Vi har gjort en analys av Volvo Construction Equipment AB: s (Volvo CE) instruktionsböcker på avdelningen Customer Support Division (CST) i Eskilstuna. CST är det bolag som stödjer Volvo CE med bland annat reservdelar, marknadsinformation och teknisk dokumentation. I analysen ingår en undersökning om hur instruktionsböckerna uppfattas av användarna. I uppsatsen undersöker vi om instruktionsböckerna har god kommunikations- och informationsdesign. Vår fokus har legat på användarperspektivet där vi har undersökt hur användarna uppfattar informationen samt på hur utformningen av Volvo CE: s instruktionsböcker fungerar. Vi har gjort en fördjupad analys av instruktionsboken EC160C/EC180C/EC210C- Excavator Crawler. Vi har också undersökt hur Volvo CE: s nya tänkta format, A5, uppfattas av användarna och om användarna använder de såkallade tumgreppen som markerar de olika kapitlen i instruktionsböckerna. I vår undersökning har vi använt oss av metoderna litteraturstudier, en teoretisk analys av Volvo CE: s instruktionsböcker, översiktliga intervjuer, fördjupade intervjuer, en enkätundersökning samt en utprovning med en ögonrörelsekamera på Volvo CE maskinförare. Uppsatsen innehåller en utförlig teoridiskussion där vi kommer fram till hur en instruktionsbok bör utformas på bästa sätt anpassat till användarna. I vår teoretiska analys tar vi upp vilka för- och nackdelar Volvo CE: s instruktionsböcker har och vilka förslag till förbättringar som kan göras. Grunden för vår teoretiska analys har sin tyngd i vår litteraturstudie. Analysen får ett ytterligare djup i vår enkätundersökning. I vår enkätundersökning framkom det att majoriteten av maskinförarna läser instruktionsboken innan första användningen av maskinen. Flertalet av maskinförarna anser att instruktionsboken är lättläst, lättförståelig, har bra och överskådliga bilder samt att det är lätt att hitta önskvärd information men de skulle gärna se att instruktionsboken är färgkodad, har en förklarande ordlista samt innehåller fler bilder. Våra undersökningar visar att Volvo CE: s instruktionsböcker huvudsakligen är välgjorda och strukturerade men att det finns utrymme för vissa förbättringar. Den största bristen i instruktionsböckerna är inkonsekvensen. Inkonsekvensen bidrar till en försämrad förståelse och ger en känsla av att flera olika människor skrivit och utformat instruktionsboken. Vi tycker att navigeringen i instruktionsboken skulle kunna förbättras med hjälp av färgkodning. Medvetna om att färgkodning kan bli ett dyrt alternativ har vi som förslag att i tumgreppen placera symboler för att särskilja de olika kapitlen. Volvo CE har, som vi tidigare nämnt, funderat på att införa ett nytt format, A5. Vi anser att det mindre formatet inte är anpassat till maskinförarnas arbetssituation, därför tycker vi att det större formatet, A4, är att föredra. En genomgående tanke i vår analys har varit att språket ska vara enkelt och innehållet ska vara konsekvent både vad gäller text och bild. Under arbetets gång har våra nyckelord varit: läsvärde, läslighet och läsbarhet.

Att hitta rätt är något som vi ofta tar för givet utan att reflektera över hur det egentligen sker. När vi befinner oss på okända platser är det vanligt att vi ställs inför utmaningar när det kommer till navigering. Vi har alla upplevt situationer där vi gått vilse, känt oss förvirrade och tvingats fråga om vägbeskrivningar för att nå vårt mål. Ofta är det bristfällig skyltning och otydlig kommunikation som ligger bakom problemet. Med detta examenarbete i informationsdesign med inriktning textdesign är syftet att undersöka och förstå de utmaningar som besökare upplever i samband med besök i allmänna besöksytor. Genom att analysera befintliga skyltningssystem, kommunikationsmetoder och tillgänglighetssystem i byggnaden Värjan i Eskilstuna, har jag försökt att identifiera specifika brister och områden för förbättring. Via observationer, intervjuer och utvärderingar har jag kartlagt och analyserat besökarnas behov. Målet är att studien ska kunna bidra till en ökad förståelse för hur visuell tydlighet och kommunikation kan minska hindren som gör att besökarna inte hittar dit de ska. Studien bygger på teorier inom kognition, wayshowing och grafisk design för att ge funktion och tyngd åt studien. Med stöd av den teoretiska grunden och insamlade empirin föreslås ett gestaltningsförslag som utgår från byggnaden Värjan i Eskilstuna. / Finding the right way is something that we often take for granted without reflecting on how it happens. When we find ourselves in unfamiliar places, it is common for us to face challenges when it comes to navigation. We have all experienced situations where we got lost, felt confused and had to ask for directions to reach our destination. Often insufficient signage and unclear communication lies behind the problem. With this thesis in information design with a focus on text design, the aim is to investigate and understand the challenges that visitors experience in connection with visits to public visitor spaces. By analyzing existing signage systems, communication methods and accessibility systems in the building Värjan in Eskilstuna, I have tried to identify specific shortcomings and areas for improvement. Through observations, interviews and trials, I have mapped and analyzed the visitors' needs. The goal for the study is to be able to contribute to an increased understanding of how visual clarity and communication can reduce the obstacles that prevent visitors from finding where they are going. The study is based on theories in cognition, wayshowing and graphic design to give function and weight to the study. With the support of the theoretical foundation and collected empirical evidence, a design proposal is proposed presented that starts from the building Värjan in Eskilstuna.

