Syftet med studien är att undersöka lärares arbete med laborativt arbetssätt i matematikundervisningen i årskurs 1–3. Hur de definierar begreppet laborativ matematik och vad som påverkat valet av arbetssätt.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju lärare som arbetar efter ett laborativt arbetssätt, de är verksamma på olika skolor och har olika lång yrkeserfarenhet. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide för att säkerställa att alla lärare fick svara på samma frågor och att de ställdes i samma ordningsföljd. Frågorna var konstruerad så att lärarna själva fick formulera svaren så att deras tankar och erfarenheter skulle framträda tydligare.   Resultatet av studien visar att samtliga lärare arbetar efter ett laborativt arbetssätt men frekvensen i användandet skiftar något. De definierar laborativ matematik som ett sätt att synliggöra matematiken för eleverna genom konkret material och matematiska strategier som möjliggör progression i kunskapsutvecklingen. Variationen i undervisningen med ett laborativt arbetssätt ökar elevernas nyfikenhet och lust att lära på samma gång som det ger kunskaper som kan användas även i vardagen. / The purpose of the study is to investigate teachers' teaching with hands-on mathematics in grades 1-3. How they define the concept of manipulative mathematics and what influences the choice of working methods.   The study is based on qualitative interviews with seven teachers working with a hands-on approach, working at different schools and having different long-term professional experience. The interviews were conducted using an interview guide to ensure that all teachers answered the same questions asked in the same order. The questions were designed so that the teachers themselves had to formulate the answers so that their thoughts and experiences would appear more clearly.   The result of the study shows that all teachers work according to a hands-on approach, but the frequency of use slightly vary. They define manipulative mathematics to visualize mathematics for students through concrete material and mathematical strategies that enable progression in knowledge development. The variation in teaching mathematics with a hands-on approach increases the curiosity of the students and the desire to learn at the same time as it provides knowledge that can be used in everyday life as well.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i årkurs 1–3 skapar motivation och ett intresse hos eleverna i ämnet matematik. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra åk 1–3 lärare. Resultatet indikerar på att motivation och intresse skapas med hjälp av en varierad matematikundervisning som bemöter alla elevers behov och intressen. Lärarens pedagogiska egenskaper samt val av arbetsmetoder i form av elevinkludering, vardagsanknytning samt konkret material har visat sig skapa intresse och motivation för matematikämnet. Resultatet visar även att läraren och dennes inställning till ämnet är av vikt i matematikundervisningen. Slutsatsen är att en engagerad lärare med positiv inställning till ämnet skapar motivation och intresse hos sina elever i matematikämnet. / The purpose of this study is to examine how grade 1-3 teachers create motivation and interest for the students in mathematics. The survey was conducted using a qualitative method in the form of semi-structured interviews with four teachers in grade 1-3. The result indicates that motivation and interest are created with the help of a varied mathematics teaching that meets the needs and interests of all students. The teacher's pedagogical characteristics and choice of working methods such as student inclusion, connection to everyday life of the pupil and concrete material has been shown to create interest and motivation for the subject of mathematics. The results also show that the teacher and his/her attitude to the subject is of great importance in mathematics teaching. The conclusion is that a committed teacher with a positive attitude to the subject creates motivation and interest in the subject of mathematics.

