En övervägande del av alla barn i Sverige har varit inskrivna på fritidshemmet under föregående läsår, samtidigt som fritidspersonalen upplever krav på att bedriva undervisning i fritidshemmet, där undervisningen dessutom ska utgå från läroplanens innehåll. Detta samtidigt som tidigare forskning tyder på att fritidshemmet på olika sätt måste samarbeta med skolverksamheten. Föreliggande studie har därmed i syfte att undersöka vilka möjligheter fritidspersonalen har för att planera för denna undervisning. Studien har sin teoretiska ansats i det ramfaktorteoretiska tänkandet, som i denna studie används för att kunna belysa de faktorer som upplevs ha påverkat fritidspersonalens planeringsarbete. För att kunna uppmärksamma personalens upplevelser gällande planeringsarbetet har studien baserats på intervjuer med fritidspersonal. Utifrån en tematisk analys, har tre teman skapats; Planeringstidens tillräcklighet, Göra annat än planeringsarbete under planeringstiden, samt Medvetenhet om läroplanen. Resultatet belyser både positiva och negativa upplevelser gällande samarbetet med ledningen och kollegorna i skolväsendet, samt huruvida fritidspersonalens uttalanden stämmer överens med den tidigare forskningen. I diskussionsdelen tolkas resultatet, samt jämförs exempelvis med tankarna som gav grund för detta arbete. Dessutom reflekteras det över vilken forskning som hade kunnat komplettera denna studie.

Förskolans läroplan förmedlar den värdegrund som verksamheten ska vila på, samt de mål och riktlinjer förskollärare ska förhålla sig till. Målen i läroplanen formulerar vad förskollärares arbete ska innehålla men inte hur arbetet ska gå till. Av denna anledning har förskollärare ett stort tolkningsutrymme när de planerar undervisning. I denna studie har syftet därmed varit att undersöka hur förskollärare upplever tolkningsutrymmet i läroplanen, vad det får för konsekvenser i undervisningen, samt vilka läroplansmål som är tydliga respektive otydliga att tolka innan praktisk tillämpning.  Studien har utgått från en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer som medel för datainsamling. För att strukturera intervjufrågorna utformade vi en intervjuguide, däremot var intervjuerna av semistrukturerad karaktär för att tillåta eventuella sidospår. Informanterna i studien bestod av fem förskollärare från två separata förskolor. Informanterna svarade på frågor relaterade till deras tolkningsutrymme i arbetet med läroplanen, därefter transkriberades och analyserades svaren. Studiens teoretiska utgångspunkter var två olika ansatser från ramfaktorteorin samt analysbegrepp från det läroplansteoretiska forskningsfältet. Dessa har använts i studiens analyser som skrivits fram i två separata delstudier. I delstudierna undersöker vi musikbegreppet från läroplanen respektive flerspråkighetsbegreppet. Resultaten som delstudierna kommit fram till är att läroplanen innehåller ett stort tolkningsutrymme för förskollärare. Därmed behöver läroplanen definieras och diskuteras i arbetslagen för att skapa en samsyn kring vad målen som arbetas mot innebär. Det finns också mål från läroplanen som bearbetas mer eller mindre i förskolan och många mål är enligt förskollärarna utmanande att arbeta med, däribland musikämnet och flerspråkighetsämnet.

