No description available.

Denna studie syftar till att fördjupa kunskaperna om hur arbetet med att förverkliga förskolans läroplan i en utomhusmiljö kan se ut. Datainsamlingen är gjord med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som analyserats med en teoretisk tolkning utifrån sociokulturellt perspektiv. Resultatet antyder ett förhållningssätt där förskollärarna lägger stor vikt vid att följa barnen i deras intressen för att främja lärande. Studiens slutsats är att det är svårt att genomföra hela läroplanen på en och samma plats men att förskollärarna med hjälp av artefakter kan skapa miljöer som är bättre situerade för det tilltänkta lärandet

Syftet med den här studien var att vinna kunskap om och ge en bild av hur lärare på 2 landsbygdsskolor och 2 centrala skolor upplevde att deras inställning i matematik påverkar elevernas inlärning i ämnet. Med studien ämnade jag även att belysa hur dessa lärare såg på kursplanen för matematik och hur dessa 4 lärare jobbade mot den. I studien tas det även upp hur dessa lärare anser att matematiken bör läras in för bästa resultat. Metoden som användes var av kvalitativ karaktär där jag använde mig av intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag intervjuade sammanlagt 4 lärare, 3 kvinnor och 1 man på 2 landsbygdsskolor och 2 centrala skolor i en mindre kommun i sydöstra Sverige. Resultatet visade att båda lärarna på landsbygdskolorna ansåg att deras inställningar till matematiken påverkar eleverna medan en av de centrala skolornas lärare var likasinnad inställd som landsbygdskolornas. Den andra läraren på den centrala skolan var av uppfattningen att dennes inställning till ämnet inte påverkade eleverna nämnvärt. Angående kursplanen i matematik var alla lärare av ungefär samma åsikt. Samtliga ansåg att det var viktigt att man som pedagog är medveten om vad som står i dessa, men att de jobbade på olika sätt mot att uppnå målen i den. Hur man på bästa sätt skulle lära ut matematik var lärarna på landsbygdsskolorna av samma åsikt medans de två centrala skolornas lärare såg olikt på hur man på bästa sätt skulle undervisa i matematik. Sammanfattningsvis kan alltså sägas att det finns vissa olikheter mellan de centrala skolornas och lärares på skolorna på landsbygdens uppfattning om fenomenet, men det finns även likheter.

Friluftsliv blir ett allt större ämne i skolan i Sverige. Det är ett ämne som ska uppta en tredjedel av ämnet Idrott och Hälsa enligt läroplanen. I denna kvantitativa undersökning har det framkommit att de flesta idrottslärare anser att de har tillräckligt med materiella resurser för att undervisa i friluftsliv. Dock gäller inte detta när det kommer till elevernas material hemifrån. Lärarna känner att de har tillräckligt med kunskap för att undervisa i ämnet och de flesta anser att de inom närområdet till sin skola har möjlighet att undervisa i friluftsliv. När det kommer till hur skolan och kollegorna jobbar med eller emot lärarna så svarade en liten majoritet att de ansåg att skolorna jobbar för att de som idrottslärare ska lyckas med vad som står i läroplanen angående friluftsliv. När det kom till om kollegor var med vid planering och genomförandet utav idrottsaktiviteter anser de flesta respondenterna att de får hjälp av sina kollegor när det kommer till planering och genomförande av friluftsaktiviteter. / Outdoor education is becoming an increasingly larger subject in Swedish schools.  It makes up about a third of the curriculum in Physical education. In this quantitative study, the result shows that physical education teachers believe they have enough material resources to teach in outdoor education. However, this not applies to the students and the material they bring from home. The teachers feel that they have enough knowledge about outdoor education to teach in the subject and most considers that they have an area close to the school there they have opportunity to teach outdoor education. When it comes to how the school and colleagues are working with or against the physical education teachers, the teachers responded that a small majority of the schools work together with success regarding the curriculums in outdoor education. When it comes to how involved their colleagues are in planning and implementing outdoor activates the majority answered that they receive help from their colleagues.

