• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 144
  • 2
  • Tagged with
  • 146
  • 38
  • 32
  • 32
  • 27
  • 27
  • 26
  • 24
  • 22
  • 22
  • 21
  • 21
  • 18
  • 16
  • 15
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

Läsundervisning i skolans mellanår : En kvalitativ studie om vad lärare gör för att utveckla äsförmågan hos elever i årskurs 4–6 / A qualitative study of what teachers do to develop reading ability in students in grades 4–6

Spånberg, Ida January 2020 (has links)
Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare arbetar med att utveckla elevernas läsförmåga genom läsning av skönlitteratur i årskurserna 4–6. Undersökningen har genomförts utifrån en kvalitativ metod med stöd av skriftliga standardiserade intervjuer. Jag har använt ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt, i synnerhet kopplat till begreppen scaffolding och appropriering. I studien har totalt sju lärare från fyra skolor i två olika kommuner på mellanstadiet deltagit. I resultatet av studien framkommer att alla lärare är förtrogna med styrdokumenten och vad de berättar om vad eleverna ska utveckla i sin läsförmåga. Däremot framkommer att lärare på mellanstadiet lägger störst fokus på läsmomenten i andra ämnen än svenska. Vidare framgår att lärare inte använder tillräcklig mängd av riktad litteraturundervisning som gynnar elevernas läsförmåga. Studien bekräftar också att lärare behöver arbeta mer med att bjuda in vårdnadshavare i arbetet med att utveckla läsförmågan. / <p>Svenska</p>
82

Om läsutveckling hos elever med läs- och skrivsvårigheter : En studie om hur lärare bidrar till ökad läsförmåga hos elever med läs- och skrivsvårigheter

Salamat Bermudez, Nathalie January 2020 (has links)
Denna studies syfte är att redogöra för hur lärare i F–3 arbetar i klassrummet för att elever med läs- och skrivsvårigheter ska utveckla sin läsförmåga. Syftet är också att redogöra för hur lärare arbetar för att motivera dessa elever till läsning. För att konkretisera syftet kommer följande frågeställningar att användas: på vilket sätt arbetar lärare för att elever med läs- och skrivsvårigheter ska kunna utveckla sin läsförmåga? Och hur arbetar lärare för att motivera läsning hos elever med läs- och skrivsvårigheter?Den forskning som ligger till grund för den här studien har visat att lärare behöver ge rätt stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter. Elever med läs- och skrivsvårigheter behöver utvecklas genom högkvalitativ undervisning och det kräver att lärare arbetar med många olika läs- och skrivaktiviteter med eleverna.Undersökningen innehåller sex semistrukturerade intervjuer med sex olika lärare. Resultatet av studien visar att det är svårare att motivera elever med läs- och skrivsvårigheter till läsning än de elever som är utan dessa svårigheter. Det har även visat sig att det är viktigt att anpassa läseböckerna till elevernas intressen och nivåer för att de ska kunna utveckla läsförmågan. Resultatet i frågan om hur lärare arbetar för att elever med läs- och skrivsvårigheter ska utveckla sin läsförmåga har varit olika eftersom samtliga lärare har olika arbetssätt. Några exempel är inläsningstjänster, högläsning och spegelläsning. / <p>Svenska</p>
83

Hur ett specifikt spel påverkar elevers läsförmåga                           : En interventionsstudie / How a specific game affects pupil's reading ability. : An intervention study.