Syftet med detta arbete är att undersöka om elever tror att demokrati kan leda till ökad motivation. Detta är en empirisk studie baserad på kvalitativa intervjuer genomförda med hjälp av tre fokus grupper som består av fyra elever i varje grupp. En grupp innehöll fyra pojkar och den andra gruppen innehöll fyra flickor från samma klass, sjunde klass. Den tredje gruppen bestod av tre pojkar och en flicka från samma klass på gymnasiet. Det viktigaste resultatet var att de intervjuade inte ansåg att de tillfrågades av deras lärare att delta i planeringen av engelsklektionerna, även om de påpekade att deras motivation sannolikt skulle öka om de gavs möjlighet att delta i lektionsplaneringen. Undersökningen för denna uppsats visar också att de intervjuade har många förväntningar på en lärares personlighetsdrag och sätt att undervisa. Den viktigaste slutsatsen i denna avhandling är att även om det är en åldersskillnad på fem år mellan de intervjuade, varierade inte elevernas deltagande av engelskundervisningen. Alla de intervjuade hävdade att de inte känner sig involverade i planeringen av engelskundervisningen. Följaktligen hävdas det att styrdokumenten inte följs till fullo gällande elevdemokrati. / ABSTRACTThe aim of this dissertation is to investigate if students believe democracy could lead to an enhancement in their motivation. This is an empirical study based on qualitative interviews conducted with three focus groups consisting of four pupils in every group. One group included four boys and the second group four girls from the same class in seventh grade. The third group consisted of three boys and one girl from the same class in upper secondary school. The main result was that the interviewees did not feel that they were asked by their teacher to take part in the planning of the English lessons, although they pointed out that their motivation would probably increase if given the opportunity to participate in the lesson planning. The investigation for this paper also shows that the interviewees have a lot of expectations on a teachers personality traits and way of teaching. The main finding in this dissertation is that even though there is a five-year age difference between the interviewees, the participation in their English learning did not vary. All the interviewees claimed that they do not feel that they are involved in their English lesson planning. Consequently, it is claimed that the steering documents are not followed to the fullest concerning student democracy. Key words: English, lesson planning, motivation, Student democracy, The National curriculum

I Förskollärarprofessionen ur ett förskollärar- och föräldraperspektiv författad av Jenny Wernberg och Therese Persson, studeras förskollärares och föräldrars syn på och uppfattningar om förskollärarens profession samt likheter och skillnader mellan dem. Vi har även studerat hur läroplanens införande har påverkat förskollärarnas professionalisering. Våra teoretiska utgångspunkter är begrepp som profession, professionalism och professionalisering. Kvalitativa intervjuer och enkäter har legat till grund för denna studie.Förskollärarna har ett helhetsperspektiv och pratar om sin profession och professionalisering på gruppnivå. De fokuserar mycket på läroplanen och vikten av att synliggöra verksamheten för föräldrar. Men de har svårt att se på sig själva som en profession. Föräldrarna litar fullt ut på förskollärarnas kompetenser och har gett förskollärarna det erkännande som normalt är en central del av professioner. Föräldrarna inriktar sig på barnet och den personliga kontakten med förskolläraren samt hennes kompetenser och professionalitet. Läroplanens stora betydelse för förskollärarna skapar en konflikt i förskollärarens professionaliserings strävanden då den är ett statligt styrdokument som begränsar förskolans autonomi över yrkesutövandet, men samtidigt har förskollärarna frihet att styra över hur målen ska uppnås vilket ger dem viss autonomi.

Klassrummet i samhällskunskapUndervisning i samhällskunskap i grundskolans tidigare år / Teaching civics in early years compulsory school

AbstractVårt syfte med denna studie har varit att undersöka hur definitionen av demokrati i läroplanen i förskolan tolkas av förskollärare och hur den praktiseras i verksamheten samt vilka dilemman som kan uppstå.Vi har utgått från värdena som står i läroplanen för förskolan 98/10: människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta. Sedan har vi undersökt hur de praktiseras i förskolan av förskollärare. För att få svar på frågeställningarna intervjuade vi sex förskollärare verksamma i förskolan. Intervjumetoden vi använde var kvalitativ. Den teoretiska utgångpunkten har varit Biestas synsätt där utbildningen har en roll att förbereda barn att förstå vad demokrati är och alltså utbilda för demokrati samtidigt som genomförandet även behöver bedrivas genom demokrati. Vi har använt oss av Deweys och Burrs synsätt på demokrati genom socialisering och som social konstruktion. Resultatet visade att förskollärarna tolkar och arbetar olika efter värdegrunden i läroplanen för förskolan (1998/10) och att en efterfråga av en djupare kunskap kring betydelsen av läroplanens värdegrund önskas. Arbetet med demokrati i förskolan är komplext då förskolan är en plats där olika åskådningar möts och flera dilemman kan uppstå. Studien föreslår att använda dessa dilemman i att bland annat utöka samverkan med föräldrar genom att diskutera åskådningar och värdegrund samt arbeta aktivt med ett kritiskt tänkande hos såväl pedagoger som hos barn för att synliggöra det socialt konstruerade, förgivettagna normer och föreställningar. På så sätt kan fler situationer skapas där barn är subjekt vilket enligt Biesta är utbildningsdefinitionen av demokrati.

