Betydelsen av att läsa med god läsförståelse ökar på grund av informationssamhällets framväxt. I PIRLS-undersökningen som genomfördes 2016 visades en förbättring på elevers läsförståelse gentemot den undersökning som gjordes 2011. Att elever undervisas betydligt mindre i lässtrategier i Sverige än i andra länder var också något som uppmärksammades. Syftet med denna litteraturstudie är att bidra med kunskap om hur undervisning i lässtrategier kan bidra till utveckling av elevers läsförståelse. Utifrån syftet har dessa frågeställningar utformats: Hur kan lässtrategier utveckla elevers läsförståelse? Hur kan lärares kunskap om lässtrategier bidra till utveckling av elevers läsförståelse? Detta är en litteraturstudie där olika publikationstyper har analyserats utifrån studiens syfte. Studien innefattar både nationella och internationella publikationer så som två doktorsavhandlingar, nio vetenskapliga artiklar och en licentiatavhandling. Resultaten visar att användandet av lässtrategier har en positiv effekt på elevers läsförståelseutveckling. Flera studier belyser samspelet, både mellan elever och mellan lärare och elever, som en betydelsefull faktor. Slutsatsen av resultatet är att lässtrategier är ett viktigt stöd för att utveckla läsförståelsen hos elever. / The importance of reading with good reading comprehension is increasing due to the emergence of the information society. The PIRLS survey, conducted in 2016, showed an improvement in the reading comprehension of students compared with the survey made in 2011. That pupils are taught significantly less in reading strategies in Sweden than in other countries was also something that was noted. The purpose of this literature study is to provide knowledge about how teaching in reading strategies contribute to the development of students' reading comprehension. Based on the purpose, these issues have been formulated:  How can reading strategies develop students' reading comprehension? How can teachers' knowledge of reading strategies contribute to the development of students' reading comprehension?  This is a literature study where different types of publication have been analyzed based on the purpose of the study. The study includes both national and international publications such as two doctoral dissertations, nine scientific articles and a licentiate dissertation. The results show that the use of reading strategies has a positive impact on students' reading comprehension development. Several studies illustrate interaction, between students and between teachers and students, as an important factor. The conclusion of the result is that reading strategies are an important support for developing reading comprehension among students.

Syftet med denna studie är att undersöka hur användandet av skönlitteratur i ämnena historia och samhällskunskap sker enligt forskning. Elevernas läsförmåga sjunker visar undersökningar som gjorts, samtidigt som eleverna läser allt mindre. Samhällskunskap och historia är komplexa ämnen, eleverna ska utveckla förståelse för både människor, samhället, andra länders kulturer och händelser i historia. Det visar även kursplanerna i samhällskunskap och historia som tar upp begrepp som historiemedvetande och helhetssyn. Den granskade forskningen i denna litteraturstudie har visat att skönlitteratur kan användas i ämnena samhällskunskap och historia för att utveckla elevernas historiemedvetande, förståelse för andra människor, samhället, historiska händelser och kulturer i andra länder. Det har även visat sig att eleverna blev mer motiverade, engagerade och de tyckte ämnena blev mer spännande när skönlitteratur användes i undervisningen. Det är viktigt att eleverna förstår och kan läsa när den används som kunskapskälla. Läraren bör veta vilka lässtrategier som kan användas för att stötta eleverna. Textsamtalet har visat sig vara en av de mest effektiva lässtrategierna i detta sammanhang, då det har hjälpt eleverna att förstå texterna i ett socialt sammanhang. Ytterligare ett syfte med den här litteraturstudien har varit att ta reda vad forskningen anser vilka didaktiska implikationer lärarna bör tänka på då skönlitteratur används i undervisningen. Studien har visat att valet av skönlitteratur har varit betydelsefullt för elevernas utveckling av förståelse. Litteratur ska väljas utifrån elevernas förutsättningar och beroende på ämnesområdet som behandlas i undervisningen.

Den systematiska översikten presenterar vetenskaplig grundad kunskap om hur lässtrategier kan bidra till utvecklad läsförståelse för elever i F-3. Det är en sammanställning av vetenskapliga artiklar och studier inom utbildningsvetenskap. I början av kunskapsöversikten presenteras hur den systematiska sökningen strukturerats och hur urvalet gått till. Detta styrks genom två bifogade tabeller som visar vilka sökningar som gjorts och vilka artiklar som använts. I denna del överläggs även sökmetoderna transparant genom en metoddiskussion som kritiskt diskuterar sökmetoderna och valda källor. Resultatet som presenteras i kunskapsöversikten behandlar hur den sammanställda forskningen beskriver vad lässtrategier är och hur lässtrategier lägger grunden för läsares läsförståelse. Relationen mellan lässtrategier och läsförståelse beskrivs genom RAND-modellen som på ett tydligt sätt visar på den starka kopplingen som finns. Metakognitiva förmågor kopplat till självreglerat lärande sätts i kombination med det traditionella programmet Reciprocal Teaching som handlar om textsamtal och undervisning i grupp. Resultatet visar att kombinationen av både individuella och gemensamma förmågor ökar användningen av lässtrategier och således även läsförståelsen. I diskussion och slutsats framförhålls vikten av att yrkessamma lärare förstår kopplingen mellan lässtrategier och läsförståelsen, men också att det innebär utmaningar i dagens klassrum där elevgrupperna är stora till antal och sällan homogena i sin kunskapsutveckling.

