Internationella och nationella råd och direktiv om digitalisering i samhället är grund för utmaningar för skolan. Digital kompetens anses som en nyckelkompetens för livslångt lärande. Det skapar utmaningar för skolan att utveckla denna kompetens på olika nivåer. Det är relevant att studera var skolan befinner sig i digitaliseringsarbetet för att hitta strategier för fortsatt utveckling. Studiens syfte utgår från undervisande pedagogers erfarenheter av att använda digitala verktyg i sin undervisning. De olika användningsformer som lärarna beskriver lyfts i studien samt hur arbetet med digitala verktyg kan kopplas till kunskapsutveckling. Även lärarnas resonemang kring den tillgång till digitala verktyg som finns på skolan sätts i fokus. Undersökningen tangerar ett delmål i den nationella digitaliseringsstrategin som handlar om att barn, elever och personal ska ha god och likvärdig tillgång till digitala verktyg och resurser i syfte att förbättra utbildningen och effektivisera verksamheten. Studien har i sin kvalitativa form sökt svar på frågor kring detta. Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie med semistrukturerade intervjuer av sex informanter på en skola. Resultatet visar ett upplevt behov av kompetensutveckling för pedagoger vad gäller tekniken och undervisning med digitala verktyg samt en större tydlighet kring strategier och planer för arbetet med dessa. Ett annat resultat är att lärarna önskar ökad kompetens vad gäller hur elever lär sig med digitala verktyg, exempelvis strategier för digital läsning. Sammanfattningsvis konstateras att en digital klyfta finns på skolan, d v s tillgången till digitala verktyg är relativt god men kunskap att använda den varierar och kan beskrivas som ojämlik.

Syfte med föreliggande studie är att undersöka vilka kunskaper undervisande svensklärare på högstadiet har om särskilt begåvade elever och hur de arbetar för att stimulera särskilt begåvade elever genom acceleration och berikning. Studiens datainsamling är kvalitativ genom en fenomenologisk metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att undervisande svensklärare inte har några teoretiska kunskaper om särskilt begåvade elever från universitetsstudier eller fortbildningar. Däremot känner svensklärarna till vissa karaktäristiska egenskaper som särskilt begåvade besitter. Till exempel att de har ett mer abstrakt tänkande, mer avancerat ordförråd, upplevs störiga, har hög frånvaro, inte är särskilt ambitiösa, har svårigheter att uttrycka sig skriftligt. Det framgår även hur svensklärarna accelererar och berikar de särskilt begåvade eleverna i svenskämnet. Det görs bland annat genom att låta den särskilt begåvade eleven arbeta med sitt intresseområde, belöna eleven genom att låta den utforska sitt intresseområde på Youtube eller läsa mer avancerad litteratur än vad de jämnåriga gör.

”Repetition är kunskapens moder – en studie om hur två arbetslag på olika skolor arbetar med läs- och skrivinlärningsmaterial i år 1”, ett examensarbete skrivit av Josefine Bäckström och Elisabeth Meijer. Vi har redogjort för tidigare forskning som berör lärobokens auktoritet och vilken betydelse lärarens personliga och pedagogiska roll har för undervisning. Teorier från Vygotskij lyfts i studien, att det är eleven självsom ska lära sig att läsa och skriva, men hon behöver inspiration, motivation och uppmuntran på vägen. Studien är baserad på kvalitativ forskningsmetod genom insamling av intervjuer och observationer som har resulterat i en redogörelse för de material arbetslagen använder. Materialen kan vid första anblick liknas med varandra, trots att delar har ålderskillnad på cirka 25 år, de använder läsebok, skriver från större till mindre bokstäver och båda arbetslag betonar finmotorikens betydelse. Vid närmare jämförelse använder de olika verktyg och tillvägagångssätt för att en elev ska lära sig att läsa och skriva, det skiljer sig bland annat i hur bokstäver lärs in. Slutsatsen för studien är att så länge som lärare använder sig av varierat och inspirerat material finns det goda utsikter för en elev att lära sig att läsa och skriva, alltså ålder på materialet har ingen direkt betydelse.

Forskning visar att läsning bidrar till elevernas språkutveckling, samt har stor inverkan på fantasi och inlevelse. Syftet med detta examensarbete är att undersöka de olika nyckelfaktorerna som berör elevernas läsförmågor. Nyckelfrågorna består bland annat av motivation för att kunna leda eleverna till läsning och därmed kontribuera för en god språkutveckling.   Vidare har vi bearbetat oss fram i detta examensarbete genom att använda oss av tematisk analys som har resulterat i huvudteman. Därefter har vi kunnat bearbeta texten utifrån våra två huvudteman till underrubriker som har baserats utifrån våra forskningsfrågor. I processen av denna litteraturstudie har vi som nämnt tidigare använt oss av tematisk analys genom våra nio vetenskapliga artiklar. Detta har resulterat i en framtagning av våra forskningsfrågor: Hur bidrar läsning till barns språkutveckling med fokus på mellanstadieåldern? Hur kan lärare motivera barn till läsning med fokus på mellanstadieåldern?. Därigenom fick vi fram huvudteman - Lässtrategier, språkutveckling, läsa tidigt, motivation för läsning, och utmaningar.

