Denna studie fokuserar på hur lärare arbetar och upplever arbetet med Kooperativt lärande (KL) i NO-undervisningen. Studiens syfte är att ta reda på om KL kan vara ett sätt för lärare att möta elevers olika behov i NO-klassrummet. Undersökningen bygger på observationer och intervjuer av 3 lärare verksamma i skolans lägre åldrar och som arbetar med KL. Resultatet visar att lärarna utformar uppgifterna genom att de utgår från kunskapsmålen i NO och lägger till kooperativa strukturer där de anser att de förbättrar NO-undervisningen och gynnar elevernas lärande. NO-uppgiften utformas på ett sätt som skapar ett positivt ömsesidigt beroende mellan eleverna, som arbetar i grupper, där samarbete krävs för att lyckas med uppgiften. Lärarna uttrycker att de får tid till att se alla elever, att de får ”fler elever med på tåget” samt att eleverna blir varandras lärresurser. Slutsatsen i detta arbete är att KL kan vara en möjlig väg för lärarna att möta elevers olika behov i undervisningen.

Simulatorer är idag ett stort element av praktisk undervisning och skogssmaskinssimulatorer har blivit en central del av maskinförarutbildning. Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt gymnasielever använder skogssmaskinssimulatorer i sin utbildning till att bli maskinförare och hur motiverande simulatorerna var att använda. Studien undersökte ävenledes om det fanns utvecklingsmöjligheter i simulatorerna för att bli ännu mer optimerade förgymnasieutbildning. Metoden i denna studie var kvalitativ och det empiriska material erhölls genom kvalitativa enkäter och semistrukturerade intervjuer som genomfördes med elever och lärare i två gymnasieklasser på två olika skolor. Resultatet visade dels att skogsmaskinssimulatorerna användes för att introducera eleverna och förbereda dem för ett framtida arbetsliv i skogen men att läraren sällan var delaktig i användning. Dels att eleverna inte var lika motiverade att nyttja simulatorerna efter att riktiga maskiner introducerats i utbildningen, vilket gjorde att simulatorn ofta inte ansågs som ett lärinstrument bland eleverna utan användes mer i underhållningssyfte.Studiens slutsats var att det behövdes göra förändringar i simulatorerna för att eleverna skulle vara motiverade att använda dem i undervisningen i form av mer realism och tydligare instruktioner och feedback men även att läraren får en större och tydligare roll i användandet för att stötta eleverna.

För alla som läser det naturvetenskapliga eller tekniska programmet på gymnasiet är kursen i Kemi 1 obligatorisk. Flera studier har visat att motivationen för kemistudier på gymnasiet och även i högre utbildning såsom högskole- och universitetsnivå dalar, vilket kan anses oroväckande. För att närma sig svaret om vad som påverkar motivationen för kemistudier formulerades en övergripande fråga för den här studien, nämligen; Hur ser gymnasieelevers uppfattningar om kemistudier ut? I studien ingick även att ta reda på vilket synsätt eleverna hade på lärarens påverkan på motivationen till kemistudier. Metodvalet föll på en fenomenografisk inriktning där elevernas gemensamma uppfattningar tolkades och därefter kategoriserades i olika beskrivningskategorier. Resultatet visar att vissa elever ansåg kemistudier viktiga för fortsatta studier och/eller kommande yrkesliv alternativt för att förstå sin omgivning. Andra ansåg studier i kemi vara oviktiga eller icke-nödvändiga. Slutsatserna av denna studie indikerar att den sistnämnda gruppen elever behöver motiveras genom att förstå allmännyttan med kemikunskaper såsom att följa naturvetenskapliga omvärldsdiskussioner. I framtiden behöver eventuellt kursplanen i Kemi 1 förändras och inkludera mer återkoppling mellan vardags- och yrkesliv för att kunna motivera elever från den sistnämnda gruppen.Gällande elevernas motivation till kemistudier framkom att somliga elever associerade bra betyg, vidareutbildning, ljus framtid och ett välbetalt jobb. Andra motiverades av intresse för kunskap/ämnet/programmet eller ett blivande yrke. Ytterligare grupp motiverades främst av sin omgivning såsom familj och vänner. Gällande lärprocessens påverkan på kemistudier framträdde en tydlig skillnad mellan elever som förstod vad en god lärprocess är, det vill säga, samspel mellan lärare och elev och de som ansåg att lärprocessen helt berodde på eleven själv eller enkom på läraren. Lärarens påverkan på studiemotivation i kemi visade sig vara den största påverkan hos eleverna.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att skapa en överblick över aktuell forskning om vad som krävs för att kooperativt lärande ska bidra till framgångsrik matematikundervisning. Det kooperativa lärandet är ett arbetssätt som bygger på att man lär sig tillsammans med andra i grupp. Vi har velat få en djupare förståelse för vilka faktorer som är avgörande i undervisning där metoder för kooperativt lärande tillämpas samt se om arbetssättet har bidragit till bättre resultat hos eleverna. För att kunna svara på vår undersökningsfråga har vi genomfört systematiska sökningar i olika databaser och facktidningar. De funna artiklarna som har varit av relevans för oss har noga studerats, analyserats och sammanställts i en tabell (bilaga 1). Resultatet visar hur viktigt det är att implementera kooperativt lärande för att arbetssättet ska vara effektivt. Det visar även att gruppsammansättning spelar en avgörande roll för att arbetssättet ska vara utvecklande för lärandet. Utöver detta presenteras i resultatet lärarens och elevernas roller i det kooperativa klassrummet samt studier som undersökt skillnaden mellan pojkars och flickors resultat efter att ha arbetat med kooperativt lärande. Avslutningsvis diskuteras resultatet utifrån vårt framtida yrke och förslag ges på vad som kan undersökas i vidare studier.

