I detta examensarbete studerar vi hur verksamma lärare och rektorer, i både Sverige och Nya Zeeland, definierar begreppet läsförståelse samt vilka faktorer som är viktiga i arbetet med detta. Dessutom undersöker vi hur digitala läromedel kan integreras i den dagliga läsundervisningen. Undersökningen innefattar en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som kompletteras med klassrumsobservationer. Det insamlade material-et kategoriseras för att kunna besvara studiens frågeställningar. Resultatet diskuteras sedan mot bakgrund av vald forskning och litteratur samt ur ett sociokulturellt perspektiv. I denna studie framkommer det att samtliga deltagare definierar begreppet läsförståelse på ett liknande vis. Lärarna i denna studie lyfter även att högläsning, lässtrategier, individualisering och motivation är viktiga faktorer i arbetet med läsundervisning. Vidare visar resultatet att integreringen av digitala läromedel skiljer sig åt mellan skolorna i Sverige och skolan i Nya Zeeland. Såväl intervjuer som observationer visar att skolan i Nya Zeeland arbetar mer enhetligt och strukturerat med digitala läromedel i den dagliga undervisningen.

Vårt syfte i denna läromedelsanalys är att analysera om, och i så fall hur, ett aktuellt läromedel inom fysik och kemi stödjer elevers utvecklande av läsförståelse. Detta har undersökts genom att kritiskt granska ett utvalt läromedel inom NO-ämnena. Vi har använt oss av kvantitativ analysmetod samt kvalitativ analysmetod. Utifrån dessa två analysmetoder har vi kunnat analysera om och hur ofta exempelvis frågor till läsaren förekommer samt på vilket sätt frågor till läsaren möjliggör utveckling av läsförståelseförmågan. Även då vi ser flera fördelar i hur läromedlet lockar och uppmanar till användande av lässtrategier, ser vi också hur vissa delar riskerar att försvåra för läsaren. En sådan del exemplifierar hur fetmarkerade begrepp blandas med kursiverade begrepp inom samma område. Utifrån våra inledande frågeställningar blir alltså slutsatsen att läromedlet innehåller flertalet delar som aktivt främjar läsutveckling men att det innehåller ett antal utvecklingsområden för att främja läsning.

Syftet med föreliggande uppsats är att genom en jämförande läsning av olika skönlitterära lärobokstexter och dess tillhörande uppgifter kunna få ytterligare kunskap om vilken/vilka lässtrategier som uppgifterna inbjuder till. Studiens material utgörs av tre olika läroböcker och studeras med hjälp av ett analysverktyg som är utformat efter studiens frågeställningar; - Är uppgifterna till lärobokstexterna inriktade mot det som står på, mellan och/eller bortom raderna? - Vilka strategier krävs av eleverna för att de ska kunna besvara frågorna? - Förekommer det skillnader vad gäller uppgifternas inriktning och de lässtrategier som uppgifterna inbjuder till mellan de olika målgrupperna? Metoden för studien är textanalys som dels är kvalitativ, dels kvantitativ. Studiens teoretiska ramverk utgörs av schemateori, vilken har sin bakgrund i kognitivistisk teori. Av resultatet framgår att i två av läroböckerna är svar som står att finna både på och mellan raderna det allra vanligaste och i en av läroböckerna är svar som står att finna på raderna det vanligaste. Eftersom på raderna och på och mellan raderna är uppgifternas vanligaste inriktning dras bland annat slutsatsen lärare behöver gå utanför läroböckerna när läsförståelse är den förmåga som ska tränas eftersom uppgifterna inte inbjuder till analys och reflektion och därmed heller inte att scheman inte aktiveras. En annan slutsats som dras är att bara för att uppgifter inbjuder till elaboreringsstrategier, övervakningsstrategier eller struktureringsstrategier – som är djupa och därmed inverkar positivt på läsförståelsen – är det inte säkert att det är dessa som eleverna tillämpar. Elever behöver därför få explicit strategiundervisning. Utifrån studiens tredje frågeställning framgår att läroboken för yrkesprogrammen är den som i störst grad uppmanar elever till användande av ytliga strategier och därmed ytläsning istället för djupläsning. Det innebär att förväntningen på elever är olika och det är det som läroböckerna speglar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur bokhunden används i dagens skola bland elever som har det svårt inom läsning samt vilka erfarenheter det finns gällande denna metod ur ett lärarperspektiv. Studien kommer att ta upp bokhundens historia samt roll inom skolan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Metodansatsen som används är av kvalitativt slag. / <p>Svenska</p>