Franzén, Oscar, Atoe, Catarina January 2021 (has links)
Målet med denna studie var att undersöka och utvärdera effekten av systematiserad träning av avkodnings- och ordläsningsförmåga med ett lässpel hos elever i årskurs två med låg läsförmåga. Sex elever som presterade inom stanine 1-3 på ordavkodning i mitten av årskurs två deltog i studien. Studien hade en single subject design med två beselinegrupper med tre elever i varje grupp. På testet före interventionen presterade ingen av eleverna över stanine 3 på ordläsning. Testen efter interventionen visade att alla eleverna hade förbättrat sin avkodning och läsförmåga. Detta indikerar att en intervention med systematisk träning av avkodning och ordläsningsförmåga i den här åldern har god effekt.
84

Språket är historia : Historielärares uppfattningar av språkinriktad undervisning

Mostofizadeh, Sayna January 2021 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att undersöka uppfattningar av språkinriktad undervisning bland historielärare i årskurs 4–6. Studiens teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella perspektiv, med den ur detta perspektiv utvecklade undervisningsmodellen Standarder för effektiv pedagogik (Perumal, Flynn, Mitchell Viesca, Ennser-Kananen &amp; Routarinne, 2020, s. 54–57). I studien antas ett Kritiskt mångkulturellt perspektiv på svensk skola. Med utgångspunkt i detta perspektiv gör jag en distinktion av elevgrupper med ett större potentiellt behov av språkinriktad undervisning. Denna indelning av elever syftar till att synliggöra att skolans uppdrag att kompensera för elevers olika förutsättningar är en fråga om social rättvisa. Studien har bedrivits med en fenomenografisk ansats, vilket innebär att fokus varit att finna en spridning av uppfattningar av fenomenet språkinriktad undervisning. Insamling av empiri har skett med hjälp av intervjuer med åtta deltagare. Resultatet visar att det finns en betydande variation bland historielärares uppfattningar av språkinriktad undervisning gällande de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Det framkom också mönster, som indikerar att lärarnas uppfattningar om språk, lärande och kunskap till viss del hänger ihop med vilka syften de anser att deras undervisning fyller och vilka undervisningsmetoder de beskriver att de använder. / <p>Svenska</p>
85

Läsläxan – likvärdig eller inte? : En kvalitativ undersökning om hur lärare i åk 1 arbetar för att åstadkomma en likvärdig läsinlärning genom läsläxan.

Stenqvist, Mathilda, Andersson, Sanna January 2021 (has links)
Denna studie har som syfte att undersöka fyra verksamma f-3 lärare under årskurs 1. Studien undersöker hur de arbetar för att skapa likvärdigheten i och med användandet av läsläxan för att ökaelevernas läsinlärning. Vi har använt semistrukturerade intervjuer och observationer för att samlain data till att besvara studiens forskningsfrågor, vilket bidragit till studiens resultat. Resultatetledde till en slutsats som visade att likvärdighet finns men i varierad omfattning beroende på lärare.Ramfaktorn tid var den främsta bidragande faktorn som påverkade läsläxans likvärdighet.
86

Varför är matematik i kemi så svårt? : En litteraturstudie om vad som ligger bakom elevers svårigheter med beräkningar och problemlösning i kemi samt hur lärare kan motverka dessa svårigheter / Why is mathematics in chemistry so hard? : A literature review on what causes students’ difficulties with calculations and problem solving in chemistry and how teachers can reduce these difficulties

Harriesson, Simon January 2022 (has links)
Svårigheter med beräkningar och problemlösning i kemi är ett vanligt förekommande fenomen. Men vilka orsaker kan ligga bakom dessa svårigheter, och vad kan lärare göra för att motverka dem? Syftet med studien är att undersöka dessa frågor. Genom en analys av relevant litteratur identifieras fyra faktorer som påverkar elevers svårigheter med beräkningar och problemlösning i kemi: läsförmåga, matematisk förmåga, överföring och konceptuell förståelse. Vidare visar litteraturanalysen att lärare kan motverka elevers svårigheter genom att förbättra elevers läsförmåga (lära ut lässtrategier och låta elever förklara texter för sig själva eller en vän) och överföringsförmåga (genom att medvetandegöra matematiken i kemin för sig själva och eleverna samt en god kommunikation med matematikläraren), samt fokusera på förståelse för centrala begrepp. Slutligen bör lärare vara uppmärksamma på vilken eller vilka faktorer som verkar bära huvudansvaret för enskilda elevers svårigheter med beräkningar och problemlösning i kemi, för att på så sätt kunna erbjuda individanpassat stöd.
87

