Att undervisa genom problemlösning, där hänsyn tas till den elevrespons som uppstår under lektionen, upplevs av en del lärare vara svårt och det finns en osäkerhet kring hur undervisningen ska organiseras. Syftet med denna studie är därför att få en inblick i lärares undervisning i matematisk problemlösning i årskurserna 1-3. Utgångspunkten har varit fem undervisningspraktiker i matematik och lärares praktik undersöktes genom semistrukturerade intervjuer och analyserades tematiskt. Resultatet visar att många lärare ser på̊ problemlösning som en stor del av matematiken och vår vardag. Lärarna arbetar för att förbereda och tillgängliggöra innehållet för eleverna, att stötta och hjälpa eleverna vidare i problemlösningsprocessen samt bedöma deras kunskaper. Vi har fått syn på̊ att lärarna inte fullt ut arbetar efter fem undervisningspraktiker i matematik och inte bygger vidare på̊ elevernas lösningar. Vår slutsats är därför att det finns behov av komplement för att ge lärare tillräcklig stöttning i deras undervisning i problemlösning.

Detta arbete utgår ifrån två frågeställningar som behandlar elevernas motivation ochengagemang för matematikämnet. För att samla in underlag och kunna besvara frågornaanvändes vetenskapliga artiklar som hittades med hjälp av databaserna, Eric via EBSCO,SwePub, Eric via ProQuest och Google Scholar. Forskningen vi samlat in visar på att lärarens relation till eleverna är viktig och vilka metoderman väljer att arbeta med är avgörande för elevernas intresse och förståelse. Vidare har vårstudie visat på att teknik kan underlätta inlärningen av abstrakta delar av matematiken. Utifrånden forskning vi hittat har vi kommit fram till man behöver implementera diverseundervisningsmetoder för att lyckas skapa en matematisk värld i vilken alla kan känna siginkluderade.Utifrån källorna blir det tydligt att lärarens relation till eleverna och ämnet är en nyckelfaktor.Eleverna ser oftast läraren som en förebild och den relationen mellan pedagog och elev påverkaräven intresset för ämnet som läraren undervisar. Det framgår även att en lärare som äruppmuntrande och positivt inställd till ämnet får större engagemang av sina elever. Slutligenbenämns de teknologiska och visualiserade arbetsmetoderna som förslag för att geundervisningen en annan form.

Syftet med denna studie är att undersöka hur man som lärare kan arbeta för att främja motivation hos elever på högstadiet. Lärarens roll, strategier, och teorier ligger till grund för studien. Frågeställningen vi har utgått ifrån är: Hur används ämnet idrott och hälsa för att påverka elevers motivation till att vara fysiskt aktiva? Frågeställningen besvaras genom vetenskapliga artiklar som vi fann genom EBSCO, libsearch och ERC. Vi har enbart använt oss av vetenskapliga studier där syftet var att testa olika strategier och modeller för att se en ökning hos elever att bli mer motiverade. Vår studie har utgått från Self-determination Theory, som behandlar de tre psykologiska basbehoven, inre motivation, yttre motivation och amotivation. Resultatet visade olika perspektiv som är viktiga för att motivera elever. Dessa visar att lärarens roll, undervisningens miljö och elevernas tre psykologiska basbehov är viktiga byggstenar för att främja motivationen hos elever.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa vilka aspekter i problemlösning som lärare i årskurs 1–3 tar hänsyn till när de planerar och genomför sin matematikundervisning. Genom semistrukturerade intervjuer av fyra verksamma lärare samlades data in för att vidare analyseras genom den fenomenografiska analysmetoden. Resultatet visade att lärarna behöver ta hänsyn till elevernas förkunskaper samt hur eleverna grupperas i par eller i grupper när lärarna planerar inför en lektion i problemlösning. Vid genomförandet av en lektion i problemlösning beskrev samtliga lärare att de behöver guida eleverna hur de tar sig an en problemlösningsuppgift men samtidigt inte lotsa eleverna mot rätt svar. Därtill visade resultatet att problemlösning handlar om samarbete och kommunikation och att arbetsformen EPA möjliggör detta. Av resultatet framkom det även att lärarna främjar att eleverna i första hand löser problemet med en egen strategi för att sedan resonera för sitt strategival med sina klasskamrater i syfte att synliggöra att samma problem kan lösas med flera olika strategier. Elevers resonemang ska så långt det är möjligt utifrån eleverna kunskapsnivå vara förankrade i matematiska begrepp och egenskaper. Med stöd i teori och forskning samt lärarnas uppfattningar om fenomenet problemlösning visade studien att lärare i viss mån inför imitativt resonemang i matematikundervisningen men i högre utsträckning tillämpar lärarna kreativt resonemang. Detta för att utveckla elevers matematiska lärande i form av problemlösningsförmåga och resonemangsförmåga utifrån ett långsiktigt perspektiv.

