Denna studie syftar till att producera kunskap om vilka lässtrategier som lågstadielärare anser är främjande att använda i syfte att utveckla lågstadieelevers läsförståelse, samt belysa hur arbetet med lässtrategier går till på lågstadiet. Lässtrategier anses vara viktiga stödmodeller i elevers utveckling i läsförståelse. Det är därför angeläget att undersöka om lågstadielärares erfarenheter om vilka lässtrategier som de anser vara främjande att använda samt att undersöka hur de arbetar med lässtrategier i undervisningen. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är transaktionell teori (Rosenblatt, 2002), pedagogical content knowledge (Shulman, 1986; 1987) och det sociokulturella perspektivet (Vygotskij, 1999). Studiens insamlade material bygger på två observationer och sex semistrukturerade intervjuer med verksamma lågstadielärare. Vad som framkommit i resultatet är att främjande lässtrategier enligt lågstadielärare är strategier där eleverna får möjlighet att arbeta tillsammans, exempelvis genom att sammanfatta en text, klargöra ord och förutspå en texts handling. När eleverna får arbeta med att ställa frågor till texten främjar det deras förståelse av textinnehållet.  När det kommer till hur arbetet med lässtrategier går till på lågstadiet har det framkommit att vikten av ett strukturerat arbetssätt när det kommer till läsförståelse är vanligt. Lärarna i studien arbetar på olika sätt men det kan konstateras att alla har en struktur för sitt arbetssätt och arbetar ofta på liknande sätt varje gång de arbetar med läsförståelse i sina respektive klasser. ”En läsande klass” är ett arbetssätt som används av två av lärarna och består av fem lässtrategier som har blivit personifierade. Figurerna som ingår är spågumman som förutspår, detektiven som klargör otydligheter och svåra ord, cowboyen som sammanfattar, reportern som ställer frågor och slutligen konstnären som ser inre bilder. Många av lärarna använder sig av högläsning och arbetar med lässtrategier genom att låta eleverna sammanfatta texten de läst, klargöra svåra ord som dyker upp i texten samt förutspå vad nästa kapitel kommer att handla om. Vidare beskrivs det att vanliga arbetssätt är att förstora en text på tavlan och läsa texten tillsammans, ljuda ord och bokstäver, reda ut svåra ord samt besvara läsförståelsefrågor om texten. / This study aims to produce knowledge about which reading strategies have been shown to promote primary school students' development of reading comprehension, and to find out how the work with reading strategies is carried out in primary school. Reading strategies are considered important support models in students' development of reading comprehension. It is therefore crucial to investigate primary school teachers' experiences regarding which reading strategies they consider conducive to use, and to examine how they work with reading strategies in teaching. The theoretical frameworks underlying the study are Transactional theory (Rosenblatt, 2002), Pedagogical content knowledge (Shulman, 1986; 1987), and the sociocultural perspective (Vygotsky, 1999). The collected material of the study is based on two observations and six semi-structured interviews with practicing primary school teachers. What emerged in the results is that according to primary school teachers, promoting reading strategies are strategies where students have the opportunity to work together, for example by summarizing a text, clarifying words, and predicting a text's plot. When students are allowed to ask questions about the text, it promotes their understanding of the text content.  Regarding how the work with reading strategies is carried out in primary school, it has emerged that the importance of a structured approach to reading comprehension is common. The teachers in the study work in different ways, but it can be noted that all have a structure for their approach and often work similarly each time they work with reading comprehension in their respective classes. "A reading class" is an approach used by two of the teachers and consists of five reading strategies that have been personified. The characters involved are the fortune teller who predicts, the detective who clarifies ambiguities and difficult words, the cowboy who summarizes, the reporter who asks questions, and finally the artist who visualizes inner images. Many of the teachers use read-aloud and work with reading strategies by having students summarize the text they have read, clarify difficult words that appear in the text, and predict what the next chapter will be about. Furthermore, it is described that common methods include enlarging a text on the board and reading the text together, sounding out words and letters, deciphering difficult words, and answering comprehension questions about the text.

