In today’s society there is a teaching dominated by teaching aids. Selander & Skjelbred (2004) describes the concept of teaching aids and define it as a resource for teaching and learning. The author highlights how teaching aids are referred to as collective names for textbooks, exercise books, reading books and dictionaries. That learning materials are intended as a resource and asset in the described respect can contribute to consequences from a professional perspective. To clarify what is meant by the reasoning, we choose to refer to Professor Härenstam. Härenstam (2006, p. 46) states that the perfect teaching material does not exist and probably never will either. In order to further develop what is the basis for the statement, a problem with, among other things, limited space in relation to the curriculum is substantiated. Despite the demonstrated problems with teaching aids, they are still frequently used in teaching around the world. In our opinion, the use of teaching aids is not wrong. Widholm (2020, p. 13) emphasizes, among other things, how important it is with the teacher's conscious choice of teaching materials for good knowledge development in line with the curriculum. In the study, we are keen to shed light on how gender order and equality can be interpreted in teaching materials for primary school. In the primary school curriculum for religion, the National Board of Education (2018, p. 216) highlights how life issues such as equality and gender roles should be treated in teaching. Gender roles and gender order are also what will be analyzed in our selection of learning materials based on text, images and layout.

Syftet i den här studien är att undersöka vad ABC-klubben läseböcker på A-nivå (från årkurs 1 till 3) har för progression. För att uppfylla syftet har studien använt sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Det görs genom att fokusera på ord och meningar i de valda kapitlen i varje bok med hjälp av läsbarhetsindex (LIX-värde). Den kvantitativa metoden kompletterats med en textanalys på meningsbyggnad för att se hur meningarna i varje bok utvecklas. Förhållande mellan text och bild har också analyserats med fokus på vilken funktion de två har och hur de samspelar med varandra. Dessutom har huvudkaraktärerna i läsebokserien analyserats för att finna tecken på utvecklingen över tid. Analysresultatet visar att det finns progression både i och mellan de tre böckerna. Enligt LIX-värdet har bok 1A tydligast progression medan bok 2A har mindre och 3A har minst. Samspelet mellan text och bild har en omvänd funktion. I början är det bilden som bär ansvar för att driva berättelsen framåt sedan är det texten som tar över ansvaret och kan stå på sina egna ben. Progressionen sker även när det gäller huvudkaraktärerna. Genom att undersöka berättelsen så kunde huvudkaraktärernas progression delas in i två teman, emotionell utveckling och utveckling av hur karaktärerna löser komplexa problem. Avslutningsvis diskuteras analysresultatet utifrån didaktiska perspektiv.

Den här studien är en läromedelsanalys och syftet var att se vilka representationsformer som framkommer i multiplikationskapitlet i läroböckerna Favorit matematik 3a samt Mera Favorit matematik 3a. Forskning har visat att representationsformer spelar en stor roll i elevernas lärande samt fördjupar deras matematiska förståelse (Bolden m.fl., 2015; Cai, 2005). Studien undersökte även vilka representationsformer som synliggörs i förhållande till de fyra vanligaste multiplikativa situationerna som förekommer i klassrumsmiljön. Data samlades in genom en innehållsanalys där jag skapat färdiga kategorier med kriterier som bildade mitt analysverktyg för studien. I resultatet framkom det att Favorit matematik 3a hade fler representationsformer och fler kombinationer av olika representationsformer än vad Mera Favorit matematik 3a hade. Resultatet av analysen visade att den numerisk/symboliska representationsformen i förhållande till nakna uppgifter hade överlägset flest antal uppgifter i båda läroböckerna. I resultatet framkom det även att den fysiska representationsformen inte förekom i någon av läroböckerna, vilket även gäller den multiplikativa situationen kartesisk produkt som inte heller framkom.

Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt och hur ofta olika kön representeras i läromedlen Historia: Från vikingarna till Gustav III. Grundbok (Körner, 2008) och PULS Historia (Körner m.fl., 2023). Studien syftar även till att undersöka hur väl läromedlen följer styrdokumenten Lpo 94 och Lgr 22s krav på jämställdhet som varit gällande för respektive läromedel och därtill undersöka om det har skett en förändring över tid. Studien utgår ifrån en deduktiv ansats och genomförs med kvantitativ datainsamling samt både kvantitativ och kvalitativ analysmetod. Studien utgår från tre forskningsfrågor som handlar om frekvensen av framställning av kvinnor och män, hur könen representeras i förhållande till varandra samt om det skett förändringar i representationen mellan läromedlen. Resultatet som presenteras och analyseras i frekvensstabeller, diagram och löpande text visar att läromedlet från 2023 är mer jämställt än läromedlet från 2008, även om inget av läromedlen anses vara helt jämställda och därmed uppfylla styrdokumentens krav på en jämställd utbildning. Att jämställdheten har ökat i texterna kan bland annat bero på den ökade medvetenheten om jämställdhetsfrågor.

No description available.

