Dyskalkyli är en specifik inlärningssvårighet. Det innebär att barnet visar brister i den aritmetiska förmågan. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur läraren arbetar med elever som har dyskalkyli och vilka effektiva insatser finns för elever med dyskalkyli. I studien har vi samlat in och granskat vetenskapliga artiklar som behandlar vårt ämne. Vid datainsamling användes databaser Eric och Unisearch samt manuell sökning. Resultatet visar att det finns effektiva insatser för barn med dyskalkyli såsom digitala insatser och individuell undervisning. Dock visar forskarna att lärare har otillräckliga kunskaper om dyskalkyli.

Våra upplevelser och erfarenheter kring lärarens roll har gjort att vi har valt att skriva ett examensarbete om just lärarens arbetssätt med laborativt material i matematikundervisningen. Vi har begränsat oss genom att undersöka interaktion mellan lärare och elev. Syftet med detta arbete är att undersöka lärarens roll i användandet av laborativt material inom matematikundervisningen, samt hur läraren skapar förutsättningar för interaktion mellan sig och eleven. Vår metod var att utgå från tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter samt att observera och intervjua verksamma pedagoger. Därefter analyserade vi insamlade data i resultatet och analysen med hjälp av teoretiska perspektiv. Resultatet från vår undersökning är baserat på fyra observationer och fem intervjuer med lärare och en specialpedagog på tre olika skolor i Skåne.Resultatet visar att de flesta lärare har ett positivt förhållningssätt till användandet av laborativt material i matematikundervisningen. Samt att man genom det kan skapa flera förutsättningar för interaktion mellan lärare och elev genom att man bl.a. anpassar materialet utifrån eleverna och på så sätt stötta eleverna och utmana de som är i behov av det.Lärarnas användning av det laborativa materialet var olika, dels som hjälpmedel för att öka elevers förståelse för det abstrakta i matematiken och dels som något naturligt i varje planering för att uppnå olika lärandemål.

SammanfattningSyftet med examensarbetet är att undersöka hur det ser ut med studiemotivationen bland eleverna på ett gymnasialt byggprogram, och vilka faktorer som påverkar studiemotivationen ur ett elevperspektiv. Resultatet jämförs sedan med den litteratur och forskning jag tagit upp runt olika motivationsteorier.Som metod har jag använt mig av en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning bland 74 st. elever på ett byggprogram.Resultatet av undersökningen ger oss inte ”svaret” på vad som påverkar studiemotivationen. Det är en blandning av många faktorer, som i olika grad hos olika individer samverkar med varandra. Faktorer som: inflytande, framtidsmål, intresse, verklighetsanknytning, lärarbemötande, klassrumsklimat samverkar med varandra.

Studiens ursprungliga och övergripande syfte var att ge uppslag till diskussion rörande förändringar och utvecklingar av undervisning i matematik i problemlösning. Wynd-hamn, Riesbeck & Schoultz, (2000) redovisade i sin analys hur problemlösning besk-revs i olika officiella dokument så som läroplaner. Wyndhamn et al. valde att beskriva resultaten av sina analyser i termer av tre prepositioner som alla hade använts i samband med problemlösning – för, om och genom. Syftet med min studie var att undersöka dessa förändringar och utvecklingar och ta reda på i vilket perspektiv problemlösning hade framställts i den aktuella läroplanen Lgr 11 jämfört med de tidigare läroplanerna från Lgr 69 (Skolöverstyrelsen, 1969), Lgr, 80 (Skolöverstyrelse, 1980) och Lpo 94 (utbildningsdepartementet, 1994).Studien genomfördes som en textanalys av styrdokument. Resultatet framställde att perspektivet på problemlösning enligt Skolverket (Lgr 11) var byggd på den sociokultu-rella teorin, där lärarens roll beskrevs som en mediator och organisatör. Lärarens roll förändrades från att överföra, förmedla, handleda information och regler till att organi-sera och vara resurs för medierade lärandeerfarenheter. Elevens lärande beskrevs som aktivt medierad lärande. Eleven i sin lärande var självgående och självstyrande och sågs som en skapare, en kreatör och framförallt som en frambringare. Alltså kan problemlös-ning sägas vara framställd i ett nytt perspektiv och förklaras med en ny preposition. En-ligt min analys av Lgr 11 skall läraren undervisa i problemlösning i matematik.Studiens slutsatser framhävde att det traditionella för perspektivet i problemlösning skulle förändras, om perspektivet skulle byggas vidare och genom perspektivet skulle granskas och utvecklas inför nästa kommande läroplan.