Sammanfattning Denna kvalitativa studie har en fenomenografisk ansats där vi avser att beskriva hur lärare och speciallärare uppfattar de centrala begreppen i Läsa, skriva, räkna garantin samt deras uppfattningar kring hur implementeringen genomförts. Samarbetet mellan lärare och speciallärare vid särskild bedömning av resultaten av de nationella proven i svenska i årskurs 3 har studerats. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och fyra speciallärare på fyra skolor. För att förstå skolornas arbete med implementering tar studien stöd i Ball et al´s (2012) teoretiska ramverk policy enactment. Detta ramverk har till syfte att synliggöra vad som krävs för att förverkliga implementering av policy. Vi har även använt oss av en kommunikationsteori (Fiske, 1997) för att studera vad som krävs för att muntlig och skriftlig kommunikation ska få ett bra utfall. Det blev synligt att det råder en otydlighet i vad som förväntas av lärare och speciallärare i verkställandet av garantin. Lärarna och speciallärarna som deltog i denna studie har alla erfarenhet av att ha deltagit i genomförande av de nationella proven i årskurs 3. Detta för att säkerställa att de hade erfarenhet av att hantera minst en del av garantin. Denna studie visar att implementeringen i dessa skolor inte fullt lyckats, dels råder det osäkerhet kring garantins innehåll dels att centrala begrepp inte är befästa. Det blir även synligt att den del i Läsa, skriva, räkna – garantin som handlar om särskild bedömning och samråd där specialpedagogisk kompetens är en central del, inte fått fäste i skolorna som det var tänkt.

I juni 2019 lagstadgades Läsa-skriva-räknagarantin som enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska ge elever rätt till tidigt stöd i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Denna kvalitativa studie undersöker med hjälp av semistrukturerade intervjuer hur åtta skolor i tre kommuner organiserar arbetet efter genomfört kartläggningsarbete med Hitta språket i förskoleklass och Nationellt bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1. Informanterna är förskollärare, lärare i årskurs 1 och 2, speciallärare samt lärare med specialpedagogisk kompetens. Inledningen förklarar Läsa-skriva-räknagarantin ur Skolverkets förklaringsmodell och leder fram till syfte och frågeställningar. I bakgrunden ges läsaren en beskrivning om varför Läsa-skriva-räknagarantin tillkommit. Det teoretiska ramverket låter läsaren se att studiens teoretiska ansats är kvalitativ och studien belyses genom ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2000 och Vygotskij, 1995) samt genom det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet (Nilholm, 2020). Metoddelen klargör hur datainsamlingen gått till och vilka urval som gjorts inför intervjuerna. Här presenteras också skolor och informanter samt visas hur den tematiska analysen och de etiska övervägandena format studien. Resultatet av studien visar att det i första hand är förskollärare som genomför kartläggningen i sin klass medan lärare i årskurs 1 får någon form av stöd med genomförandet av speciallärare. Efter bedömning av Hitta språket och Bedömningsstödet i samråd med speciallärare ser stödinsatserna olika ut. På organisationsnivå omnämns pedagogiska forum där speciallärare medverkar. På gruppnivå utgör resultatet grund för planering av anpassningar i klassrumsundervisningen både i förskoleklass och årskurs 1. Speciallärare engageras oftast på individnivå från och med vårterminen i förskoleklass och i årskurs 1. Uppföljning sker systematiskt och skolorna är på väg mot ett större kunskapsfokus i samband med överlämning mellan förskoleklass och årskurs 1. Studiens åtta skolor tar hjälp och stöd av Skolverkets Läsa-skriva-räknagaranti i elevbedömningen vilket visar att en större medvetenhet i skolorna än tidigare genomlysning från Skolinspektionen (2022). Studien visar en likvärdighet i analys- och bedömningskunskaper om Läsa-skriva-räknagarantin oavsett vilken skola eller kommun som eleverna tillhör.  Nyckelord:Läsa-skriva-räknagaranti, sociokulturellt perspektiv, intervjustudie, tematisk analys

