Kunskapsöversiktens syfte är att ge svar på läsundervisningens didaktiska struktur somgynnar elevers läsutveckling. Skolinspektionens granskning pekar på att kunskaper kringvilka förmågor som ska läras ut till eleverna saknas. Därför ämnar vi med denna översikt attbidra med kunskaper med hjälp av studier om vad som präglar svenskundervisning sombidrar till optimal läsförståelse och läsutveckling. Med detta vill vi även visa hur ensvensklärare kan arbeta explicit med läsförståelsestrategier i undervisningen med fokus påtextinnehållet och läsbearbetning.Denna systematiska kunskapsöversikt bygger på tio vetenskapliga artiklar och studier.Urvalet av artiklarna genomfördes genom kedjesökningar inom ramen för läsutveckling ochläsförståelsestrategier som inriktar sig på framförallt mot årskurs 7-9.Resultatet visar att högpresterande elever använder sig av betydligt fler lässtrategier och ärbetydligt mer metakognitivt medvetna om sin läs- och lärprocess. Därför börläsundervisningen där explicit lässtrategiundervisning ske i samband med textsamtal somvisat sig främja elever med sämre läsförståelse. Vidare visar resultatet att undervisning omlässtrategier bör vara en aktivitet som läraren kontinuerligt undervisar om och bör därför inteanses som ett isolerat undervisningsämne. Att undervisa i läsförståelsestrategier som bidrartill metakognitiva kunskaper är också fördelaktig då elever kan medvetet utnyttja dessaverktyg som gynnar läsutveckling.

Sammanfattning/AbstractSundstedt, Kristina (2018). Läsförståelsen – en utmaning för elever med språkstörning. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie hoppas jag kan bidra till en större kunskap kring vilka svårigheter en elev med språkstörning kan ställas inför vid läsning och vilka metoder som är särskilt gynnsamma för att en elev med språkstörning ska utveckla sin läsförmåga. Det forskas en hel del om läsning och läsförståelse när det gäller elever med typisk språkutveckling men det finns inte så mycket forskning kring detta för elever med språkstörning. Det är viktigt att kunskapen om framgångsrika metoder får spridning både till lärare inom min egen verksamhet i specialskolan och till lärare som undervisar elever med språkstörning i vanliga grundskolor. Syfte och frågeställningarDenna studie har som syfte att genom en litteraturöversikt ta del av tidigare forskning för att identifiera några av de svårigheter en elev med språkstörning ställs inför vid läsning samt belysa vilka undervisningsmetoder som visat sig vara särskilt framgångsrika för att dessa elever ska utveckla sin läsförmåga. -Vilka svårigheter ställs en elev med språkstörning inför vid läsning?-Vilka undervisningsmetoder och strategier gällande textläsning är, enligt forskning, särskilt gynnsamma för att elever med språkstörning ska utveckla sin läsförståelse? -Hur kan läraren i sin undervisning arbeta pedagogiskt för att stärka läsförståelsen för elever med språkstörning?-Vilka framgångsrika vetenskapliga metoder är synliga i undervisningen i en specialskola? TeoriDenna studie utgår från det sociokulturella perspektivet med Vygotskijs (1934; 2001) teorier om tänkande och språk som grund där interaktionen spelar en avgörande roll för lärandet och språkutvecklingen. MetodI denna studie används en metodkombination där det empiriska materialet både grundas på en litteraturöversikt och en fallstudie. Litteraturöversikten består av insamlat och sammanställt material av tidigare studier inom det aktuella området. Resultatet från tidigare studier ligger till grund för fallstudiens utformning som är en metodkombination av observationer och semistrukturerade intervjuer. ResultatTidigare studier visar att det finns ett tydligt samband mellan nedsatt språklig förmåga och en svag läsförståelse. En elev med språkstörning har därför en betydligt sämre läsförmåga än en elev med typisk språkutveckling och ställs inför olika svårigheter vid läsning både när det gäller att avkoda en text och när det gäller att förstå en text. De aktiviteter som görs i undervisningen före, under och efter läsningen har enligt forskning visat sig viktiga för hur elever tar sig an och förstår en text. För elever med språkliga svårigheter har det visat sig gynnsamt för läsförståelsen att komplettera läsningen med information från andra källor, att använda reciprok undervisning, att explicit undervisa i lässtrategier och att låta eleverna dramatisera innehållet i texten. Det finns en medvetenhet hos de intervjuade pedagogerna om att dessa faktorer gynnar elevernas läsförståelse och flera av dessa framgångsrika metoder används i undervisningen. Specialpedagogiska implikationerDet är viktigt att alla elever oavsett språkliga och kognitiva förutsättningar får stöd i att utveckla sin läsförmåga. Därför är det angeläget att alla undervisande lärare kan vägleda i textläsning genom att använda olika tankestödjande modeller och lära ut olika lässtrategier, detta oavsett om undervisningen sker i specialskola eller i den vanliga grundskolan. Majoriteten av eleverna med språkstörning har sin skolgång i den vanliga grundskolan varför det är viktigt att denna kunskap sprids. Nyckelordläsförståelse, lässtrategier, reciprok undervisning, simple view of reading, språkstörning