PISA-undersökningarna visar att dagens 15-åringar tappar i läsförståelse. Sverige har nu sämst resultatutveckling av alla OECD-länder i alla tre undersökta ämnen. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur sju svensklärare på tre olika gymnasieskolor i Norr- och Västerbotten arbetar med läsförståelse för att utveckla eleverna till goda läsare samt hur deras arbetssätt förhåller sig till forskning om läsförståelse. Jag har använt mig av kvalitativa fältintervjuer och fördjupat mig i litteratur om läsförståelse. Resultatet av undersökningen visar att arbetet med läsförståelse endast står implicit uttryckt i läroplanen för gymnasiet samt att skolorna saknar gemensamma metoder för arbetet med läsförståelse. Det egentliga gemensamma ansvaret för elevernas läsförståelse läggs på svensklärarna och på speciallärarna. Resultatet visar också att arbetet med läsförståelse i undervisningen ofta sker implicit och därför skiljer sig från forskningens uppfattning om hur arbete med läsförståelse bör gå till, det vill säga explicit.

Läsförståelse är en central och viktig i del i skolans alla ämnen och det behövs för att fungera väl i dagens samhälle. Vi har därför undersökt hur lärare kan arbeta för att främja en god läsförståelse och läsmotivation. Syftet med litteraturstudien är att analysera vad forskning belyser kring hur elevers läsförståelse kan utvecklas i klassrummet, samt vilken betydelse motivationen har för elevers läsförståelse i årskurs 1-3. Följande frågeställningar besvaras i resultatet: -  Hur kan lärare utveckla elevers läsförståelse i svenskundervisningen? -  Hur kan läraren påverka elevernas läsmotivation? Vårt undersökningsmaterial innefattar både nationell och internationell forskning och olika publikationer så som doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar. Vi satte upp kriterier för våra val av källor och utgick sedan från dem i våra sökningar.  I denna studie görs kopplingar mellan våra källor och det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att läraren spelar en stor roll i utvecklingen av elevers läsförståelse och läsmotivation genom flera faktorer. Slutsatsen är att läsförståelse kan utvecklas genom gemensam läsning, planering, samtal och motivation där läraren spelar en stor roll i form av planering och modellering.

Syftet med denna studie är att få en ökad kunskap om lärares erfarenheter av användandet av populärlitteratur i gymnasieskolans litteraturundervisning inom ämnet svenska, med särskilt fokus på elevers läsutveckling. För att uppnå syftet används tre frågeställningar: Hur kan populärlitteratur gynna gymnasieelevers läsutveckling? Hur används populärlitteratur i gymnasieskolans undervisning? Vad innebär begreppet populärlitteratur för lärare? Genom halvstrukturerade intervjuer med fem lärare på tre olika skolor i Sverige kan studiens syfte uppnås och frågeställningarna besvaras. Studiens resultat analyseras och diskuteras sedan utifrån syfte, frågeställningar, studiens bakgrund och relevant teori. Studiens teoretiska ram är det sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien visar att lärare anser att populärlitteratur kan gynna gymnasieelevers läsutveckling och speciellt framhålls elever med svenska som andraspråk. Med hjälp av scaffolding kan eleverna arbeta med läsuppgifter inom sin proximala utvecklingszon och på så sätt nå kunskapsmålen. Vidare visar resultaten att populärlitteratur används i gymnasieskolans undervisning, bland annat genom boksamtal och rollspel samt att lärarna har individuella förklaringar till vad populärlitteratur är. Vidare värderar lärarna begreppet populärlitteratur på delvis olika sätt. / <p>Svenska</p>

Utifrån teorier om läsutveckling och språkets nivåer jämför vi olika avkodningstester som används i skolan. Syftet är att undersöka olika testers användbarhet gällande mätning av elevers avkodningsförmåga i årskurs 1. Fyrtioåtta elever delades upp i två grupper om 24 elever i varje grupp. Data samlades in i form av elevers poäng på tio olika deltester som mäter avkodning. En statistisk analys visade att de standardiserade testerna LegiLexi, LäSt och OLAF korrelerar högt med varandra och lärarskattningar. Dessa kan identifiera elever i risk för lässvårigheter samt fånga upp hela spridningen av avkodningsförmåga både i gruppen adekvata läsare och gruppen elever i risk för att utveckla lässvårigheter. LäsEttan och Skolverkets bedömningsstöd korrelerar lågt med andra tester och lärarskattning och uppvisar på grund av höga takeffekter och tveksam träffsäkerhet/sensitivitet en begränsad förmåga att identifiera elever i risk för lässvårigheter eller elever med adekvat läsförmåga. Vissa delar av bedömningsstödet är inte bättre än slumpen på att identifiera elever i risk för lässvårigheter. Vår rekommendation är att dessa två test bör kompletteras med andra avkodningstest med bättre psykometriska egenskaper.