Syftet med studien är att synliggöra vilka perspektiv på lek som finns i förskolans läroplaner 1998 till 2018. För att nå vårt syfte valde vi att använda oss av både kvalitativ och kvantitativ textanalys. Jämförelsen mellan förskolans läroplan 1998 fram till och med den reviderade 2016 visar att de inte skiljer sig åt alls gällande lek. I förskolans läroplan 2018 kunde vi däremot se att en förändring gällande lek har skett. Vi skapade ett eget analysverktyg genom att tolka några forskares syn på lek och använde dem i vår analys av läroplanerna för förskolan. De analysverktyg som skapades var lek som lärande, lek som egenvärde och lek som fantasi. Resultatet av vår studie visar att begreppet lek är öppet för tolkning och att det finns olika sätt att se på lek i förskolans läroplaner. Vi fann även att lek som lärande är det mest framträdande perspektivet i samtliga läroplaner. Vår studie kan bidra med en insikt i alla förskolans läroplaner om hur lek kan tolkas och hur synen på lek har förändrats över tid i läroplanerna för förskolan.

Syftet med studien är att analysera hur F-6 lärare utifrån läroplanen uppfattar begreppet lärande och hur de tänker på samspelet med att stimulera. Frågeställningarna för studien är: 1. Hur ser F-6 lärare på begreppet lärande? 2. Hur definierar F-6 lärare ordet stimulera? 3. Hur tänker F-6 lärare på samspelet mellan lärande och stimulera i sin undervisning och planering? De teoretiska utgångspunkterna för studien är de konstruktivistiska och sociokulturella perspektiven och metoden som har använts är en kvalitativ enkätstudie.   Studien analyserades utifrån tre kategorier, vilka var: vilka årskurser lärarna undervisade i, hur länge de har arbetat och om de arbetar i en liten eller mellanstor kommun. Resultatet från studien visade att det finns många definitioner till lärande men att det inte finns en entydig definition av lärande. Många av lärarna tyckte alla definitioner stämde in bra men fler lärare tyckte att de definitionerna från det sociokulturella perspektivet stämde in bättre än de från det konstruktivistiska perspektivet. De synonymerna som F-6 lärarna tyckte stämde in bäst på ordet stimulera var inspirera, entusiasmera, sporra och stärka. Resultatet visade även att lärare har ett samspel mellan lärande och stimulera i både undervisningen och planeringen, men att de tänker mer på lärande i båda sammanhangen.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur personalen som arbetar på fritidshemmet uppfattar sina möjligheter att erbjuda eleverna en meningsfull fritid utifrån läroplanens mål och syfte för verksamheten. I strävan att komma fram till detta har vi valt att ta stöd av läroplansteoretiska begrepp såsom formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. Vi valde en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning ställd till fyra olika skolor, varav två kommunala och två privata i Mellansverige. Enkäten innehöll även tre öppna frågor vilket innebär att vår undersökning också har inslag av en kvalitativ metod. Svaren på enkätundersökningarna har vi valt att redovisa i form av diagram samt att tematisera i följande kategorier: resurser, kvalitetsarbete, samverkan och övrigt.   I resultatet och av vår analys framkommer det att personalen som arbetar på fritidshemmet anser att de har den kunskap som krävs för att erbjuda eleverna en meningsfull fritid men att ramfaktorer som tid, budget, lokaler, personal samt storlek på barngrupper försvårar processen med att realisera läroplanens mål och syften. Vår studie lyfter fram glappet mellan de mål och syften för fritidshemmets verksamhet som formuleras på en nationell nivå och det som uppfattas vara möjligt att genomföra på lokal nivå.

