförståelse? Vilken roll har läraren vid arbete med lässtrategier och läsförståelse? I litteraturstudien har olika vetenskapliga artiklar lästs och analyserats som sträcker sig från år 1984 – 2016. Undersökningsmaterialet i studien består av både nationella och internationella publikationer. Angående studiens första frågeställning visar resultat att undervisningen bör bestå av en variation av högläsning, frågor till text och diskuterande textsamtal för att möjliggöra utveckling av läsförståelse. Användning av metakognitiva strategier i undervisningen har också visat sig vara betydelsefull när det kommer till läsförståelseutveckling.  Utifrån studiens andra frågeställning framkommer det att läraren har en betydande och central roll för undervisning av läsförståelse där läraren erbjuder stöd och modellering med eleverna vid arbete med läsförståelsestrategier.Genom att variera arbetssätt och metoder i undervisningen kan lärare främja elevers läsförståelse så att det bidrar till läsförståelseutveckling. Slutsatsen utifrån studiens resultat är att lärare kan utforma undervisningen på olika sätt men även att lärare behöver vara medvetna om den kunskap som krävs för att i sin tur kunna undervisa elever.

The aim of the present study was to describe how teachers do when teaching primary school children in reading comprehension and how they motivate children to read and promote their interest in reading. Four primary school teachers were interviewed about the methods that they use in their teaching. The study also presents the teachers views on the methods and resources available for them and whether they use different methods when teaching children with reading difficulties. The study also used observations of the teachers at work. The results showed that the teachers worked in a similar way when teaching reading. They worked on children's vocabulary and showed them ways how to ask questions about the contents of the text in beforehand and during reading. The teachers also agreed on the methods that should be used when teaching children with reading difficulties. All the teachers pointed out that their teacher education did not provide them with skills needed to teach reading comprehension. All the teachers were, however, satisfied with the methods and resources that their schools were offering.