I denna essä reflekterar jag över ett dilemma som är egenupplevt. Dilemmat handlar om svårigheten i att leda ett arbetslag som ännu inte är färdig utbildad förskollärare. Dilemmat belyser min utvecklingsprocess som jag genomgått under min erfarenhetsbaserade förskollärarutbildning. Jag beskriver mina inre tvivel på min förmåga som ledare och utifrån min berättelse försöker jag finna svar och nya insikter. Syftet med denna essä är att försöka synliggöra ledarskapet i förskolläraryrket. Jag använder mig av ett hermeneutiskt synsätt som innebär att försöka tolka och förstå erfarenheter och fenomen. Mina frågeställningar fokuserar på ledarskap och utveckling. Reflektionen är viktig för att kunna synliggöra mina tankar och kunna granska mig själv kritiskt. Frågor jag arbetar kring är bland annat skillnaden mellan olika ledarstilar och vad skillnaden är mellan att vara chef respektive ledare. I essän diskuterar jag FIRO teorin för att se på gruppers utveckling. I slutet av uppsatsen ser jag på läroplanen och ansvarsfördelningen inom förskolans verksamhet samt jämför den gamla läroplanen med den reviderade upplagan. I slutet reflekterar jag kring mitt eget ledarskap och olika ledarstilar. Min slutsats är att jag som ledare behöver anpassa mitt ledarskap till rådande situation samt att jag som förskollärare verkar som en förebild.

Abstract “Not Another Poem…!” is a qualitative study about teaching literature at Upper Secondary School’s vocational courses. The aim of this study is to investigate how teachers of Swedish language select materials and how they conduct their work with Swedish literature in the first year of the Swedish syllabus. This study also investigates how students on vocational courses are, through the national curriculum (Gy2011), affected from a democratic perspective. Interviews with teachers, who are currently working with Swedish involving first year vocational students, make up the foundation in this study. Previous research, the national curriculum and data from Statistics Sweden (SCB) are presented and discussed together with the result from the interview study. The conclusion of the study shows that it is mainly the students’ level of knowledge that is the deciding factor regarding how the teachers work and what they include in their lessons. The content of the lessons is mixed, whilst the delivery is often conducted with collective reading of texts out loud, which allow the teacher to discuss the content of the text with the students. Classic literature is used but can advantageously be depicted through film, while short stories and teenage books are prevalent for reading.  The course objectives stated in the national curriculum indicate how a teacher in Swedish has different functions depending on whether they are teaching students on a vocational or theoretical course. The students inadequate reading skills arose as the main reason against a predicated literature canon. Views pro a canon was motivated with statements that it would have been good if all students got the opportunity to be acquainted with certain literature. / Sammandrag ”Inte en dikt till…!” är en kvalitativ studie om litteraturundervisningen på gymnasieskolans yrkesprogram. Syftet med studien är undersöka hur svensklärare på yrkesförberedande program väljer material och hur de jobbar med litteratur i svenska 1, samt hur läroplanen (Gy 2011) påverkar elever på yrkesförberedande program utifrån ett demokratiskt perspektiv. En intervjustudie med lärare i svenska 1 på yrkesförberedande program utgör grunden till arbetet. Tidigare forskning, Skolverkets styrdokument och siffror från SCB presenteras och diskuteras tillsammans med resultaten från intervjustudien. Resultatet visar att det är främst elevernas kunskapsnivå som ligger till grunden för hur informanterna jobbar och vad som inkluderas i litteraturundervisningen på yrkesförberedande program i svenska 1. Innehållet är blandat medan utförandet ofta sker med gemensam högläsning som ger läraren tillfälle att diskutera innehållet med eleverna. Klassiker förekommer men kan med fördel framställas genom film medan noveller och ungdomsromaner används för läsning. Examensmålen i styrdokumenten visar att en lärare i svenska på gymnasiet har olika roller beroende på om de undervisar på ett högskole- eller yrkesförberedande program. Elevernas bristande läsförmåga framkom som en motsägelse emot en fastlagd kanon samtidigt som åsikter för en kanon motiverades med att det hade varit bra om alla fick kännedom om viss litteratur.