BAKGRUND:Den nya skollagen ligger till grund för att införa förskolan helt i skolväsendet som en egen skolform. I den reviderade läroplanen har en ny rubrik skrivits in där förskollärarna har fått ”ett särskilt ansvar”, i den pedagogiska verksamheten. Den reviderade läroplanen börjar gälla första juli 2011. I litteraturen i bakgrunden tar vi upp bakåtliggande orsaker till den reviderade läroplanen samt förskolans pedagogik, kvalité och pedagogisk ledarskap.SYFTE:Syftet med studien är att ta reda på några förskollärares tolkningar av det särskilda ansvaret i den reviderade läroplanen samt att ta reda på hur vanligt förekommande dessa tolkningar är till en större grupp förskollärare.METOD:Den första delen i studien är kvalitativ och bygger på intervjuer från 10 förskollärare från olika stadsdelar. Den andra delen i studien är kvantitativ med påstående satser från den första delen av studien och vänder sig till en större grupp förskollärare spridda över flera stadsdelar. Verktyget för den kvantitativ delen i studien är webbenkäter och antalet förskollärare som deltog är 55 förskollärare av 102.RESULTAT:Resultatet visar sig att förskollärarens tolkningar av det särskilda ansvaret är mycket innehållsrikt. Förskollärarna beskriver sin roll utifrån många olika perspektiv vad det nya kravet kan komma att innebära för förskolläraren. Det kommer att innebära stora skillnader från förskola till förskola, från arbetslag till arbetslag och från förskollärare till förskollärare, hur det nya kravet kommer att gestaltas i den pedagogiska verksamheten. I studien trots skillnaderna har övervägande andelen av förskollärarna svarat att förändringarna kräver utökad planeringstid både, individuellt och i arbetslaget. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med vår studie är att kartlägga när lärare på mellanstadiet går utanför läromedlet, samt att ta reda på varför de väljer att göra detta. Vi vill också ta reda på i vilken utsträckning läromedlet används i planeringen av ett nytt arbetsområde.   För att samla in data till vår studie, observerades och intervjuades fyra lärare som arbetar i årskurs 4-6. För att sedan analysera den empiri vi samlat in, ställdes den mot Vygotskijs sociokulturella perspektiv och variationsteorin. Resultatet vi tagit fram visar att det finns tillfällen då lärarna går utanför läromedlet, och att detta till stor del beror på att de anser att läromedlet inte räcker till för att bedriva den undervisning de önskar. Vi ser också att läromedlet lämnas då lärarna vill träna eleverna i att kommunicera och resonera kring matematik. Vad det gäller planering visar vårt resultat att läromedlet fungerar som en slags grundpelare i planeringsarbetet, där den används som riktlinje för ordningsföljd och matematiskt innehåll. Vidare visar vår analys att lärarnas arbetssätt samt tankar kring läromedlet och elevernas arbete, är starkt kopplat till både det sociokulturella perspektivet och variationsteorin. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning kring läromedelsanvändning och vi ser stora likheter mellan tidigare studier och den vi gjort.

<p>SAMMANFATTNING____________________________________________</p><p>Gabriela Vrbanc och Jenny Brandt- Eriksson</p><p>Professionalism i förskolan</p><p>År: 2007 Antal sidor: 35</p><p>_____________________________________</p><p>Syftet med arbetet är att få kunskap om och belysa hur förskollärares professionalism ser ut i förskolan. Syftet uppnåddes genom en kvalitativ forskningsmetod, med hjälp av intervjufrågor, för att få kunskap om hur fyra förskollärare ser på lärarprofessionalism. Vi använde oss även av videoobservationer för att sedan koppla ihop intervjusvaren med lärarnas handlande. Vi anser att kvalifikationer och erfarenheter, lärarens roll och kontakt med kollegor och andra professionella, föräldradeltagande och läroplanen är bitar som är viktiga för att bli en professionell förskollärare. Detta leder till kvalitet i förskolan. Alla bitar hänger samman och bildar en helhet i arbetet som förskollärare. Alla förskollärare bör känna till professionalism i sitt arbete och vägen till ett professionellt förhållningssätt. Läroplanerna ska utgöra ett ständigt stöd för hur en professionell lärare ska förhålla sig till barnen på förskolan. Genom ett professionellt bemötande och ett medvetet arbete utifrån läroplansaspekterna tränas barnen i sin sociala och demokratiska utveckling. Barnen är vår framtid och det är vårt ansvar att de får en så bra tid som möjligt på förskolan och ett professionellt bemötande för att kunna utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar.</p><p>_____________________________________</p><p>Nyckelord: Förskollärare, professionalism, kvalitet i förskolan, kvalifikationer och erfarenheter, läroplanen.</p>