Syftet med denna kunskapsöversikt har varit att behandla kunskapsområdet inom svenska med fördjupning i hur lässtrategier kan vara ett hjälpmedel för att skapa förståelse av texter. Vi har gjort en systematisk litteraturundersökning för att få fram de avhandlingar, studier och artiklar som kunde vara relevanta för det ämne vi valt med hjälp av de internationella databaserna ERIC och ERC, och vi har även använt oss av den svenska databasen Swepub. I kunskapsöversikten presenteras tio olika avhandlingar och artiklar kortfattat och i nästkommande del presenteras vårt resultat. I vår resultatsdel presenteras tre olika aspekter som vi känner svarar på den frågeställning vi valt. Dessa tre aspekter är, Lässtrategier som ett hjälpmedel i undervisningen, Motivation är en viktig aspekt för elevernas lärande och meningsskapande är betydelsefullt för elevers lärande.  Resultatet av vår undersökning visar att lässtrategier kan vara ett positivt hjälpmedel både för lärare och elever i undervisningen. Elever behöver motivation för att de ska vilja lära sig och de behöver meningsskapande då det inte bara handlar om att skapa en mening utan det handlar om allt runtomkring. I nästkommande del drar vi slutsatser och diskuterar kring vår frågeställning hur lässtrategier ska hjälpa elever att skapa förståelse för texter. Det handlar generellt om att läraren ska skapa intresse hos eleverna redan i grundskolans tidiga år. I vårt avslutande kapitel beskrivs vår synpunkt på hur vi kan göra i framtida forskning inom detta område, då vi som blivande lärare anser att lässtrategier är något som kan gynna oss lärare men även de elever vi kommer att få undervisa.

Läs- och skrivsvårigheter är inte enbart ett växande problem i skolan utan även ett samhällsproblem. Den ökande kravbilden på läsförmåga i samhället bidrar till betydelsen av att utarbeta verkningsbara läs- och skrivstrategier bland elever med läs- och skrivsvårigheter. Samtidigt visar forskning att allt fler lärare känner en oro i att undervisa i lässtrategier, en oro som i mångt och mycket grundar sig i okunskap. Eftersom utvecklingen av lässtrategier utgör ett bedömningsunderlag i nationella provet i svenska och dessutom betonas i läroplanen (Lgy11) är det ett aktuellt forskningsämne som både belyses nationellt som internationellt. Forskning visar att det råder en slags konsensus kring vad som elever med god läsförmåga och läsförståelse har jämfört med vad elever med läs- och skrivsvårigheter inte har. Till exempel saknar de sistnämnda eleverna kompetens att göra inferenser och förutsäga kommande information i det de läser. Däremot går meningarna ibland isär vilka läs- och skrivstrategier som kan ha effekt för läs- och skrivutveckling och det är inte sällan brist på kunskap när det gäller att tillämpa läs- och skrivstrategier i praktiken.

I denna studie undersöks hur lärare i naturorienterande och samhällsorienterande ämnen i grundskolans senare år arbetar med läsning och lässtrategier i undervisningen. Det ingår dessutom ett elevperspektiv i studien. Avgränsningen till NO och SO beror främst på att de är texttunga ämnen och därmed kräver läsförståelseförmåga hos eleverna. I studien gjordes kvalitativa intervjuer med behöriga lärare i NO- och SO-ämnena, vilka analyserades genom tematisk analys. Resultatet visar att texter i NO snarare ses som ett hjälpmedel och som något som tar upp lektionstid. Framför allt är tyst läsning utan uppföljning vanligt i NO-undervisningen. En förklaring till detta är att lärare har inställningen att det är kunskaperna och förmågorna som ska bedömas och därmed har det ingen betydelse hur eleverna tillägnar sig innehållet. Läsning av NO-texter ges mindre lektionstid och mindre tid läggs på att arbeta med textinnehållet. I SO-undervisningen får texten en större betydelse på så vis att lärare och elever gemensamt arbetar med textinnehållet som därmed tillåts ta upp större del av lektionstiden. Flera av de intervjuade eleverna säger i undersökningen att syftet med läsningen inte nämns i något av ämnena, förutom när det handlar om att söka svar på frågor. Dessutom anger eleverna att de lär sig mer vid gruppdiskussioner, istället för exempelvis enskild läsning utan någon uppföljning.