Läslust : En kvalitativ jämförande studie av de svenska och finska kursplanerna för grundskolans första årskurser / Reading for pleasure : A qualitative comparative study of the Swedish and Finnish syllabuses in the lower primary school

Cañas-Lindh, Maria January 2022 (has links)
Denna studie har syftet att fördjupa förståelsen för läslust genom att jämföra de sätt som kursplanerna i de nationella läroplanerna i Finland och Sverige kommunicerar läslust på i grundskolans första årskurser. Studien är en kvalitativ textinnehållsanalys som har en abduktiv ansats. Datamaterialet bestod av kursplaner ur de finska och svenska läroplanerna för förskoleverksamheterna samt de första årskurserna i grundskolan inom modersmålet svenska. Den teoretiska utgångspunkten var utifrån hermeneutiken. Genom att kombinera en deduktiv och induktiv analysmetod trädde 15 faktorer fram som bidrar till att väcka läslusten. Resultatet visar att samtliga analyserade kursplaner kommunicerar läslust, men den finska kursplanen för modersmålet svenska utmärker sig med att kommunicera en variation av faktorer samtidigt som dessa förankras i en kontext av att undervisningen ska väcka läslust. Den svenska läroplanen i modersmålet svenska kommunicerar faktorer som bidrar till att väcka läslust med ett fokus på främst två faktorer: textsamtal och variation av böcker. Förskoleverksamheterna i både Sverige och Finland kommunicerar faktorer som väcker läslust men den finska förskoleverksamheten kommunicerar dessa mer nyanserat.
88

Läsförmåga hos 10-åriga barn med unilateral läpp-käk-gomspalt

Norberg, Hilma, Sommersdorf, Ronja January 2021 (has links)
Bakgrund  I dagens samhälle är läsning en bärande förmåga. Barn med läpp-, käk- gomspalt kan ligga i riskzonen för lässvårigheter på grund av komorbiditet mellan tal- språk- och lässvårigheter. Få studier på området har genomförts i svensk kontext. Data angående förekomsten och typen av lässvårigheter hos dessa barn är av vikt för att i klinisk verksamhet uppmärksamma eventuella svårigheter. Syfte  Syftet med föreliggande studie var att undersöka läsförmåga hos 10- åriga barn med unilateral läpp-, käk- gomspalt (uLKG) utifrån ett läsförståelsetest (LäSt) och en föräldraskattningsenkät om läs- och skrivförmåga. Vidare undersöktes eventuella samband mellan läsförståelsetestet och föräldraskattningsenkäten.  Metod Logopeder vid Sveriges 6 LKG-center administrerade LäSt och föräldraskattningsenkäten vid rutinkontrollbesök för barn med uLKG. Resultaten från dessa analyserades och jämfördes med normdata samt data från tidigare studier.  Resultat  I den studerade gruppen hade 20% läsförståelsesvårigheter vilket är en något högre men inte avvikande förekomst av läsförståelsesvårigheter jämfört med normdata i LäSt. Enligt föräldraskattningsenkäten identifierades 4% av barnen med eventuella lässvårigheter utifrån en snäv cut-off vilket är en lägre andel jämfört med två tidigare studier med samma enkät på barn med spalt och typiskt utvecklade barn. Det fanns en måttligt stark korrelation (r=-0,61) mellan vilka barn som identifierades av LäSt och föräldraskattningsenkäten.  Slutsatser Barnen med uLKG hade en normal till något högre prevalens av läsförståelsesvårigheter. Utifrån föräldraskattningsenkäten identifierades få barn jämfört med två tidigare studier med samma enkät. Fortsatta studier behövs för att vidare kartlägga läsförmågan hos barn med uLKG.
89

Svenskundervisning som främjar elevers läsutveckling / Swedish- Teaching that promotes students´ reading development