Litteraturstudien belyser hur särskilt framgångsrika lässtrategier kan främja elevers läsförståelseutveckling i ämnet svenska i årskurs F-3, samt vad läraren har för roll i undervisningen om detta. Genom en analys av vetenskapliga artiklar har effektiva lässtrategier påvisats och lärarens roll i undervisning om lässtrategier framkommit. Syftet med litteraturstudien är att bidra med kunskap om hur utvalda vetenskapliga artiklar ser på förhållandet mellan lässtrategier och elevers läsförståelseutveckling i svenska i årskurs F-3. Syftet besvaras genom frågeställningarna: Vilka lässtrategier lyfts fram som särskilt framgångsrika för att främja elevers läsförståelseutveckling och vad utmärker dessa? Hur ser sambandet ut mellan lässtrategier och läsförståelseutvecklingen hos läsare som utvecklat läsförståelse i högre respektive lägre grad? Resultatet av studien visar på lässtrategiers positiva inverkan på elevers läsförståelseutveckling. Läraren ska ha en aktiv roll i undervisningen för att stödja eleverna i när och hur de ska implementera och tillämpa lässtrategier för att främja sin läsförståelse. Litteraturstudien visar behovet av att arbeta kontinuerligt med lässtrategier från en tidig ålder för att effektivt stödja elevers läsförståelseutveckling och motverka den nedåtgående trenden som Progress in International Reading Litercy Study (PIRLS) undersökningar visar på.   De vetenskapliga artiklarna som analyserats i litteraturstudien samlades in via sökningar i databaser. De insamlade vetenskapliga artiklarna var såväl nationella som internationella.

Språkinlärning är inte alltid problemfri för elever. Ett problem som kan uppstå är språklig ängslan som gör att språkinlärning förknippas med negativa känslor. Språklig ängslan kan påverka elever långt fram i livet och även påverka andra områden om de inte uppmärksammas i tid. Examensarbetet Tysta elever inom engelskundervisning syftar till att undersöka hur lärarna i studien resonerar kring begreppet språklig ängslan, elevers motivation till att prata engelska och hur lärarna tror att elever påverkas av lärarens inställning till ämnet. Undersökningen genomfördes med enkäter som publicerades på internet. Svaren på enkäterna kategoriserades och tolkades för att sedan kopplas till MacIntyres teori -willingness to communicate (WTC). Resultatet av undersökningen visade att även om inte alla lärare kände till begreppet språklig ängslan så hade nästan samtliga upplevt konsekvenserna av denna ängslan. Enligt lärarna är motivation och glädje viktiga komponenter i engelskundervisning och kan locka ängsliga elever till att prata engelska. Att elever påverkas av lärarens inställning till ämnet är något lärarna i studien är överens om. I de fall läraren har dåliga erfarenheter som påverkar inställningen negativt kan denna erfarenhet vändas till något positivt om läraren är medveten om sin inställning och använder den på ett genomtänkt sätt. Fortsatt forskning inom området kan vara att mer utförligt undersöka lärarens roll som motivationshöjare för språkligt ängsliga elever. / <p>Engelska</p>

Läsförståelse är en central och viktig i del i skolans alla ämnen och det behövs för att fungera väl i dagens samhälle. Vi har därför undersökt hur lärare kan arbeta för att främja en god läsförståelse och läsmotivation. Syftet med litteraturstudien är att analysera vad forskning belyser kring hur elevers läsförståelse kan utvecklas i klassrummet, samt vilken betydelse motivationen har för elevers läsförståelse i årskurs 1-3. Följande frågeställningar besvaras i resultatet: -  Hur kan lärare utveckla elevers läsförståelse i svenskundervisningen? -  Hur kan läraren påverka elevernas läsmotivation? Vårt undersökningsmaterial innefattar både nationell och internationell forskning och olika publikationer så som doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar. Vi satte upp kriterier för våra val av källor och utgick sedan från dem i våra sökningar.  I denna studie görs kopplingar mellan våra källor och det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att läraren spelar en stor roll i utvecklingen av elevers läsförståelse och läsmotivation genom flera faktorer. Slutsatsen är att läsförståelse kan utvecklas genom gemensam läsning, planering, samtal och motivation där läraren spelar en stor roll i form av planering och modellering.