Grunden till denna kunskapsöversikt är vad tidigare forskning säger om problemlösning i matematik genom grupparbeten. Kunskapsöversikten har utgått från två större frågor som genom arbetet försökt att besvaras. Den första frågan har varit hur elevers problemlösningsförmåga och engagemang gynnats eller missgynnats genom grupparbeten. Den andra frågan har handlat om vilken roll läraren haft i grupparbeten med problemlösning i matematik samt vilken påverkan läraren haft på grupparbeten. Metoder för denna kunskapsöversikt har varit relevanta sökningar för arbetet i olika databaser. Databaserna har erbjudit forskning kring områdena denna kunskapsöversikt kräver. Resultatet från den tidigare forskningen som valts ut efter relevans har visat på mer gynnade fall av grupparbeten med problemlösning i matematik än missgynnade. Forskningen har även visat på att lärarens roll och lärarens påverkan varit viktiga aspekter i grupparbeten för elevernas gynnande respektive missgynnande i problemlösningsförmågan och engagemang.  Slutsatser som har kunnat dras utifrån forskningen är att grupparbeten gynnat elevernas problemlösningsförmåga och engagemang vid längre perioder av användning av grupparbeten med problemlösning i matematik. Några fall visade på att elever missgynnats av grupparbeten med problemlösning i matematik. Dessa fall handlade om att eleverna inte var vana vid arbetet med problemlösning genom grupparbeten eller att lärarens roll påverkat grupparbetet negativt. Att lärarens roll och lärarens påverkan visat sig vara viktiga aspekter i grupparbetet med problemlösning i matematik, är även en slutsats som kunnat dras genom denna kunskapsöversikt.