Finns det skillnader mellan pojkar och flickors läsinlärning och vilka eventuella konsekvenser har det för undervisningen? Syftet med denna kunskapsöversikt är att ge en överblick över kunskapsläget inom läsinlärning för barn med särskilt fokus på motverkandet av skillnader utifrån kön. I denna kunskapsöversikt söker vi därför svaren på frågorna: Vilka faktorer förs fram av forskning som kan förklara pojkar och flickors skillnader i läsinlärning? Hur kan denna kunskap användas för att motverka skillnaderna?   Vi har sökt material genom databassökningar och bearbetat de texter vi valt genom en tematisk metod. Det texter vi valde ut sållades fram genom att läsa abstract i databaserna för att hitta en bred översikt av kunskapsläget.   I kunskapsöversikten framkommer att motivation som läsare, fonologisk förmåga, arbetsmetoder och strategier i undervisningen samt förebilder i rollen som läsare är faktorer som påverkar läsinlärningen där det finns skillnader mellan pojkar och flickor. Det framkommer även att det finns motstrategier för att minska skillnaderna. En sådan strategi är att arbeta med vissa metoder för läsinlärning och att ha ett könsneutralt förhållningssätt i hur man förmedlar attityder i relation till läsning.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka sex mellanstadielärares reflekterade erfarenheter beträffande lässtrategier i svenskundervisningen. För att studera detta har semistrukturerade intervjuer används. Frågeställningarna syftar till att besvara hur mellanstadielärarna undervisar gällande lässtrategier i svenskundervisningen samt hur lässtrategier inverkar på elevers läsförståelse. Enligt läroplanen ska elever få undervisning i lässtrategier samt träning i att göra inferenser (slutledningar), detta för att öka elevernas kunskaper om texthantering. Det framgår av media och forskningen att elever möter utmaningar då de ska hantera och förstå mer avancerade texter. Orsaken till detta är ett minskat intresse för läsning, samt att sociala medier och datorspel får allt större utrymme. I takt med att elever läser allt mindre blir kraven på texthantering i samhället allt större. I uppsatsen har det pragmatiska perspektivet använts, då i synnerhet reflekterad erfarenhet. Resultaten från studien visar att mellanstadielärare upplever elevernas situation som problematiskt när eleverna ska begripliggöra text av mer komplex karaktär, i synnerhet då elever behöver koppla samman olika delar av texten samt läsa mellan raderna. Resultaten visar dessutom att lässtrategin sökläsning ofta används och att majoriteten av informanternas elever har en förtrogenhet med att använda sig av denna lässtrategi. / <p>Svenska</p>

Syftet med detta examensarbete var att utveckla min kunskap om lärares arbete mot läsförståelse, så att jag inför min framtida yrkesprofession som lärare får ökad förståelse i detta ämne. Med följande frågeställningar: Hur beskriver lärare sitt arbete mot läsförståelse? Vilka faktorer anser lärare bidrar till att utveckla elevers läsförståelse? För att undersöka detta har jag använt mig av metoden, kvalitativ undersökning baserat på semistrukturerade intervjuer. Sex verksamma lärare i årskurserna 1-3 har intervjuats genom Zoom, Facetime och Teams. Materialet som har samlats in har granskats och analyserats utifrån teoretiska perspektiv, vilket är det sociokulturella perspektivet. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna framhäver att faktorerna förförståelse, elevernas intresse och den fysiska miljön och att de bidrar till att utveckla elevers läsförståelse. Vidare beskriver lärarna sitt arbete mot läsförståelse där samtalet i olika konstellationer (helklass, grupp och par), får mycket utrymme i undervisningen. Samtalet innebär att eleverna får en förförståelse för texten men även att de får samtala om varandras upplevelser, utbyta tankar och koppla läsningen till sig själv. Gällande lässtrategier beskriver alla lärare att de använder det i sin undervisning, men exakt vilka lässtrategier och i vilken utsträckning de används varierar mellan lärarna. Den lässtrategin alla lärare nämner som de också kopplar till att använda redan när de jobbar med förförståelse, för att utveckla elevernas läsförståelse är strategin reda ut svåra ord.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 arbetar med textsamtal i undervisningen ur ett lärarperspektiv. Vi kommer att beskriva lärarnas tankar och beskrivningar kring hur de genomför sin undervisning för att främja elevernas läsförståelse ur ett sociokulturellt perspektiv. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur lärarnas förutsättningar kan leda till att de upplever utmaningar i arbetet med textsamtal. Utifrån studiens syfte undersöks följande frågeställningar: Hur genomför läraren textsamtal i undervisningen för att utveckla elevers läsförståelse i interaktion med andra? Vilka svårigheter möter läraren som väljer att ha det anslaget? Studien genomsyras av det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i Vygotskijs teori där lärandet inom textsamtal sker i samspel med andra. För att besvara studiens frågeställningar har vi valt att utgå från kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Studiens empiri består av inspelade intervjuer, anteckningar och transkriberingar för att utöka trovärdigheten i materialet. Totalt har sex behöriga lärare deltagit i undersökningen. I resultatet framgår det att samtliga lärare i studien använder modeller för textsamtal som stöd för att genomföra samtalet och hjälpa eleverna i lärandet. Vidare visar resultatet att läraren anser att olika strategier kan främja elevernas läsförståelse. Resultatet visar att läraren anser att arbetet med textsamtal har positiva effekter på elevernas lärande och bör förekomma frekvent i undervisningen. Lärarna önskar att de har mer tid till att förbereda arbetet med textsamtal och att det kan ske i mindre grupper.