No description available.

Springa, hoppa, klättra! - Barns grovmotoriska utveckling i förskolan

<p>Springa, hoppa, klättra!</p><p>- Barns grovmotoriska utveckling i förskolan</p>

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera speciallärares erfarenheter av, och kunskap om skriftliga omdömen. Dessutom var syftet att belysa vilka kunskaper dessa lärare anser sig behöva för att skriva omdömen. Metoden för studien var kvalitativa intervjuer med 14 lärare som arbetar i träningsskolan. Materialet har bearbetats genom att göra meningskoncentrering av intervjumaterialet därefter har åtta teman tagits fram som stämts av och analyserats mot studiens syfte. Resultatet visar att lärare inom träningsskolan fortfarande efter fyra års arbete med att skriva omdömen fortfarande känner osäkerhet inför arbetet. Mer utbildning efterfrågas samt gemensamma mallar att skriva utifrån. Lärarna anser att omdömen är en hjälp för dem att utveckla sin undervisning och formulera mål för eleverna som är relevanta och inte för högt eller för lågt ställda. Träningsskolans läroplan anses tolkningsbar då den vänder sig till elever på mycket olika utvecklingsnivå. Lärarna anser också att arbetsprocessen höjer kvaliteten och statusen på träningsskolans undervisning och förhindrar att den inte blir för omvårdande. Slutsatser som dragits är att lärare behöver mer kunskaper om läroplanens innehåll samt ha kunskap och förmåga att dokumentera och observera elevernas kunskapsutveckling, detta för att kunna hantera processen med de skriftliga omdömena. Det är också viktigt att ha en mall att skriva efter och att hitta en "röd tråd" i arbetet där den individuella utvecklingsplanen och den lokala pedagogiska planeringen spelar en viktig roll. Tillsammans bidrar detta till att höja undervisningens kvalitet.

Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka hur olika lärare talar om den egna betygsättningen, samt att försöka identifiera de möjligheter och problem som existerar rörande denna. För att genomföra studien har sju verksamma lärare intervjuats, och därefter har jag använt mig av diskursanalysen som metod för att identifiera diskurser som kan sägas vara element i en större övergripande bedömningsdiskurs. De identifierade diskurserna som framkom efter analys av den insamlade empirin var; Diskurs I: Den personliga tolkningens avgörande betydelse, Diskurs II: Nationella provet som hinder och möjlighet, Diskurs III: Betygsskalans otydlighet leder till subjektivitet, Diskurs IV: So-Ämnets möjligheter och begränsningar, Diskurs V: Vikten av det kollegiala samtalet, och Diskurs VI: Den personliga kontakten till eleverna.   Det viktigaste och mest tydliga resultatet som kan extraheras ur studien är att det existerar en stor grad av tolkningsföreträde som genomsyrar lärarnas bedömningsarbete. Tolkningen försvårar och förhindrar de undervisande lärarnas förmåga att uppnå möjligheterna att sätta rättvisa betyg. Samtliga av de identifierade diskurserna är delar av en komplexitet som omgärdar svårigheterna med betygsättningen. Genom de intervjuade lärarnas berättelser så framkommer bilden av en problematik som för den undervisande läraren är svår att kunna förändra på egen hand. Denna strukturella problematik som omgärdar betygssättningen kan sägas vara en del av hela skolsystemet. För att underlätta för undervisande lärare krävs krafttag från skolledare och i slutänden Sveriges regering, som ger tid och möjligheter till lärare att arbeta fram en mer gemensam grund, som minimerar lärarens personliga tolkning för att uppnå en mer rättvis och objektiv bedömning.           Nyckelord Lärare, Betyg, Läroplansteori, Den dolda läroplanen, Diskursanalys.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare arbetar med och hur de synliggör matematik i förskolan. Tanken var även att belysa hur prioriterad matematiken är i den vardagliga verksamheten på förskolan. Denna studie bygger på en kvalitativ studie. För att undersöka hur förskollärare arbetar med matematik på förskolan intervjuvades åtta förskollärare som arbetar med olika åldersgrupper av barn och på olika förskolor. Öppna frågor gav förskolläraren utrymme att svara med egna ord. Som stöd under intervjuerna användes en intervjuguide som innehåller slutna underfrågor. Samtliga förskollärare ansåg att matematik är något som finns överallt och att arbetet med matematik ska utgå från barnens egna intressen. Vårt resultatet gav också svar på vad förskollärare anser att matematik är, att matematik är allt bara man kan se den. Vilken typ av matematik som förekommer på förskolan synliggjordes också, de flesta förskollärare nämner begreppsbenämning och det matematiska språket som en stor del av matematiken på förskolan. Det framkom även en del skillnader, en skillnad som synliggjordes var vad förskollärare anser om relationen mellan språket och matematik. Förskollärare belyste även hur de arbetar med läroplanen för förskolan, vissa använder sig av läroplanen vid planering av aktiviteter medan andra använder den i efterreflektionen av aktiviteterna. Vårt resultat visade också hur förskollärare planerar de matematiska aktiviteterna eller inte och varför vissa använder sig av dokumentation. Vissa förskollärare planerar de matematiska aktiviteterna utifrån barnens intressen men andra utifrån läroplanens strävansmål. Några förskollärare föredrar att planera i grupp medan andra planerar enskilt. En förskollärare nämner till och med att de inte alls planerar några matematiska aktiviteter.  Ytterliggare en sak som flera förskollärare är överens om är att det är viktigt att man använder sig av ett matematiskt språk och att man benämner de matematiska begreppen rätt i samspelet med barnen.