Peci, Arta, Balic, Selma January 2022 (has links)
Kunskapsöversiktens syfte är att ge svar på läsundervisningens didaktiska struktur somgynnar elevers läsutveckling. Skolinspektionens granskning pekar på att kunskaper kringvilka förmågor som ska läras ut till eleverna saknas. Därför ämnar vi med denna översikt attbidra med kunskaper med hjälp av studier om vad som präglar svenskundervisning sombidrar till optimal läsförståelse och läsutveckling. Med detta vill vi även visa hur ensvensklärare kan arbeta explicit med läsförståelsestrategier i undervisningen med fokus påtextinnehållet och läsbearbetning.Denna systematiska kunskapsöversikt bygger på tio vetenskapliga artiklar och studier.Urvalet av artiklarna genomfördes genom kedjesökningar inom ramen för läsutveckling ochläsförståelsestrategier som inriktar sig på framförallt mot årskurs 7-9.Resultatet visar att högpresterande elever använder sig av betydligt fler lässtrategier och ärbetydligt mer metakognitivt medvetna om sin läs- och lärprocess. Därför börläsundervisningen där explicit lässtrategiundervisning ske i samband med textsamtal somvisat sig främja elever med sämre läsförståelse. Vidare visar resultatet att undervisning omlässtrategier bör vara en aktivitet som läraren kontinuerligt undervisar om och bör därför inteanses som ett isolerat undervisningsämne. Att undervisa i läsförståelsestrategier som bidrartill metakognitiva kunskaper är också fördelaktig då elever kan medvetet utnyttja dessaverktyg som gynnar läsutveckling.
90

De lär sig inte bara läsa, med läsläxa lär de sig också vad läsning är

Oskarsson, Annelie, Nilsson, Amanda January 2018 (has links)
Uppdraget som lärare innebär bland annat ett åliggande att skapa en undervisning som ger elever förutsättningar att utveckla läsförmågan. Med denna studie åskådliggör vi vilka möjligheter eleverna fås till detta genom läsläxan. Syftet med föreliggande studie har därför varit att belysa hur lärare resonerar kring att använda läsläxa i undervisningen. En ytterligare avsikt har varit att kartlägga de texter, och synliggöra de skriftspråkliga aktiviteter som ett urval årskurs ett-klasser erbjuds att möta i samband med läsläxan. Examensarbetet tar sin utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk baserat på den sociokulturella lärandeteorin samt skriftspråklighet sett ur ett sociokulturellt literacyperspektiv. Studien genomfördes dels med en kvantitativ ansats som innefattade en enkätundersökning riktad till lärare i årskurs ett, vilken genererade 398 svar. Studien genomfördes också med en kvalitativ ansats som innebar semistrukturerade djupintervjuer med tre lärare som undervisar i årskurs ett. Resultatet från enkätundersökningen påvisade att Den magiska kulan, Förstagluttarna och Stjärnsvenska är de läromedel som vanligast används i samband med läsläxa i årskurs ett. Vidare bidrar undersökningen med en klarhet i att lärarnas primära syfte med läsläxa är att eleverna ska mängdträna läsning. Resultatet påvisade att lärarna har en uppfattning om att elever behöver läsa mycket för att utveckla läsförmåga. Resultatet åskådliggjorde även att eleverna erbjuds snarlika skriftspråkliga aktiviteter i samband med läsläxan, såsom att läsa samma text upprepade gånger genom bland annat läxförhör men också aktiviteter som härrör gemensamt textarbete. Med stöd i undersökningens resultat konstaterar vi att den kontext som framträder i de belysta skriftspråkliga aktiviteterna visar en smal syn på vad läsande är. Det är skriftkoden och skriftspråkets formella aspekter som utgör det egentliga innehållet i majoriteten av de skriftspråkliga aktiviteter som fokusklasserna erbjuds, medan praktiker där eleverna ges möjlighet att skapa mening genom innehållet ges mindre utrymme i arbetet med läsläxan.

Page generated in 0.0389 seconds