Abstrakt Detta självständiga arbete handlar om påverkan av det kooperativa lärandet inom matematik på eleverna i årskurs 4-6. Det kooperativa lärandet baseras på att lära sig tillsammans med andra i grupp. Syftet med detta arbete är att sammanställa forskning och studier för att belysa hur det kooperativa lärandet påverkar elevernas kunskaper och inställning inom matematik, samt vad som krävs av läraren för att bidra till en framgångsrik matematikundervisning via det kooperativa lärandet. Målet är att förbättra elevernas förutsättningar och förmågor inom matematik genom att använda det kooperativa arbetssättet. Arbetet har kommit fram till att den kooperativa lärande metoden förbättrar elevernas inställning och attityd inom matematik, samt påverkar deras kunskaper positivt när de samtalar med varandra om matematikämnet.  För att besvara frågeställningarna har en systematisk sökning genomförts från databaserna, ERC-Education Research Complete och ERIC- Proquest, Education Resources Information Center, där samtliga artiklar har filtrerats på Peer Reviewed för att säkerställa kvalitet, då artiklarna har granskats av andra forskare. Resultatet visar att kooperativt lärande påverkar elevernas kunskaper och inställning mestadels positivt, men det förekommer även negativt. Det framgår att det krävs ledning och stöttning från läraren som bär en viktig roll där det begärs medvetenhet och kunskap om undervisningssättet för att lyckas. Avslutningsvis kommer slutsats där forskningsfrågorna besvaras följd av en diskussion samt  ett förslag på en vidare forskning.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur lärare kan förhindra, förbygga och identifiera matematiksvårigheter samt även att ta reda på hur läraren kan stötta de eleverna.Metoden som vi har använt har varit intervju. Vi har intervjuat lärare som har någon anknytning till matematik i det tredje skolåret, där bland både vanliga lärare som specialpedagoger.Resultaten i undersökningen visar att orsaken till matematiksvårigheterna inte bara är en diagnos hos eleven utan att det även kan bero på läraren och undervisningen. Det finns olika orsaker som hindrar läraren att arbeta på ett bra sätt exempelvis brist på tid, material och kunskap.Läroboken och abstrakt material tyder resultaten på att många lärare i undersökningen använder trots kunskapen om att det konkreta materialet tydligare skapar en förståelse hos eleverna. / The purpose of the study was to find out how teachers can prevent, preventing and identifying math difficulties and also to find out how teachers can support the students.The method we have used have been interviewed. We have interviewed teachers who have no ties to mathematics in the third year in school, where, among both ordinary teachers as special educators.The results of the investigation show that the cause of mathematics difficulties are not only a diagnosis of the pupil, but that it also may depend on the teacher and teaching. There are various reasons that hinder the teacher to work in a good way such as lack of time, materials and knowledge.Textbook material and abstract results suggest that many teachers in the survey use despite knowledge of the concrete material creates a clearer understanding of the pupils.

The aim for this essay is to investigate which relations there are between reading motivation among students in the eighth grade and the reading activities performed in school. A survey is used to investigate the phenomenon. The survey contains open and closed questions. The survey is implemented on students in the eighth grade in a school in Sweden. The essay is based on the sociocultural theory perspective. This perspective see education as a process in which the students knowledge develops with help from either a teacher or an other student. Students become more motivated to read if they are able to choose their reading and if they are able to discuss their experience of the book with other students. It helps them to better understand what they read and this leads to more motivation to read other books and texts. The results show that the reading motivation has a relation to the reading activities which are performed in school.

I den här litteraturstudien undersöks vad transspråkandet har för betydelse i inkluderingen av flerspråkiga elever i NO-klassrummet. Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar flerspråkiga elever kan uppleva under NO-undervisningen och vilka metoder och resurser lärare använder för att motverka dessa utmaningar, samt främja flerspråkiga elevernas utveckling. Vi undersöker även vilka möjligheter det finns med transspråkande i NO-undervisningen. Undersökning i studien riktar sig till grundskolan specifikt årskurserna 4–6. Vår metod i studien innehåller informationssökningar där vi kritiskt granskat material från olika databaser. I studien har vi använt oss av 12 stycken vetenskapliga studier, för att komma fram till dessa har vi använt oss av inkluderingskriterier- och exkluderingskriterier. Resultatet i studien synliggör transspråkande som en betydelsefull strategi för inkludering av flerspråkiga i NO-klassrummet. Den teoretiska utgångspunkten som det mesta av vårt material hade var ett sociokulturellt perspektiv. Vårt resultat speglar det sociokulturella perspektivet då det sociala samspelet är något lärandet fokuseras på och hur stor betydelse den kulturella faktorn har på kunskap. Vi har avslutat studien med hur vidare forskning kommer gå till.

Dyskalkyli är en specifik inlärningssvårighet. Det innebär att barnet visar brister i den aritmetiska förmågan. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur läraren arbetar med elever som har dyskalkyli och vilka effektiva insatser finns för elever med dyskalkyli. I studien har vi samlat in och granskat vetenskapliga artiklar som behandlar vårt ämne. Vid datainsamling användes databaser Eric och Unisearch samt manuell sökning. Resultatet visar att det finns effektiva insatser för barn med dyskalkyli såsom digitala insatser och individuell undervisning. Dock visar forskarna att lärare har otillräckliga kunskaper om dyskalkyli.