Studiens syfte var att undersöka några förskollärares syn på och arbete med bilderböcker i förskolan, med ett särskilt fokus på barns språkutveckling. För att samla in önskad data var studien av kvalitativ karaktär där halvstrukturerade intervjuer utfördes med åtta verksamma förskollärare. I resultatet framgick det att bilderboken är en central del i förskolans verksamhet och att förskollärare försökte ha medvetna intentioner vid högläsning och val av bilderböcker. Vid högläsning framgick det att text, bild och samtal hade betydelse för barnens språkutveckling, men att samtalet var det som vägde tyngst. Vid val av bilderböcker belystes biblioteket som en viktig aspekt och att om pedagogerna väljer böcker utgår de från barnens intressen och aktuella temaarbeten. Slutsatsen är att arbetet med bilderböcker och språkutveckling ser väldigt olika ut och att det finns många aspekter och ramfaktorer som påverkar förskollärares arbete med ämnet. Exempel på sådana aspekter och ramfaktorer är tid, resurser, barngrupp, rutiner och aktuella teman.

Skolan har ett stort uppdrag i att utbilda våra barn och ungdomar. Vilket material som en lärare väljer att använda i sin undervisning är upp till respektive lärare och behöver noga väljas ut. Detta eftersom det inte är någon statlig kontroll på läromedel. Å ena sidan ska läraren tycka om läromedlet som används för att kunna undervisa från det. Å andra sidan ska eleverna gilla att arbeta med materialet så att de känner glädje till att lära. Till råga på allt så ska läroplanen noga vara integrerad i läromedlet, samt att ekonomin för skolan ska hålla för att läromedelsinköpen ska fungera. Om någon av dessa bitar inte stämmer in så fallerar ett läromedel och läromedlet slutar att tjäna sitt syfte. Lärarna idag har ett stort ansvar och i vissa fall finns varken tiden eller möjligheten till att kvalitetsgranska läromedel.  Undersökningen belyser vad fyra olika lärare anser är viktigt innehåll i en lärobok för lågstadiet och vilka faktorer det är som spelar roll när läromedel väljs ut. Som väntat så styr läroplanen valen vilket i sig inte är så konstigt. Dock var ekonomin påtaglig genom alla intervjuer. Lärarna anser inte att de alltid kan förändra läromedel så som det skulle behövas ifall skolan inte har det ekonomiska utrymmet. / The school has a great mission in educating our children and young people. Which material a teacher chooses to use in their teaching is up to the teacher and needs to be carefully selected. This is because there is no government control over teaching materials. On one hand, the teacher should like the teaching material used to be able to teach from it. On the other hand, students should enjoy working with the material so that they feel joy in learning.To top it all off, the curriculum should be carefully integrated into the teaching material, and that the finances for the school must be sufficient for the purchase of learning materials to work. If any of these pieces do not match, the teaching materials fail and ceases to serve its purpose. Teachers today have a great responsibility, and in some cases, they have neither the time nor the opportunity to review the quality of all the teaching materials. The survey highlights what four different teachers consider to be important content in a textbook for primary school and what factors play a role when they select teaching materials. As expected, the curriculum guides the choices, which in itself is not so strange. However, the economy was evident as a shadow throughout all the interviews. The teachers did not feel that they can be free to buy new textbooks if the school does not have the finances for it.

I arbetet kring läroplanen och lärares tolkning av läroplanen var målet att få en bredare bild av vilken plats läroplanen har hos en yrkesverksam lärare. Vi ville fånga tankarna kring processen från tolkning till färdigt klassrumsmaterial i ämnet svenska. Vi valde att genomföra två intervjuer samt två observationer med två lärare som är verksamma och undervisar i årskurs två. Under arbetets gång framkom svar på många frågor som berör arbetet kring och med läroplanen och hur olika och ibland lika den tolkas. I den ena intervjun framkom att man arbetade med utgångspunkt i en pedagogisk planering. Där fanns läroplanen som en bas för all planering som genomfördes gemensamt. Denna planering låg som bas för undervisning i årskurs 1-3. I den andra intervjun framkom att man arbetade mer enskilt med läroplanen, där kollegor och arbetslag fungerade som inspiration och vägledning. Undervisningen såg mer olik ut från år till år och läraren själv ansvarade för att målen täcktes in i undervisningen.

Andersson, Maria och Claesson, Karin (2006). Vad är kunskap egentligen? Några grundskoleelevers tankar om kunskap och lärande. (What is knowledge anyway? Some secondary school pupils´ thoughts about knowledge and learning) Skolutveckling och ledarskap, Lärarexamen 60 poäng, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att undersöka en grupp elevers syn på kunskap och sitt eget lärande. Därefter vill vi jämföra deras syn med den kunskaps- och lärandesyn som finns i läroplanen (Lpo 94). Vad vi vill veta är huruvida dessa olika perspektiv på kunskap sammanfaller eller inte. En kvalitativ metod i form av gruppintervjuer har använts för undersökningen. Resultatet har sedan tolkats och presenteras i sju övergripande teman. Resultatet visar att det råder både likheter och olikheter i elevernas respektive läroplanens sätt att se på kunskap och lärande. En likhet är att eleverna ofta ser på lärandet som en aktiv process. Eleverna tenderar att fokusera på konkreta områden både vad gäller vad kunskap är, varför och vad man ska lära sig.