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur fem verksamma lärare väljer läsinlärningsmetod, hur de motiverar sina metodval samt vad som anses främja elevers läsutveckling. De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för analysen av vårt resultat är det syntetiska- och analytiska perspektivet på läsinlärning, Reciprocal Teaching, litterära föreställningsvärldar samt stöttning. För att undersöka lärarnas tankar om elevers läsutveckling ställdes fem öppna frågor under fem kvalitativa intervjutillfällen. Resultatet visar att de verksamma lärarnas tankar om läsutveckling skiljer sig åt i vissa avseenden men att de i förhållande till teori och tidigare forskning uppvisar betydelsefulla likheter. De meningsskiljaktigheter som uppvisas i lärarnas utsagor gäller vilken ingång respektive lärare väljer att angripa läsinlärningen på. En annan skillnad handlar om hur strikt läraren ska vara i sitt val av undervisningsmetod. Likheter som påvisas i lärarnas utsagor är vikten av att individanpassa oavsett val av metod. Enighet råder även kring att högläsning och textsamtal är viktiga moment för elevers läsutveckling, så även vikten av ett gott samarbete med hemmet och betydelsen av en varierad undervisning. Detsamma gäller att få läsa tillsammans med en kompis som inger trygghet och stöd i läsningen.

Arbetet är ett verksamhetsinitierat utvecklingsarbete med syftet att synliggöra gymnasieelevers upplevelse av ett utvecklingsarbete med reciprok undervisning om lässtrategier (RT) mot bakgrund av lärares didaktiska överväganden. Detta syfte uppnås genom två frågeställningar: Hur förhåller sig eleverna till reciprok undervisning om lässtrategier, och hur kan detta förstås? och Hur talar lärarna om sina didaktiska överväganden gällande planering och genomförande av reciprok undervisning om lässtrategier? I undersökningen kombineras kvantitativ och kvalitativ metod. Fem elever och tre lärare intervjuades genom semistrukturerad intervju, 57 elever besvarade en enkät. De teoretiska utgångspunkterna är det sociokulturella perspektivet, literacy som en vidare syn på läsförståelse, metakognition, inre och yttre motivation samt reciprok undervisning. Diskussionen om litteraturens egenvärde kontra dess användning tas också upp i detta arbete. Undersökningen visar att lärarna planerar undervisningen på liknande sätt alla tre, utifrån Palincsar & Browns modell för reciprok undervisning. Samtidigt gör de självständiga val utifrån hur de ser att eleverna påverkas av undervisningen. Lärarna pekar på en medvetenhet om att eleverna kan tycka att strategianvändandet blir mekaniskt och att läslusten kan bli lidande. Detta hanterar de med anpassningar av olika slag. Lärarna strävar efter att kombinera litteraturens egenvärde med dess användning.Undersökningen visar också att de flesta av eleverna använder strategierna både i och utanför skolan. Den kritik som eleverna riktar mot RT handlar om att strategianvändandet är tidskrävande och upplevs som hackigt. Majoriteten av eleverna är dock positiva till reciprok undervisning och tycker att det hjälpt dem att utveckla framför allt den förståelsefördjupande funktionen. Många av eleverna ser strategianvändandet som meningsfullt. Däremot ger vissa av eleverna uttryck för att det är en yttre motivation som styr dem i strategianvändandet, alltså att de bara använder strategierna inför prov eller när läraren hör. Andra elever menar att läslusten blir lidande av strategianvändandet vid läsning av skönlitteratur, samtidigt som 59 % av enkätsvaren pekar på att strategierna hjälpt vid läsning av skönlitteratur.