Jag har genomfört ett examensarbete i ämnet informationsdesign med inriktning textdesign, i samarbete med Eskilstuna Kommunfastigheter AB. Syftet med detta var att komma fram till en eller flera lämpliga informationskanaler att kommunicera gentemot målgruppen nyinflyttade studenter, och därefter producera ett informationsmaterial som passar i den valda informationskanalen. Informationen som EskilstunaKommunfastigheter ville nå ut med var att informera om sig själva, och de möjligheter de erbjuder studenter, vilket kortfattat har utgjort innehållet i informationsmaterialet. Jag har använt mig av både kvantitativ metod (genom en enkätundersökning) samt kvalitativ metod (genomutprovningar) vid genomförandet av informationsmaterialet.Jag kom fram till att den informationskanal som nyinflyttade studenter föredrar är internet, och på andra plats direktutskick från Eskilstuna Kommunfastigheter. Således har jag producerat ett informationsmaterial, i form av en tidning, som bör läggas på webben, men som också kan användas som direktutskick till målgruppen.

The aim of the study is to examine a book used as level-based teaching material, Den magiska kulan (Wänblad, 2011), to analyse the progression within and between the different levels, A, B and C, intended for use in grade 1. The material is designed so that pupils at different levels in their reading development can share the same literature. Another aim is to study the connection between illustrations and text. This literature study is based on both a qualitative and a quantitative method of analysis. The qualitative method applies a readability analysis with the focus on the graphic form and the language of the text. The quantitative method measures the LIX (readability index) of the texts. The result of the study shows that all the levels are suitable for grade 1 since their degree of difficulty is adapted and they have a smooth progression, as well as illustrations which are closely linked to the text. Although these readers are made for this grade, it is important that teachers scrutinize the material used in teaching.

I denna studie studeras klarspråk och malltexter i tre beslutsbrev om överklagan av kontrollavgift från Stadsbyggnadsförvaltningen i Eskilstuna kommun. Syftet med studien är att främja läsbarheten för mottagarna och att förenkla och kvalitetssäkra klarspråksarbetet i Eskilstuna kommun genom att förändra beslutsbrevens utformning.De metoder som använts är textanalys i form av en läsbarhetsanalys och Klarspråkstestet och en kvalitativ intervju med en handläggare på Stadsbyggnadsförvaltningen. Med textanalyserna har jag undersökt hur de befintliga breven är utformade utifrån begreppen klarspråk och läsbarhet. Genom intervjun kunde jag undersöka hur en handläggare på Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar med beslutsbreven och hur hen resonerade kring språkanvändning när beslutsbreven skrivs.Utifrån mitt resultat och gällande riktlinjer och principer för klarspråk har jag skapat tre nya beslutsbrev. Beslutsbreven har utformats efter mottagarens behov vilket lett till en förändrad stil i tilltal, disposition, ordval, meningar och rubriksättning för ökad begriplighet. Breven ligger dessutom till grund för ett sammanfattande dokument som är en sammanställning av de förändringar som genomförts. Målet är att de nya breven tillsammans med dokumentet ska motivera och inspirera handläggarna på Stadsbyggnadsförvaltningen till ett fortsatt arbete med klarspråk.