<p>Många elever är idag omotiverade vad gäller skolarbetet. I den här uppsatsen har vi försökt att hitta förklaringar till elevers inställning till undervisningen, lärare och skolan. </p><p>Vi har även tagit del av lärarnas arbete och deras arbetsplats. Genom de böcker vi läst har vi fått vissa centrala tankar som vi har använt oss av i de intervjuer som vi har gjort. Vi har valt att göra djupintervjuer med 6 elever och 6 lärare i en större östgötsk stad. En pojke respektive en flicka ur årskurserna sju, åtta och nio har intervjuats. Eleverna är valda utifrån hur motiverade de är. Lärarna har vi valt utifrån hur många år de varit yrkesverksamma och de har i huvudsak arbetat på högstadiet med språkundervisning. </p><p>Av intervjuerna att döma var relationen mellan lärare och elever det viktigaste för elevernas motivation. Detta gällde framförallt de mindre motiverade eleverna som tappade intresset för ämnet och därmed blev omotiverade om inte relationen med läraren fungerade.</p>

<p>Syftet med mitt examensarbete är att bidra med ökad kunskap om och förståelse för invandrarelevers situation i skolan vad gäller bemötande, trivsel och lärande. Frågeställningarna jag utgick ifrån var: Hur upplever invandrarelever sig själva och hur blir de bemötta i skolan av lärare och klasskamrater? Vilka möjligheter respektive hinder ser invandrarelever i skolan? Vilka erfarenheter har invandrarelever genom att de vuxit upp i två olika kulturer? Undersökningen grundas på kvalitativa intervjuer med 10 invandrarelever i en mångkulturell skola i en medelstor stad.</p><p>De flesta av de intervjuade eleverna är födda i Sverige men trots detta ser ingen av eleverna sig som svenskar. Alla invandrareleverna trivs i skolan med sina lärare och klasskamrater. Det mest positiva med skolan är att lära sig olika saker och att träffa kompisar, men få elever har berättat om sitt språk och ursprungsland på lektioner men däremot för kamrater på raster. Språket är ett hinder för de flesta liksom att inte ha några kontakter på fritiden med svenska familjer. Att se annorlunda ut och sakna sina släktingar är nackdelar med att växa upp i två olika kulturer, medan språket är såväl en fördel som en nackdel. Fördelen är att man kan hjälpa någon som inte kan svenska språket samt att kunna tala hemligt med sina landsmän. Nackdelar är däremot att inte kunna behärska det svenska språket eller svenska regler och lagar samt att modersmålet glöms bort.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Vår studie bygger på sex intervjuer av elever från två yrkesförberedande program på gymnasiet. Syftet var att undersöka vad som kan påverka deras motivation till lärande i undervisningssituationen genom att utröna vilka faktorer som påverkar motivationen.</p><p>För att nå detta mål genomförde vi utöver intervjuerna även en litteraturstudie för att få en bild av vad tidigare forskare skrivit om elevers motivation i ett skolsammanhang. I vår empiriska undersökning utgick vi från en kvalitativ intervjumetod. Intervjumaterialet analyserades genom meningskoncentrering.</p><p>Resultatet från litteraturstudien och intervjuerna visade att det är främst sex faktorer som påverkar elevers motivation, dessa är: läraren, arbetssättet, delaktigheten i undervisningen, dialogen i undervisningssammanhanget, nyttan med kunskapen samt intresset för ämnet. I våra intervjuer framkom även att de elever som hade ett mål med sin utbildning också hade en högre grad av motivation. Studien visade även vikten av att lärarna betraktar eleven ur ett helhetsperspektiv och möter eleven utifrån dennes aktuella förutsättningar.</p><p>Avslutningsvis har vi genom undersökningen kommit fram till att en väg för att bibehålla och höja elevers motivation är att få dem aktiva och delaktiga i undervisningen.</p><p>Nyckelord: elever, motivation, lärarens roll, delaktighet, aktiva, arbetssätt, intresset och</p><p>nyttan med kunskapen.</p>