Det huvudsakliga i kooperativt lärande bygger på ett samarbete mellan elever där de ska finna stöd hos varandra och uppmuntra till lärande. Kunskapsöversiktens övergripande syfte är att undersöka vilka avgörande faktorer det finns i klassrummet där det kooperativa lärandet tillämpas och hur det bidrar till ett förbättrat resultat inom matematik hos elever i grundskolan. Målet är därför att undersöka vad aktuell forskning säger om vilka effekter kooperativt lärande har och vilka faktorer som är viktiga för att gynna elevernas kunskaper inom matematik. Följande fråga är därför undersökningsfrågan: vad krävs för att det kooperativa lärandet ska bidra till utvecklande matematikkunskaper hos elever i lågstadiet? För att kunna besvara undersökningsfråga gjordes systematiska sökningar i databaserna ERC, ERIC och Libsearch. För sökningsprocessen valdes relevanta nyckelord ut som kombinerades på olika sätt som: cooperative learning, mathematics, primary school och group work. Sökningarna begränsades även med peer-reviewed märkta artiklar som publicerats mellan år 2000 – 2021 och skrivna på engelska för ett internationellt perspektiv. Kunskapsöversikten består av fem delar. Den inledande delen behandlar bakgrund av området och kopplingar till styrdokument. Den andra delen handlar om arbetets syfte och frågeställning. Därefter kommer metod delen med en utförlig beskrivning om hur sökprocessen har genomförts. Den fjärde delen är den mest omfattande vilket är resultatdelen. Där presenteras forskning som redogör för vilka faktorer som är viktiga för att kooperativt lärandet ska gynna elevers kunskap och utveckling inom matematik. Bland annat handlar det om att implementera arbetssättet och ge det tid i klassrummet. Även gruppsammansättningen är en viktig faktor som handlar om att grupperna bör vara genomtänkta och välsammansatta. Vidare har både läraren och eleverna stora roller inom kooperativt lärande. I del fem avslutas kunskapsöversikten med en diskussion och förslag på vidare forskning inom området.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur F-3 lärare organiserar problemlösningslektioner samt vilka möjligheter och hinder de upplever i matematikundervisningen för att utveckla elevernas problemlösningsförmåga. För att uppfylla syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare betonar hur viktigt det är att eleverna får arbeta kooperativt för att eleverna ska utveckla problemlösningsförmågan. Lärare i F-3 förklarar att de vill ha matematiklektionerna på förmiddagen och helst i halvklasser för att ge eleverna bra förutsättningar till att diskutera och resonera med varandra. Under problemlösningslektioner är lärarens roll att både stötta eleverna som fastnat och utmana elever som behöver utmaning. Lärarna påpekar att parindelningen inför problemlösningslektioner är en viktig del så att det gynnar samtliga elever. Något som lärarna tog upp var att begreppsförmågan är en förutsättning för att eleverna ska klara av problemlösningsuppgifterna. Slutsatsen med studien är att lärarnas organisation och planering av problemlösningslektioner är en viktig faktor för att kunna utveckla elevers problemlösningsförmåga.

Språkinlärning är inte alltid problemfri för elever. Ett problem som kan uppstå är språklig ängslan som gör att språkinlärning förknippas med negativa känslor. Språklig ängslan kan påverka elever långt fram i livet och även påverka andra områden om de inte uppmärksammas i tid. Examensarbetet Tysta elever inom engelskundervisning syftar till att undersöka hur lärarna i studien resonerar kring begreppet språklig ängslan, elevers motivation till att prata engelska och hur lärarna tror att elever påverkas av lärarens inställning till ämnet. Undersökningen genomfördes med enkäter som publicerades på internet. Svaren på enkäterna kategoriserades och tolkades för att sedan kopplas till MacIntyres teori -willingness to communicate (WTC). Resultatet av undersökningen visade att även om inte alla lärare kände till begreppet språklig ängslan så hade nästan samtliga upplevt konsekvenserna av denna ängslan. Enligt lärarna är motivation och glädje viktiga komponenter i engelskundervisning och kan locka ängsliga elever till att prata engelska. Att elever påverkas av lärarens inställning till ämnet är något lärarna i studien är överens om. I de fall läraren har dåliga erfarenheter som påverkar inställningen negativt kan denna erfarenhet vändas till något positivt om läraren är medveten om sin inställning och använder den på ett genomtänkt sätt. Fortsatt forskning inom området kan vara att mer utförligt undersöka lärarens roll som motivationshöjare för språkligt ängsliga elever. / <p>Engelska</p>

