<p><strong></strong></p><p>Att kunna läsa med god förståelse är en förutsättning för att klara dagens skola och samhället i övrigt. Därför är ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling och att eleven redan från början får uppleva att läsning handlar om mening, glädje, budskap, upplevelse och förståelse. Efter att vi funnit att elever till 1-7 lärare med specialinriktning mot matematik och naturorienterade ämnen var de som hade bäst resultat i DLS-testen, delprov Läsförståelse var vårt huvudsakliga syfte att undersöka dessa lärares uppfattningar om planering och arbete med läsförståelse för att eleverna ska nå goda resultat. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med 1-7 lärare Ma/No. Studien bygger på en fenomenografisk ansats, vilket innebär att den beskriver människors uppfattningar om ett fenomen.</p><p> Vårt resultat visar att våra respondenter visar på en god kunskap om vad begreppet läsförståelse innebär. Respondenternas framgångsrika faktorer för elevernas läsförståelse är att de arbetar utifrån den enskilde individens behov, samt använder samtalet med eleven som utgångspunkt i planering och undervisning. De arbetar även mycket med undervisning av lässtrategier och dessutom ser de högläsning för eleverna som betydelsefullt för att utveckla en god läsförståelse. Respondenterna påtalar även vikten av ordning och reda i klassrummet samt vad det gäller struktur och arbetssätt.</p><p> </p>

<p>Denna kvalitativa studie ger exempel på hur lässtrategianvändningen kommer till uttryck i två spanskklasser steg 3. Fokus läggs både på hur de två lärarna undervisar om lässtrategier och på användningen av dem bland eleverna. De frågeställningar som ligger till grund för undervisningen är</p><ul><li>På vilket sätt undervisar lärarna i två specifika spanskklasser om lässtrategier och hur påverkar deras tillvägagångssätt elevernas användning av desamma?</li><li>Vilka lässtrategier använder eleverna i dessa två spanskklasser sig av?</li><li>Finns det i dessa klasser skillnader på lässtrategianvändningen mellan högpresterande och lågpresterande elever? Hur ser dessa skillnader i så fall ut?</li></ul><p>I genomförandet av studien har lärarintervjuer, klassrumsobservationer och gruppsamtal med elever varit de metoder som använts. Studien pekar på att en medvetenhet om lässtrategier är viktig. Läraren behöver vara medveten om strategiers inverkan på det enskilda lärandet och låta elevens aktiva deltagande prägla undervisningen. Detta märks i de uppgifter och det bemötande läraren ger eleverna. Eleverna i sin tur gynnas av medvetenhet kring lässtrategier på så vis att de i högre grad kan dra nytta av dem och frågan är om det inte resulterar i högre prestation? Ytterligare något som studien indikerar är att högpresterande elever använder sig av mer globala strategier än vad lågpresterande gör.</p>

Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka eventuella skillnader och likheter mellan elever i årskurs 4 resp. årskurs 6 med avseende på läsförståelsen. För att mäta läsförståelsen användes ett välbeprövat läsförståelsetest. Syftet var också att beskriva hur lärare, med ansvar för läs- och skrivutvecklingen i respektive klass, arbetar med läsning och för att stimulera läsförståelsen hos sina elever. För att ta reda på hur lärarna arbetar besvarades en enkät. Slutligen ville jag även ta reda på om det gick att se något samband mellan lärarnas sätt att arbeta och resultaten från elevernas läsförståelsetest. Läsförståelsetestet uppvisar stora skillnader mellan årskurserna. Av de 80 elever som deltog i min studie, framgår det att eleverna i årskurs 6 generellt sätt läser bättre än eleverna i årskurs 4. En jämförelse av elevernas resultat från läsförståelsetestet och lärarnas arbetssätt visar att det inte är möjligt att dra några större slutsatser. En möjlig tolkning är att tidiga insatser är av stor betydelse och att de lärare eleverna haft i de yngre årskurser arbetat med läsning och lässtimulerande övningar på ett sätt som varit gynnsamma för elevernas utveckling. The aim of the present study was to examine the differences in reading comprehension between students in different grades in elementary school. The aim was also to describe how teacher's work to stimulate reading comprehension in the classroom. Finally my intention was to compare and see if it was possible to find a correlation between reading comprehension and reading pedagogy. The participants in this study were 80 students from two different grades and 4 teachers with responsibility for the reading and writing development in respective class. The results show that older children in higher grades generally are more adequate readers and comprehenders than younger children. I also found out that the connection between reading pedagogy and the results from the reading comprehension test were less obvious than I first expected in my study. Early prevention in reading and writing seems to be a strong predictor of later reading success. The study suggests that these students have had good earlier experiences and competent teachers that have had an impact on their results.

Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur elever som befinner sig på olika nivåer i sin läsutveckling utnyttjar tiden som ägnas åt tyst läsning i skolan. För att få fram detta har tjugoen elever ur fyra klasser i skolår fyra observerats. Följande frågeställningar behandlas i studien: Vad gör eleverna under tyst läsning? Är det någon skillnad mellan elevers beteende under tyst läsning beroende på graden av läsförmåga? Vilka motiv uppger lärarna att de har till att använda tyst läsning i undervisningen? Hur upplever lärarna att tyst läsning fungerar i klasserna? Hur säger sig lärarna arbeta för att utveckla elevernas läsförståelse? Urvalet till observationerna baserar sig på elevernas läsresultat i slutet av skolår tre. Bland de elever som inte hade uppnått skolans läsmål, samt för de elever som precis uppnått detta mål, tyder resultaten av denna studie på att de inte fokuserar på tyst läsning under den avsatta tiden. Endast två av tjugoen elever tittar eller läser i sin bok under de fem minuter som varje elev observerades. Bägge dessa elever hör till dem som kommit längst i sin läsutveckling. Bland de svaga läsarna finns en elev som inte någon gång under observationerna enbart tittade eller läste i sin bok. Lärarna uppgav att tyst läsning främst var för elevens egen upplevelse utan att vidare diskussioner om det lästa ägde rum. Motivet till att ha tyst läsning varje dag var också att det var ett obligatoriskt moment på den aktuella skolan. Då det gällde undervisning i läsförståelse fokuserade lärarna på de bokprojekt som klasserna hade ett par gånger per termin, samt på olika ämnen och läromedel. Att undervisa i lässtrategier diskuterades inte i intervjuerna.

Den här studiens syfte är att undersöka om, hur och varför man kan läsa litteratur inom moderna språk, franska, på grundskola senare år. För att genomföra undersökningen har aktionsforskningsmetoden används, vilket innebär att forskaren deltog i den process som undersöktes som lärare. Studien har alltså två dimensioner: - Att planera, genomföra och utvärdera en verksamhet för en nionde klass som harmoniserar de nationella målen i moderna språk och studien av en litterär bok på franska (Le Petit Prince av Antoine de Saint-Exupéry). Att fundera på lärarens förhållningssätt. - Att undersöka elevernas lärande, uppfattning, förutsättningar, reaktioner och upplevelser genom enkäter och observationer. Studien visar att det är möjligt att harmonisera en undervisning baserad på litteratur med de nationella målen för moderna språk. En sådan undervisning kan främja kommunikation både muntligt och skriftligt. Den kan också utveckla elevernas medvetenhet om hur språkinlärningen går till, bland annat genom att ge dem insikt om de olika lässtrategierna och uppmuntra dem att lära sig anpassa lässtrategin med textens natur. Att litteratur utgör en del av kulturen bör dock förstärkas hos eleverna. Boken Le Petit Prince kännetecknas av underlättande särdragen och erbjuder samtidigt en rimlig utmaning. Bokens tema var inte lika motiverande för alla elever och några elever fick svårigheter i samband med deras språknivå. Studien visar dock att elevernas arbetsvanor spelar en avgörande roll i nyttan av undervisning baserad på litteratur både vad det gäller deras förhållningssätt och hur de upplever svårigheterna. Användning av lärobokstexter i språkundervisningen främjar bottom up-läsning och installerar vanor som kan hindra en top downläsning vid långa och autentiska texter. Att utveckla nya vanor anses alltså vara nödvändigt för att utnyttja språkundervisningen baserad på litteratur optimalt. Variation visar sig vara ett nyckelbegrepp då eleverna behöver uppmuntras och utmanas genom varierande aktiviteter och uppgifter. Detta gäller både inom språkundervisningen baserad på litteratur så som språkundervisningen i övrigt. Litteratur anses alltså vara ett bra komplement till läroböcker.

Syftet med studien var att undersöka vilka läsförståelsestrategier elever använde sig av när de skulle förstå olika textgenrer. För att undersöka vilka strategier som elever i årskurs tre använde när de läste olika slags textgenrer användes tre olika texter, en skönlitterär text, en faktatext och en instruktionstext. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att ta reda på vilka strategier eleverna använde när de skulle förstå innehållet i en text. Resultatet i studien visade att elever använde olika strategier när de skulle förstå olika slags texter. Resultatet tydde även på att elever var medvetna om fler strategier än vad de använde under våra intervjuer. Dessa strategier var alternativa sätt som eleverna kunde använda om de fick problem med texten. Det kunde till exempel vara svåra ord som eleverna behövde identifiera. Resultatet visade på att elever främst använde strategin att nyttja minnet när de försökte förstå olika slags texter. Resultatet tydde även på att elever oftast använde en strategi i taget men i vissa fall kombinerades strategierna. Några strategier var återkommande i alla textgenrer, men studien visade även att elever varierade vissa strategier beroende på vilken genre texten hörde till.