Syftet med undersökningen är att belysa synen på skönlitteratur i gymnasieskolans svenskämne i den aktuella läroplanen för gymnasieskolan, GY 11, och verksamma lärares motiv till att läsa skönlitteratur i svenskundervisningen. Syftet är även att belysa lärares syn på elevernas attityder till läsning av skönlitteratur i svenskundervisningen.  Uppsatsen har för avsikt att besvarande följande frågeställningar: 1) Hur motiveras läsning av skönlitteratur i GY 11?  2) Vad anser verksamma gymnasielärare i svenska att läsning av skönlitteratur har för roll i svenskundervisningen?  För att kunna besvara den senare frågan kommer jag att använda mig av följande underliggande frågeställningar:  a)  Vilka motiv till läsning av skönlitteratur i svenskundervisningen har de verksamma svensklärarna?  b)  Har litteraturläsningen ett egenvärde eller ses den som ett hjälpmedel inom andra kunskapsområden?  c)  Hur upplever lärarna att elevers attityder till läsning av skönlitteratur i undervisningen är?  Metoderna för undersökning är en textanalys av GY 11 och kvalitativa intervjuer med fyra verksamma svensklärare. Resultatet i studien visar att det finns fyra övergripande motiv till att läsa skönlitteratur i GY 11: språkutveckling, kunskap, personlig utveckling och nöje. De motiv som de intervjuade lärarna motiverade skönlitteratur i svenskundervisningen är: personlig utveckling, språkutveckling (både kunskap om språk och läsförmåga), kunskap, nöje och upplevelse samt att använda fantasi.   Således ses läsning av skönlitteratur som ett verktyg att utveckla språkförmågor, både kunskaper om språk såsom meningsuppbyggnad och ordförråd men även läsutveckling. Skönlitteratur ger även kunskap om bland annat verk och författare, litteraturhistoria och dess samhälleliga kontext, olika kulturer, kulturell mångfalt samt skönlitteraturs uppbyggnad. Läsning av skönlitteratur ses även gynna den personliga utvecklingen genom reflektion av det lästa, se skönlitteraturen som källa till självinsikt, få förståelse för andra och utveckla egna perspektiv och tankar utifrån det lästa. Men läsningen ska även ses som nöje och att eleverna genom undervisningen får använda fantasi.

<p>Denna narrativa studie handlar om tre lärares berättelse om hur de ser på barns roll och förmåga i lärandet efter att ha genomgått kompetensutveckling ”Läsa – språka – skriva”.</p><p>Resultatet påvisar att det finns ett samband mellan deras synsätt och kompetensutvecklingen som har föranlett förändringar av arbetsformen och arbetssättet av lärarnas undervisning i läs- och skrivprocessen.</p> / <p>This narrative study illustrates three primary school teachers’ experiences of children’s abilities to learn and their role in learning. The teachers where interviewed after attending the course “Läsa – språka – skriva” (”Reading – Conversing – Writing”). The result shows a relation between their experiences and the course, which has caused them to change their literacy teaching methods.</p>

Denna narrativa studie handlar om tre lärares berättelse om hur de ser på barns roll och förmåga i lärandet efter att ha genomgått kompetensutveckling ”Läsa – språka – skriva”. Resultatet påvisar att det finns ett samband mellan deras synsätt och kompetensutvecklingen som har föranlett förändringar av arbetsformen och arbetssättet av lärarnas undervisning i läs- och skrivprocessen. / This narrative study illustrates three primary school teachers’ experiences of children’s abilities to learn and their role in learning. The teachers where interviewed after attending the course “Läsa – språka – skriva” (”Reading – Conversing – Writing”). The result shows a relation between their experiences and the course, which has caused them to change their literacy teaching methods.

By exploring how people read, one can also discover how to promote reading. This master’s thesis explores the different reasons and ways in which audiobook readers and traditional readers read. The purpose is to see how the reading experience differs between traditional readers and audiobook readers, with the intention of support-ing reading promotion efforts. Interviews have been conducted with seven audiobook readers and five traditional readers. Regardless of the format, readers have varied reasons for reading and obtain various aspects from their reading experience. The interviewed participants read for entertainment, knowledge, personal insights, and anxi-ety relief regardless of the format. It was also not unusual for the participants themselves to have different goals for their reading depending on things like their mood and wellbeing. The audiobook readers chose the audiobook format for practical reasons, rather than aesthetic preferences. Some claimed to still prefer traditional reading, while some didn’t specify their preferred format. The traditional readers saw practical advantages with the audiobook format, but chose to continue reading in the traditional format due to aesthetic preferences or an inability to concentrate on the audiobook. Several readers from both groups also claimed that they didn’t like the performing narrator interpreting the book for them. With this in mind it is possible that the two formats would fit different kinds of reading experiences better. Interviewed participants from both groups multitasked while reading, though the traditional readers multi-tasking was more stationary than mobile. Both groups highlighted that the performing narrator has a crucial role in whether the audiobook was enjoyable. The traditional readers also considered aspects such as the font and the cover image important for their traditional reading. From this it is possible to draw the conclusion that the format does affect the reading experience.