Studien behandlade huruvida lässtrategier ger positiv effekt i läsförståelse. Studiens syfte har således varit att fördjupa kunskaperna kring elevers läsförståelse och då inom olika lässtrategier. Frågeställningen är: Vilka lässtrategier har visat sig ge positiv effekt på elevers läsförståelseutveckling?    Studien har behandlat och lyft fram forskning, som i sin tur använts i syfte att svara på frågeställningarna. Vidare har studien utgått från en systematisk litteraturstudie vilket också innebär att studiens analysdel utgått från en kvalitativ deduktiv metod som metodansats. Metoden har varit användbar i den bemärkelsen att syftet varit att kritiskt granska avhandlingar och vetenskapliga artiklar i syfte att få en ökad förståelse för ämnet. Studien avslutas med en resultats- och analysdel, diskussionsdel samt slutsats.   Studien visade att det finns diverse lässtrategier som är gynnsamma för läsförståelseutvecklingen. En lässtrategi som tar stor plats i samtliga studier är den som handlar om textsamtal, nämligen reciprocal teaching.

The present study aimed to investigate how teachers at SFI practice the instruction of learning strategies, and under what preconditions this subject is undertaken. The method used is qualitative and data has been collected through interviews of three teachers with experience of teaching at SFI. The result shows that the instruction can be organized either separately or integrated in the regular language instruction. The preconditions vary but are particularly influenced by the students' cultural and linguistic background, as well as their educational background. The teachers deem that many of the students, who mostly relies on translating, need to develop their skills and therefore strongly benefits from strategy instruction. Mostly their instruction is explicit and focuses, among other methods, on mind maps, summaries and guessing strategies.

Läslyftet är ett fortbildningsprojekt som Skolverket startade 2013. Genom en dokumentstudie analyseras en av Läslyftets moduler, Lässtrategier för sakprosa, som har som syfte att behandla lässtrategier för sakprosa och visa hur en explicit undervisning om läsning kan utveckla elevernas förståelse. Sakprosa avser all text som inte är fiktiv och kan innehålla texter som argumenterande, berättande, och diskuterande. Med ämnesspecifika lässtrategier menas i första hand de strategier som utgår från texter inom ett specifikt ämne, medan generella lässtrategier är applicerbara på texter inom flera ämnen. Vad vi vill ta reda på är vad denna explicita undervisning, alltså de metoder och arbetssätt som erbjuds i Läslyftets modul, går ut på. Studiens syfte är att undersöka vilka ämnesspecifika och generella aspekter av läsande som lärare erbjuds i Läslyftets modul. De teoretiska perspektiven som har använts som analysverktyg är ämneslitteracitet (disciplinary literacy), bygga ämneskunskap (envisioning knowledge) och reciprok undervisning (reciprocal teaching). Vi kommer fram till att det är generella strategier, snarare än ämnesspecifika, som ges mest utrymme i modulen. Diskussioner förs om att fokus läggs på olika nivåer av text inom svenskämnena, om multimodala texter och om de förväntningar på lärare som framkommer i modulen.