Syftet med denna interventionsstudie är att belysa och analysera hur elevers förmåga att ställa frågor och göra inferenser till text utvecklas av explicit strategiundervisning. Studiens design består av två delstudier med elever från år 3 och från år 7-9 samt två kontrollgrupper. Interventionen bestod av 6-8 lektionstillfällen á 40 minuter. Utgångspunkt var att eleverna fick lyssna till korta texter och därefter träna på att ställa frågor till texten. Tillsammans tänkte lärare och elever högt kring texten. Detta för att exemplifiera förståelsestrategier och medvetandegöra eleverna om att de är medskapare till texten genom att göra inferenser. Vikt lades vid att uppmärksamma eleverna om att det finns olika typer av frågor och svar. Frågeproduktionen mättes med hjälp av ett förtest och ett eftertest. Huvudsakligen användes en innehållsanalys där inferensfrågor kategoriserades på tre nivåer. En loggbok har också använts. Resultaten visar att båda undervisningsgrupperna ökar sin frågeproduktion och framförallt har en ökning skett av inferensfrågor på högre nivå. På individnivå tyder resultaten på att elever med ett lågt utgångsläge gynnas i lika stor utsträckning som elever med ett högre utgångsläge.

Denna kvalitativa studie ger exempel på hur lässtrategianvändningen kommer till uttryck i två spanskklasser steg 3. Fokus läggs både på hur de två lärarna undervisar om lässtrategier och på användningen av dem bland eleverna. De frågeställningar som ligger till grund för undervisningen är På vilket sätt undervisar lärarna i två specifika spanskklasser om lässtrategier och hur påverkar deras tillvägagångssätt elevernas användning av desamma? Vilka lässtrategier använder eleverna i dessa två spanskklasser sig av? Finns det i dessa klasser skillnader på lässtrategianvändningen mellan högpresterande och lågpresterande elever? Hur ser dessa skillnader i så fall ut? I genomförandet av studien har lärarintervjuer, klassrumsobservationer och gruppsamtal med elever varit de metoder som använts. Studien pekar på att en medvetenhet om lässtrategier är viktig. Läraren behöver vara medveten om strategiers inverkan på det enskilda lärandet och låta elevens aktiva deltagande prägla undervisningen. Detta märks i de uppgifter och det bemötande läraren ger eleverna. Eleverna i sin tur gynnas av medvetenhet kring lässtrategier på så vis att de i högre grad kan dra nytta av dem och frågan är om det inte resulterar i högre prestation? Ytterligare något som studien indikerar är att högpresterande elever använder sig av mer globala strategier än vad lågpresterande gör.

Att kunna läsa med god förståelse är en förutsättning för att klara dagens skola och samhället i övrigt. Därför är ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling och att eleven redan från början får uppleva att läsning handlar om mening, glädje, budskap, upplevelse och förståelse. Efter att vi funnit att elever till 1-7 lärare med specialinriktning mot matematik och naturorienterade ämnen var de som hade bäst resultat i DLS-testen, delprov Läsförståelse var vårt huvudsakliga syfte att undersöka dessa lärares uppfattningar om planering och arbete med läsförståelse för att eleverna ska nå goda resultat. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med 1-7 lärare Ma/No. Studien bygger på en fenomenografisk ansats, vilket innebär att den beskriver människors uppfattningar om ett fenomen.  Vårt resultat visar att våra respondenter visar på en god kunskap om vad begreppet läsförståelse innebär. Respondenternas framgångsrika faktorer för elevernas läsförståelse är att de arbetar utifrån den enskilde individens behov, samt använder samtalet med eleven som utgångspunkt i planering och undervisning. De arbetar även mycket med undervisning av lässtrategier och dessutom ser de högläsning för eleverna som betydelsefullt för att utveckla en god läsförståelse. Respondenterna påtalar även vikten av ordning och reda i klassrummet samt vad det gäller struktur och arbetssätt.

The aim of this study has been to get a better knowledge and understanding of the way teachers are working with reading comprehension in the grades 1 and 2, which was done through description of 5 teachers way of working. The theoretical basis of this study grounds in the sociocultural perspective. I based my study on Vygotsky’s theory which claims that strategies transferred from adults to children through social interaction get internalised and then used independently. I have also made use of several theories that specifically deal with reading comprehension that allowed me to identify this area of teaching as a complex one, consisting of several elements. In order to understand a text on a deeper level a reader has to be able to infer, or read between the lines. In order to be able to develop their comprehension to this level pupils need to be educated in that. Methodologically this is a qualitative study based on interviews with five teachers, three of them work as teachers at the elementary school, and two – as teachers for pupils with special needs. All of the respondents work in three different schools in Stockholm area. The result of this study shows that almost all of the teachers interviewed work with different elements that reading comprehension consists of. Only one teacher works actively to give pupils an idea of reading comprehension on a deeper level.