Sociala medier och andra medier har kommit att ta en stor plats i det svenska samhället. I takt med att samhället förändras har också elevernas intressen och vanor gjort det. Vi har under utbildningen till språklärare observerat att kunskapsnivån inom ämnet engelska kan skilja ganska mycket mellan elever i samma klass. Syftet med studien är därför att ta reda på hur elever i årskurs nio anser att de lär sig engelska bäst och hur formellt och informellt lärande påverkar deras språkutveckling. För att få svar på syftet och studiens frågor har vi använt oss både av en kvantitativ metod i form av en enkät med fasta svarsalternativ, och en kvalitativ metod i form av en intervju i fokusgrupp. Resultaten visar att de flesta respondenterna anser sig kunna engelska bra eller mycket bra och att social medier och andra medier har en gynnsam effekt på deras språkutveckling. Även det formella lärandet har visat sig ha positiv inverkan. Det framgår också att hörförståelsen och den skriftliga förmågan är de färdigheter de anser sig utveckla och kunna bäst. Studiens slutsats är att det finns plats och intresse för det informella lärandet i den formella klassrumsundervisningen.

According to the curriculum Sweden’s elementary school is to educate students in subjects such as "Listening, debating and argumentation". I ask myself if this is actually something that every student is being provided with. The purpose of this study is to gain additional information about children’s participation in the classroom. This is done from the children’s perspective by examining how students in first grade experience their roll in the conversation between and in relation to the teacher. In order to get subjective as well as an objective perspective qualitative methods are used in this essay. First I observed the children in the classroom and then I interviewed six of them. The main questions at issue are: How do children in first grade experience their own participation in the classroom? In what situations do the children in first grade sense they are allowed to speak with the teacher in the classroom? What is significant for the different situations in which the children in first grade get to have a conversation with the teacher? Dialogue and Participation is two essential concepts throughout the study and according to research highly associated and therefore necessary to examine together. As showed in the results of the study several students in first grade didn’t feel participant enough in the classroom and all of the students wanted to converse more during the lesson. Results also show that the students who raised their hands were the ones who had well functioning social capacity and they also got more attention than other students.

Syftet med denna studie är att förklara och förstå hur lärare tänker kring med stort rörelsebehov i skolan och hur de tänker kring sitt agerande. Upplevs elevernas beteende som störande av lärarna? Vi har även försökt få förståelse om vad lärarna anser kan bidra till detta beteende hos eleverna, både i och utanför skolan. I första delen har vi tagit upp vad litteraturen säger om detta ämne och närliggande områden. I andra delen av vår bakgrund har vi behandlat lärarens roll, för att sedan lyfta fram betydelsen av skolmiljön. Metoden som använts vid studien är en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. Vi har intervjuat fem lärare om deras tankar och erfarenheter kring elever med ett stort rörelsebehov. Lärarna i studien har vid ett flertal tillfällen tagit emot en klass där det förekommer en eller flera elever med ett större rörelsebehov än klasskamraterna. De har under sin yrkesverksamma tid arbetat fram olika arbetssätt för att hjälpa och stötta eleverna med stort rörelsebehov. I diskussionen framkom att lärarens elevsyn och förmåga att individanpassa är betydelsefull för bemötandet av elever med ett stort rörelsebehov. / In this study we have chosen to look at teachers attitude towards pupils with a great need of movement. Are those pupils with extra needs experienced as inconvenient by the teachers? Our aim was also to learn more about teachers views on some of the triggers which causes this behavior among children in school environments and other surroundings. The first part of the study contains previous research in this and similar topics. The second part concerns the teachers role and professionalism and the importance of the school environment. The method that was used in this study was a qualitative method with a hermeneutic aim. We interviewed five teachers about their experiences with pupils with a great need of movement. The teachers that participated in the study have experienced teaching those pupils which have a greater need of movement than their classmates at several occassions. During their career the teachers have found several different strategies to help and support these pupils. In the discussion of this study we discovered the importance of the teachers ability to approach and individualize teaching situations towards the pupils who have great needs of movement.