Denna studie syftar huvudsakligen till att bidra med kunskap till aktuell forskning gällande genusrepresentation i läromedel utifrån ett genusperspektiv. I studien undersöks hur genus representeras i fyra svenska läromedel för årskurs 4–6 i ämnet svenska. Läromedlen undersöktes utifrån Yvonne Hirdmans genusteori men även utifrån teoretiska redogörelser gällande könsbundna respektive könsneutrala pronomen. Å ena sidan undersöktes hur frekvent könsstereotypiska representationer av män och kvinnor i bild förekom i respektive läromedel. Å andra sidan undersöktes hur frekvent könsbundna respektive könsneutrala pronomen används i samtliga läromedel. De läromedel som undersöktes var Klara Svenskan ÅK 6, Tala, läsa & skriva (2017), Zick Zack 4 Läsrummet Textsamling (2015), Zoom Svenska Grundbok år 4 (2018) och Prima Svenska 4 Basbok (2013).  I analysen användes dels en kvalitativ metod med kvantitativa inslag för analysen av könsstereotypiska representationer i bilder, dels en kvantitativ textanalys för analysen av pronomenfrekvenser. Slutsatsen av forskningsfråga 1 som kunde dras var att män framställs med fler kvinnliga än manliga könsstereotypiska egenskaper i tre av fyra läromedel och att kvinnor framställs på åtskilda sätt. Ett läromedel framställde kvinnor med fler kvinnliga könsstereotypiska egenskaper, ett läromedel framställde kvinnor med lika många kvinnliga könsstereotypiska egenskaper som manliga könsstereotypiska egenskaper, ett läromedel framställde kvinnor med fler manliga könsstereotypiska egenskaper och ett läromedel saknade bildrepresentationer av kvinnor. Slutsatsen av forskningsfråga 2 som kan dras är att det förekom fler könsneutrala pronomen än könsbundna pronomen i tre läromedel medan det i det fjärde läromedlet förekom fler könsbundna pronomen än könsneutrala pronomen. Analysen visade dessutom att fler maskulina än feminina pronomen förekom sammantaget för samtliga läromedel.

Det finns idag väldigt många läroböcker i historia som behandlar samma kurs. Men finns det någon lärobok som är bättre än de andra och i så fall varför? Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevers tillgång till kunskap (SOU 2021:70) menar att det behöver finnas någon form av ansvar och kvalitetssäkring då det kommer till läroböcker eftersom det är viktigt att lärare dels vet vad som är en bra lärobok, dels hur de kan jämföra och utvärdera läroböcker. Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken omfattning innehållet i läroböcker för gymnasieskolans kurs historia 1b möter ämnesplanens centrala innehåll och mål för undervisning. Till denna undersökning har en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys gjorts med både ett strukturellt och ett funktionellt perspektiv. Det strukturella perspektivet behandlar Lgy 11:s kursplan och det funktionella perspektivet behandlar innehållet i läroböckerna. En analysmodell skapad av Niklas Ammert (2011) har tillämpats i denna undersökning för att kategorisera textinnehållet och undersöka om författarna använder sig av en konstaterande eller en förklarande framställningstyp. Resultaten för denna undersökning visar att det finns signifikanta skillnader i läroböckerna gällande innehåll och hur innehållet behandlas. Resultatet visar brister hos läroböckerna i såväl deras förhållande till det centrala innehållet och målen för historieundervisningen. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-12-27</p>

Hållbar utveckling är ett centralt tema i högstadiets biologiundervisning. Det finns dock olika förståelser av hållbar utveckling inom svensk skola. Det ses bland annat i de tre undervisningstraditionerna faktabaserad, normativ och pluralistisk som förekommer i undervisningen. Av dessa är endast den pluralistiska kompatibel med styrdokumenten. Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt dessa undervisningstraditioner finns representerade i läroböcker i biologi. Specifikt om det finns skillnader i representationen av undervisningstraditionerna inom delar av innehållet. Eftersom läroboksanvändningen bland NO-lärare är hög får läroböckernas innehåll och eventuell representation av undervisningstraditionerna påverkan på lärarnas undervisningspraktik. För analysen användes idealtyper där texterna i läroböckerna jämfördes, analyserades och kategoriserades utifrån undervisningstraditionerna. Resultatet visar att alla tre undervisningstraditioner återfinns i läroböckerna, dock finns skillnader i representationen mellan böckerna. Denna skillnad mellan böckerna kan få betydelse för lärares undervisningspraktik och som konsekvens leda till en bristande likvärdighet i undervisningen.

This essay aims to understand in which degree the Sami people as a minority andtheir language are represented in textbooks aimed towards secondary school andteachers’ thoughts about said representation. The methods used in this study aretextbook analysis and a questionnaire survey. The result of the textbook analysisshowed that the older textbooks gave the Sami people and their language lesserspace than the newer textbook did, and that the contents of the newer books weremore detailed than the older books. The answers to the questionnaire surveyshowed that many teachers found the content regarding the Sami people and theirlanguage in the textbooks they use to be lacking and many of them felt the need touse additional teaching material to cover the subject properly.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur olika läromedel i matematik kan fungera somett stöd för en differentierad undervisning i årskurs 4. Studien ämnar svara på vilka sättmatematikläromedel idag är differentierade för att möta alla elevers behov samt vilket matematikläromedel som har fördelaktigare förutsättningar för en differentierad undervisning. Metoden som använts är en kvalitativ läromedelsanalys som utgår från Tomlinsons differentieringsramverk. Totalt har fyra olika matematikläromedel för årskurs 4 analyserats.Tidigare forskning visar att matematikämnet är läromedelsstyrt samt att differentiering ärett paraplybegrepp med flera definitioner. Resultatet visar att de fyra analyserade läromedlen på olika sätt är differentierade för att möta elevers behov. Dock skiljer de sig i stor utsträckning. Slutsatsen är att två av läromedlen differentierar fördelaktigare utifrån förkunskaper och lärprofil än de andra två. Beroende på hur lärare vill differentiera kan samtliga läromedel i studien användas i ett differentierat syfte. Resultatet av studien är relevant förprofessionen då val av läromedel i matematikämnet är en viktig del av lärares didaktiska val.