<p>Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur elever som befinner sig på olika nivåer i sin läsutveckling utnyttjar tiden som ägnas åt tyst läsning i skolan. För att få fram detta har tjugoen elever ur fyra klasser i skolår fyra observerats.</p><p>Följande frågeställningar behandlas i studien:</p><ul><li>Vad gör eleverna under tyst läsning?</li><li>Är det någon skillnad mellan elevers beteende under tyst läsning beroende på graden av läsförmåga?</li><li>Vilka motiv uppger lärarna att de har till att använda tyst läsning i undervisningen?</li><li>Hur upplever lärarna att tyst läsning fungerar i klasserna?</li><li>Hur säger sig lärarna arbeta för att utveckla elevernas läsförståelse?</li></ul><p>Urvalet till observationerna baserar sig på elevernas läsresultat i slutet av skolår tre. Bland de elever som inte hade uppnått skolans läsmål, samt för de elever som precis uppnått detta mål, tyder resultaten av denna studie på att de inte fokuserar på tyst läsning under den avsatta tiden. Endast två av tjugoen elever tittar eller läser i sin bok under de fem minuter som varje elev observerades. Bägge dessa elever hör till dem som kommit längst i sin läsutveckling. Bland de svaga läsarna finns en elev som inte någon gång under observationerna enbart tittade eller läste i sin bok.</p><p>Lärarna uppgav att tyst läsning främst var för elevens egen upplevelse utan att vidare diskussioner om det lästa ägde rum. Motivet till att ha tyst läsning varje dag var också att det var ett obligatoriskt moment på den aktuella skolan.</p><p>Då det gällde undervisning i läsförståelse fokuserade lärarna på de bokprojekt som klasserna hade ett par gånger per termin, samt på olika ämnen och läromedel. Att undervisa i lässtrategier diskuterades inte i intervjuerna.</p>

<p>Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka eventuella skillnader och likheter mellan elever i årskurs 4 resp. årskurs 6 med avseende på läsförståelsen. För att mäta läsförståelsen användes ett välbeprövat läsförståelsetest. Syftet var också att beskriva hur lärare, med ansvar för läs- och skrivutvecklingen i respektive klass, arbetar med läsning och för att stimulera läsförståelsen hos sina elever. För att ta reda på hur lärarna arbetar besvarades en enkät. Slutligen ville jag även ta reda på om det gick att se något samband mellan lärarnas sätt att arbeta och resultaten från elevernas läsförståelsetest. Läsförståelsetestet uppvisar stora skillnader mellan årskurserna. Av de 80 elever som deltog i min studie, framgår det att eleverna i årskurs 6 generellt sätt läser bättre än eleverna i årskurs 4. En jämförelse av elevernas resultat från läsförståelsetestet och lärarnas arbetssätt visar att det inte är möjligt att dra några större slutsatser. En möjlig tolkning är att tidiga insatser är av stor betydelse och att de lärare eleverna haft i de yngre årskurser arbetat med läsning och lässtimulerande övningar på ett sätt som varit gynnsamma för elevernas utveckling.</p><p>The aim of the present study was to examine the differences in reading comprehension between students in different grades in elementary school. The aim was also to describe how teacher's work to stimulate reading comprehension in the classroom. Finally my intention was to compare and see if it was possible to find a correlation between reading comprehension and reading pedagogy. The participants in this study were 80 students from two different grades and 4 teachers with responsibility for the reading and writing development in respective class. The results show that older children in higher grades generally are more adequate readers and comprehenders than younger children. I also found out that the connection between reading pedagogy and the results from the reading comprehension test were less obvious than I first expected in my study. Early prevention in reading and writing seems to be a strong predictor of later reading success. The study suggests that these students have had good earlier experiences and competent teachers that have had an impact on their results.</p>