Syftet med denna studie är att undersöka några lärares erfarenheter av att undervisa elever med språkstörning/språklig sårbarhet samt deras erfarenheter vad gäller möjligheter och hinder inom ramen för specifikt SO- och NO- ämnena. Syftet är även att undersöka likheter/skillnader vad gäller undervisning och stödinsatser på låg- och mellanstadiet i SO och NO-ämnena. Forskning kring språkstörning specifikt inom ramen för undervisning i SO och NO saknas och därför blir denna studie viktig inom detta område. Sammanfattningsvis visar resultatet att de flesta lärarna har kunskap om språkstörning/språklig sårbarhet och hur svårigheterna kan yttra sig. I resultatet framkommer det att lärare i studien önskar mer kunskap om arbetsmetoder och anpassningar som de kan använda i undervisningen för att möjliggöra för dessa elever att nå målen. Lärarna efterlyste även mer adekvat fortbildning inom området för språkstörning/språklig sårbarhet samt efterfrågade mer stöd från andra yrkesprofessioner såsom speciallärare, EHT och talpedagog. Samtliga lärare lyfte fram tidsbrist som ett stort hinder vad gäller möjligheter att ge dessa elever adekvat stöd. Likheterna vad gäller undervisning, anpassningar och stödåtgärder i SO och NO på låg- och mellanstadiet visar sig vara fler än skillnaderna. På mellanstadiet lyfter lärarna fram digitala verktyg i större utsträckning medan lärarna på lågstadiet menar att repetition med fler olika arbetsmetoder är en framgångsfaktor för dessa elever. Resultaten från de semistrukturerade intervjuerna diskuterades mot bakgrund av tidigare forskning, didaktiska undervisningsmetoder, Lgr 22 samt det sociokulturella perspektivet.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilken betydelse närområdesstudier ochutomhuspedagogisk undervisning knuten till lokalsamhället har för lärare i samhällskunskap,att skapa variation i undervisningen och om samt hur lärare använder närområdet i sinundervisning i årskurs 4–6. Det finns tidigare forskning kring främst natur- och äventyrsinriktadutomhuspedagogik som fokuserar på yngre elever, men mindre kring närområdesstudier,studiebesök och besök från samhället, för ämnet samhällskunskap.De teoretiska utgångspunkterna var Vygotskijs sociokulturella perspektiv och pragmatismenenligt Dewey, som användes för att analysera empirin. Undersökningen genomfördes med hjälpav kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter från fem skolor deltogi undersökningen. I analysen av resultatet framkommer att lärarna ger många exempel påmöjligheter till undervisning utomhus och i närområdet men att det finns hinder att övervinnainnan man kommer ut ur klassrummet.En slutsats som kan dras utifrån undersökningens engagerade lärare och tidigare forskning äratt vi kan drista oss till att konstatera, att utomhuspedagogiken och närområdesstudierna görstor nytta för de flesta elever. Det som återstår att göra är, att ”kavla upp ärmarna”, utmanahindren och ta med eleverna på deras livsresa både i klassrum och utomhus, för att ge demminnen och kunskaper för livet. / The purpose of this master thesis has been to examine which meaning neighborhood studiesand outdoor education attached to local society has to teachers in the subject of civics, to createvariation in teaching and if and how teachers use the local area in their teaching in classes 4–6.There is earlier research mainly around nature and adventure oriented outdoor educationfocusing on younger pupils, but with less focus on neighborhood studies, study visits and visitsfrom society, in the subject of civics.The theoretical starting points was Vygotskijs sociocultural perspective and pragmatismaccording to Dewey, that was used to analyze the empirics. The survey was conducted by usingqualitative method and semi-structured interviews. Six respondents from five schoolsparticipated in the survey. In the analysis of the result, it emerges that the teachers give manyexamples of outdoor and neighborhood teaching, but there are obstacles to overcome beforegetting out of the classroom.A conclusion, that can be drawn based on dedicated teachers of this survey and former researchis, that we dare to note, that outdoor teaching and neighborhood studies do great good to mostpupils. What remains to be done, is to “roll up the sleeves”, challenge the hindrances and bringthe pupils on their journey of a lifetime in both classrooms and outdoors, to give them memoriesand knowledge for life.