<p>Den här rapporten undersöker vilken uppfattning och kunskap lärarna i förskolan har om naturvetenskap och hur den införlivas i praktiken enligt förskolans läroplan och lokala styrdokument. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för lärarna i förskolan? (ii) Vilka mekanismer styr lärarnas planering och realisering av naturvetenskapen i det pedagogiska vardagsarbetet?</p><p>Material och data till undersökningen har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju lärare i förskolan.</p><p>Rapporten visar att övervägande delen av lärarna i förskolan ser naturvetenskapen som att vistas i skog och mark. Vad det gäller faktorer som påverkar planering och realisering av naturvetenskapen framkom det genom intervjumaterialet att det är: (i) Kompetens, (ii) förståelse av naturvetenskapen och dess innehåll och (iii) insikten av de styrdokument som förskolan lyder under.</p><p>Utifrån gällanden styrdokument i förskolan är naturvetenskapen ett kunskapsområde som bör lyftas och synliggöras i den pedagogiska vardagen. För att uppfylla dessa krav bör lärarna i förskolan öka sin kunskap inom denna vetenskapsgren.</p> / <p>This report investigates the perception and knowledge of natural science amongst pre-school teachers and how natural science is currently incorporated into the pre-school curriculum. The aims of these investigations are in particular to: (i) Establish what natural science means (and implicates) to pre-school teachers. (ii) Identify factors that influence planning and implementation of natural science in the pre-school curriculum.</p><p>Material and data for the abovementioned investigations have been gathered through qualitative interviews with seven active pre-school teachers.</p><p>The report finds that a majority of the interviewees only have a very basic understanding of natural science and therefore often fail to adequately incorporate natural science in the daily pre-school curriculum. The report furthermore finds that amongst the interviewees the factors that influence planning and implementation of natural science in the pre-school curriculum are: (i) competence, (ii) perception and knowledge of natural science and (iii) interpretation of the pre-school curriculum guidelines.</p><p>Current pre-school curriculum guidelines stresses the importance of natural science and encourages pre-school teachers to increase the awareness of natural science by incorporating it in the daily curriculum. This report argues that in order to increase the awareness of natural science the knowledge and perception of natural science amongst pre-school teachers must first be improved.</p>

Syftet med denna studie är att belysa vårdnadshavares syn på förskoleverksamheten. Min förhoppning är att genom detta bidra till en ökad förståelse för förskolebarnens vårdnadshavare och därmed främja en god samverkan mellan förskola och hem.  För att nå syftet och få svar på studiens frågeställningar användes inslag av både kvantitativa och kvalitativa metoder i form av webbenkät och intervjuer. I webbenkäten som främst rörde vårdnadshavares attityder till förskolans läroplan deltog 71 vårdnadshavare och i de semistrukturerade intervjuer som främst fokuserade på samverkan, erfarenheter och läroplan intervjuades två vårdnadshavare. Svaren från webbenkät och intervjuer analyserades och det relevanta för syftet sammanfattades sedan i resultatet. Resultatet visar på att det rådde skiftande attityder till läroplanen och dess mål, där läroplanskategorier som normer och värden samt barns inflytande mötte fler positiva attityder än barns utveckling och lärande. Även de förväntningar som vårdnadshavare hade på förskoleverksamheten var varierande, en tanke om att ”barn ska få vara barn” och att det är viktigt att de får ”bara leka också” förekom dock hos flera av respondenterna. Angående samverkan med förskolan är respondenterna i undersökningen relativt nöjda med den samverkan som finns och den information de får via olika sorters kommunikation, hos en respondent finns det dock en vilja av att vilja veta mer om förskoleverksamheten, något som förskolan inte vet om.