Studien är både kvalitativ genom klassrumsanteckningar och semistrukturerade intervjuersamt kvantitativt genom läs- och hörförståelsetester. Syftet med examensarbetet är attbelysa elevers upplevelse av högläsning och egen tyst läsning i årskurs 4 och 5 inomsvenskämnet i grundskolan. Sammanlagt har 37 elever medverkat i läs- ochhörförståelsetestet varav åtta elever intervjuades. Analysen tar stöd av den kognitivateorin “Dual Coding Theory”, läs- och hörförståelsetest och elevintervjuer. Eftersomempirin har ursprung i olika forskningsmetoder som kopplats samman blevforskningsansatsen triangulering. Slutresultatet är följande; Högläsningen har en positivinverkan på läsförståelsen och förmågan att förstå nya ord och begrepp. Hörförståelse,läsförståelse och de inre bilder som elever skapar utgör tillsammans ett multimodaltverktyg och förstärker deras kunskap kring texten. Elevnära texter skapar tillsammansmed lässtrategier en glädje, motivation och förståelse kring en text.

Syfte med studien är att undersöka utifrån ett lärarperspektiv hur lärare i förskoleklass och årskurs 1 arbetar med och bedömer läsförståelse. Studiens teoretiska utgångspunkter är konstruktivismen och det sociokulturella perspektivet på lärande. Totalt har sex informanter från tre olika skolor deltagit i studien, tre som arbetar i förskoleklass och tre som arbetar i årskurs 1. Empirin har samlats in genom intervjuer. Metoden som vi har använt är semistrukturerade intervjuer som spelats in och sedan transkriberats och analyserats. Resultatet visar att samtliga lärare använder eller har använt Bornholmsmodellen i sin undervisning. En annan metod som även används av samtliga lärare i studien är En läsande klass och Läsfixarna. Det framgår också att lärarna arbetar med högläsning och textsamtal med både skönlitteratur och faktatexter men inte i vilken utsträckning. Vårt empiriska material visar att lärarna i årskurs 1 främst använder bedömningen i syfte att kartlägga elevernas förmågor. Lärarna som arbetar i årskurs 1 använder det obligatoriska bedömningsstödet från Skolverket. En av lärarna som arbetar i förskoleklass använder Screening-test för att kartlägga elevernas läsförståelse och för att dokumentera progressionen i deras utveckling av läsförståelse. Överlag verkar de intervjuade lärarna positiva till det nya kunskapskravet och även till det obligatoriska bedömningsstödet. För undervisningen drar vi slutsatsen att det gäller som lärare att uppmärksamma de elever som har läsflyt så att de även har läsförståelse. När det gäller bedömning drar vi slutsatsen att våra lärare stämmer med de svenska lärarna i Westlunds studie (2013).

I den här uppsatsen undersöks fyra lärares arbete med lässtrategier och textsamtal inom läsförståelse av skönlitteratur i ämnet svenska som andraspråk, med utgångspunkt i deras berättelser. Lärarna jobbar på språkintroduktionsprogrammets olika nivåer. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är den sociokulturella teorin för lärande. Metoden är kvalitativ och innefattar fyra individuella och semistrukturerade intervjuer. Utifrån lärarnas berättelser visar resultatet att deras arbete är beroende av den specifika elevgruppen som läser på språkintroduktionsprogrammet. Enlig lärarna är andraspråkselevernas tidigare skolbakgrund en avgörande faktor, som gör att deras arbetssätt skiljer sig åt beroende på målgruppens förutsättningar. Läraren som jobbar med nybörjare fokuserar mest på lässtrategier som stöttar eleverna i att förstå det mimetiska förloppet, medan de andra lärarna fokuserar även på det diegetiska förloppet. Målet är enligt lärarna att stärka elevernas empatiska och kritiska förmåga, men också att utveckla deras andraspråk. Språkintroduktionsprogrammets kännetecken är att lärarnas mål också sträcker sig utöver de skönlitterära texterna. Lärarna fokuserar på att ge eleverna kunskaper om skönlitteraturen, men även på att stötta dem att möta världen på ett medvetet sätt och därmed stärka deras självkänsla. Slutsatsen är att det behövs mer forskning speciellt inriktad på språkintroduktionsprogrammets olika nivåer, vilket skulle kunna förse lärarna med verktyg för att utveckla elevernas läsförståelse.