Reading aloud is a form of teaching that rarely occurs in favor of other activities. Nevertheless, research shows that reading aloud is the main language development in children. This study aims to clarify the views teachers have about reading in relation to language development, as well as what they think about the working method. The thesis's theoretical approach is mainly based on the socio-cultural perspective on learning where interaction between individuals and the language are fundamental factors for learning to take place. An interview study of qualitative type has been conducted with active teachers in grades 1-3. Previous research shows the importance of reading aloud for language development and the teaching form has many advantages. It is important that the students are included, that there is time and that the teaching is carefully planned with a purpose. The result shows that teachers read aloud continuously but that the purpose varies. First and foremost, they say that the moment aims to be language development but sometimes also to relaxation. They use different strategies to get students involved and they believe that the main thing is the vocabulary and reading comprehension that is promoted. Some stated that they opt out of reading aloud sometimes as they thought it takes a lot of time. / Högläsning är en undervisningsform som förekommer sällan och som utgår till förmån för andra aktiviteter. Trots det visar forskning på att högläsning främjar språkutvecklingen hos barn. Den här undersökningen syftar därför till att bringa klarhet i vilken syn lärare har på högläsning i relation till språkutveckling, samt vad de anser om arbetsformen. Uppsatsens teoretiska ansats utgår främst från det sociokulturella perspektivet på lärande där interaktion mellan individer och språket är grundläggande faktorer för att lärande ska ske. En intervjustudie av kvalitativt slag har genomförts med aktiva lärare inom årskurserna 1-3. Tidigare forskning visar på högläsningens betydelse för språkutvecklingen och undervisningsformen har många fördelar. Viktigt är att eleverna är inkluderade, att det finns tid och att undervisningen är noga planerad med ett syfte. Resultatet visar att lärare högläser kontinuerligt men att syftet varierar. Främst säger de att stunden syftar till att vara språkutvecklande men ibland även till avkoppling. De använder olika strategier för att få eleverna delaktiga och de anser att det främst är ordförråd och läsförståelse som främjas. Några uppgav att de väljer bort högläsningen emellanåt då de menade att den tar mycket tid i anspråk.

Vi har i denna forskningsstudie undersökt påverkansfaktorer och arbetssätt för läsmotivation och läsutveckling i årskurs 4–6 på Åland. Detta har vi gjort genom att utföra en undersökning ur både lärar- och elevperspektiv via en metodkombination av kvalitativ intervju och kvantitativ enkät. Datainsamlingen för studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare i årskurs 4–6 och genom digitala enkäter till 86 elever.  Studien utgår från självbestämmandeteorin som förklarar mänsklig motivation och det sociokulturella perspektivet som har sin utgångspunkt i att utveckling sker i samspel med andra människor. I resultatet framkommer att lärares läsfrämjande arbete främst kan kopplas till de teoretiska begreppen kompetens och den proximala utvecklingszonen, medan elevernas upplevelser starkast kan kopplas till begreppet autonomi. Läsmängd visar sig vara den starkaste positiva påverkansfaktorn på läsmotivation och läsutveckling, samtidigt som digitala medier och brist på tid för fritidsläsning upplevs ha en negativ påverkan. De arbetssätt som lärarna upplever främja elevers läsmotivation och läsutveckling är högläsning, litteratur i relation till elevernas intressen och förmågor, läsförståelse samt olika former av stöttning. Lärarna uttrycker att läsmotivation och läsutveckling samverkar med varandra i både positiv och negativ bemärkelse, samt att de har ett starkt samband. Resultatet visar även att det finns en medvetenhet och vilja hos eleverna i att utvecklas som läsare. Lärarnas och elevernas upplevelser av läsande förebilder skiljer sig åt, främst genom att eleverna inte anser att läsande förebilder är en positiv påverkansfaktor i lika hög grad som lärarna.

Skolan har ett uppdrag att utbilda matematiskt kompetenta medborgare. Elevernas motivation att öva grundläggande förmågor som huvudräkning och läsning minskar när de har ständig tillgång till digitala verktyg. Därmed får de även olika förutsättningar att ta till sig matematiken utifrån skillnaden i förmågorna. Algebra utgör grunden till matematik och dess verktyg men elevernas dåliga prestationer i algebra kan förklaras av systematiska fel som deras bristande begreppsförståelse orsakar. Ett centralt begrepp inom algebra är variabel och lärarens roll att vägleda eleverna till begreppsförståelse därmed en viktig pusselbit i elevernas lärande. Studien undersöker lärarnas uppfattning om sina förutsättningar att kommunicera innebörden av begreppet variabel så att det leder till djup förståelse. Studiens syfte är att belysa faktorer som påverkar lärares möjligheter att skapa förståelse och bidra med insikter till lärarutbildning och skolans ledning. Sociokulturella perspektivets betoning på språk och kommunikation samt variationsteorins begrepp kontrastering används för att analysera dessa faktorer genom tematisk analys. Resultaten tyder på att lärarna ser sina förutsättningar på väldigt olika sätt, både i hur de uppfattar vad matematik med förståelse innebär samt hur skolans verksamhet stöder dem i sin strävan att skapa det för variabelbegreppet. Diagnostiska frågor föreslås som ett sätt att underlätta lärarens arbete.