Living with a hearing impairment can have a large impact on a person’slife. There already exists many different aids to help in their life, butas technology advances new solutions can be created to further improvethe life quality for everyone. Two technologies that have advanced andbecome more affordable are Virtual Reality (VR) and Augmented Reality(AR). A potential aid for those with a hearing impairment could bea system where speech is converted to text and presented in AR to theuser. Such a system must have an easily read and legible text. In this master thesis legibility and user perception are studied for differenttext presentation in VR. The VR enables a more controlled environmentthan AR. Reading speed, subjective scoring and eye-movementdata are used to analyze the presentations. Lastly, some design recommendationsbased on the findings are presented. The result showed that the legibility was affected by many factors.Middle-layers (layer between the fore- and background) improved thelegibility, especially over complex backgrounds. The size of the textalso affected legibility where the larger text performed the worst. Theoptimal number of lines of text seems to be two. There were variationsbetween the preferred presentations, indicating that a future systemmight seek to accommodate this by some level of customization.

Läkemedelsetiketter är viktiga för att kunna hantera receptbelagda läkemedel på rätt sätt. Äldre människor är de som i störst utsträckning hämtar ut och använder receptbelagda läkemedel. Läkemedelsverket har för tillfället inga riktlinjer eller bestämmelser gällande hur etiketterna ska se ut. Däremot finns bestämmelser för vilken information de ska innehålla. Utformningen av etiketterna är upp till varje apotekskedja att göra tydlig och begriplig. Studier har visat att etiketterna är bristfälliga på flera olika sätt. Syftet med denna studie är att skapa ett kompletterande material till läkemedelsetiketterna, som tydliggör informationen med hjälp av applicering av lämpliga designfaktorer. Tanken är att materialet ska komma från apotekskedjorna och ges till läkemedelsanvändare efter behov. Metoderna observation, intervju och analys av data har tillämpats för att ta reda på användargruppens preferenser och behov. Tillsammans med litteraturstudier och tidigare forskning, som omfattat läslighet, teknikinformation och kognition, har jag tagit fram ettgestaltningsförslag som är menat att gynna äldre personers hantering av läkemedel. Studien har resulterat i att placering av de olika textelementen, teckenstorleken, formuleringen av doseringsinstruktionen och isoleringseffekten haft en betydande roll för att användargruppen ska anse det kompletterande materialet som tydligt och begripligt. / Drug labels are important to be able to manage prescription drugs properly. Older people are the ones who, to the greatest extent, pick up and use prescription drugs. The Swedish Medical Products Agency currently has no guidelines or regulations regarding what the labels should look like. However, there are provisions for what information they should contain. The design of the labels is up to each pharmacy chain to make clear and understandable. Studies have shown that the labels are deficient in several different ways. The aim of this study is to create a complementary material to the drug labels, which clarifies the information by applying appropriate design factors. The idea is that the material should come from pharmacy chains and be given to the medicationuser as needed. The methods observation, interview and analysis of data have been applied to find out the user group's preferences and needs. Together with literature studies and previous research, which included legibility, technical information and cognition, I have developed a design proposal that is intended to benefit the medication management for older adults. The study has resulted in that the placement of the various text elements, the font size, the formulation of the dosing instruction and the isolation effect have had a significant role forthe user group to consider the supplementary material as clear and comprehensible.

Det är ofta äldre personer behöver besöka 1177.se och på grund av att samhället och dess information har blivit alltmer digitaliserad blir det svårare för den äldre generationen som inte växt upp med den nu moderna tekniken. Detta examensarbete handlar om hur äldre som är ovana internetanvändare förstår och uträttar ärenden med hjälp av 1177:s e-tjänster. Examensarbetets syftet är att bidra med kunskap om hur information kan designas för att underlätta för äldre att använda ett digitalt verktyg för vårdrelaterande ärenden. Med hjälp av tidigare forskning inom teknikinformation, klarspråk, skärmläsning och olika medier samt text och bild i samverkan, går det att förbättra tillvägagångsättet för målgruppen när de ska förnya ett recept med hjälp av 1177:s e-tjänster. Metoderna som används i den empiriska undersökningen är intervjuer, textanalys och deltagande observationer. Syftet med metoderna är att studera den befintliga informationsdesignen på 1177.se och få en djupare förståelse för målgruppens tillvägagångssätt och användarupplevelse. Examensarbetet innehåller ett gestaltningsförslag baserat på tidigare forskning samt resultaten från de empiriska studierna i form av en guide som stegvis beskriver hur användaren ska göra för att utföra tjänsterna på 1177.se. / It is often elderly people that need to visit 1177.se. Because society and its information have become increasingly digitized, it is becoming more difficult for the older generation to reach the information. The survey in this study deals with how people from the age 50 understand and use 1177's e-services. In this work, theories within technical communication, plain language, screen reading and various media as well as text and image in collaboration is used. Studies has been conducted to gather empirical data about how the elderly understand information design to use 1177.se e-service. The methods used are interviews, text analysis and participant observation. On the basis of the empirical results an information design, as a step-by-step guide is proposed on how it could be easier for the user.