Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lässvaga elever på ett teoretiskt gymnasieprogram läser och tillägnar sig undervisningstexter. Jag utgår från ett dimensionellt synsätt på läskompetens, som innebär att det inte fanns någon definitiv gräns mellan lässvaga elevers och genomsnittliga läsares läsförmåga. Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, som innebär att språkutveckling är beroende av tänkandets utveckling och tvärtom, tjänar också som utgångspunkt. Uppsatsen belyser elevernas förutsättningar att förstå texterna, hur texternas språk och strukturer möjliggör respektive hindrar dem att bli förstådda och hur didaktiken i klassrummet påverkar elevernas läsförståelse. Min fältstudie består av observationer och intervjuer, som jag analyserar tillsammans med undervisningstexterna på ett hermeneutisk, det vill säga förståelseinriktat sätt. Det visar sig att elevernas förståelse av undervisningstexter beror av vilket stöd de får för att klara av att läsa, vilken genre texten representerar, och i hur stor utsträckning textförfattaren leder eleven genom texten. Lärobokstexterna kräver ämnesspecifik förförståelse vilket kan utgöra ett hinder för förståelsen. När eleverna i min undersökning förstår undervisningtexterna blir de motiverade. Min slutsats är att de behöver texter som motsvarar deras läsförmåga och hjälp att utveckla lässtrategier för att läsa de texter som används.

Syftet med vår text- och innehållsanalys är att närmre undersöka det kostnadsfria materialet En läsande klass (2014) ur ett literacyperspektiv. En läsande klass (2014) utger sig för att vara ett verktyg för yrkesverksamma lärare att arbeta med läsförståelse genom olika strategier, dock har materialet (ELK, 2014) mötts av en del kritik från framstående forskare inom området för läsförståelse (Damber & Nilsson, 2014; i Larsson, 2014). Vår uppsats utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande där individen, i sociala aktiviteter med kollektivet, utvecklar sitt lärande (Vygotskij, 1978). Vidare fördjupas denna teori ur ett literacyperspektiv som beskrivs som den förmåga och kunnighet en individ innehar inom läsning och skrivning och hur denna praktiseras genom varierande skriftspråkliga aktiviteter (Fast, 2007). Insamlandet av empirin sker genom ett strategiskt urval där vi fokuserar på den inledande höstterminens arbete med materialet En läsande klass (2014) i årskurs 1. Resultatet synliggör att En läsande klass (2014) till vissa delar utgår ifrån den tidigare forskning som presenterats inom området för läsförståelse men att de tolkningar och justeringar som gjorts påverkar materialets trovärdighet utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Resultatet visar även att materialet En läsande klass (2014) skapar en formaliserad undervisning som inte utgår ifrån elevers behov, förutsättningar och intressen. Avslutningsvis kommer vi fram till att materialet En läsande klass (2014) inte utvecklar literacy i den mån som literacymodellen the Four Resource Model (Luke & Freebody, 1999) förespråkar.

Syftet med vår text- och innehållsanalys är att närmre undersöka det kostnadsfria materialet En läsande klass (2014) ur ett literacyperspektiv. En läsande klass (2014) utger sig för att vara ett verktyg för yrkesverksamma lärare att arbeta med läsförståelse genom olika strategier, dock har materialet (ELK, 2014) mötts av en del kritik från framstående forskare inom området för läsförståelse (Damber & Nilsson, 2014; i Larsson, 2014). Vår uppsats utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande där individen, i sociala aktiviteter med kollektivet, utvecklar sitt lärande (Vygotskij, 1978). Vidare fördjupas denna teori ur ett literacyperspektiv som beskrivs som den förmåga och kunnighet en individ innehar inom läsning och skrivning och hur denna praktiseras genom varierande skriftspråkliga aktiviteter (Fast, 2007). Insamlandet av empirin sker genom ett strategiskt urval där vi fokuserar på den inledande höstterminens arbete med materialet En läsande klass (2014) i årskurs 1. Resultatet synliggör att En läsande klass (2014) till vissa delar utgår ifrån den tidigare forskning som presenterats inom området för läsförståelse men att de tolkningar och justeringar som gjorts påverkar materialets trovärdighet utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Resultatet visar även att materialet En läsande klass (2014) skapar en formaliserad undervisning som inte utgår ifrån elevers behov, förutsättningar och intressen. Avslutningsvis kommer vi fram till att materialet En läsande klass (2014) inte utvecklar literacy i den mån som literacymodellen the Four Resource Model (Luke & Freebody, 1999) förespråkar.

Syftet är att undersöka hur högläsning används som ett pedagogiskt redskap i årskurs F-3. Vi blev intresserade av området högläsning som ett pedagogiskt redskap under vår pågående lärarutbildning samt under våra respektive verksamhetsförlagda utbildningar, då vi där upplevde att högläsning som pedagogiskt redskap inte var en del av det vardagliga arbetet. När högläsning väl förekom uppfattade vi att det inte arbetades vidare med det lästa. Vi har utfört intervjuer på två olika skolor med såväl lärare som elever för att få syn på deras tankar och resonemang. Resultatet visar att lärare använder sig av högläsning i olika stor utsträckning men på liknande sätt, då samtliga lärare gör en medveten uppdelning av sin högläsning. Ett annat resultat är att lärarna har liknande tankar kring högläsningens effekter på elevers språkutveckling. Slutligen har vi resultatet som behandlar hur elever upplever högläsning, som visar att de upplever högläsning både som en känslofylld aktivitet men också som en lärandeaktivitet. En av våra slutsatser är att lyssaspekten tycks vara något som glöms bort såväl i skolan som i lärarutbildningen, men har stor betydelse när man fokuserar på lyssnande, som till exempel vid högläsning. En annan slutsats är att det är viktigt för vår framtida profession att vi har ett väl genomtänkt syfte med vår högläsning samt att vi tillsammans med eleverna bearbetar all läst text.

Hanzén, Yvonne (2014). Språkstödjande arbetssätt och elevers egen läs-och skrivupplevelse i en Montessoriklass (Language Supportive practices and students' own reading and writing experience in a Montessori Class). Speciallärarprogrammet, Språk-, skriv- och läsutveckling, Skolutveckling och ledarskap. Lärande och Samhälle, Malmö högskola.Problemområde: Svenska elevers kunskapsutveckling har sjunkit under lång tid enligt senaste PISA-rapport (2012), vilken visar behovet av ökade insatser gällande språk, - läs - och skrivutveckling. Inom montessoripedagogiken pågår den egentliga språk-, skriv- och läsutvecklingen redan i förskolan, då barnet är i den sensitiva perioden och har ett absorberande sinne. Barnet intar då omedvetet information och omstrukturerar den så att det lär sig nya saker (Skjöld-Wennerström & Bröderman-Smeds, 2009). Det är viktigt att språk-, läs-och skrivutveckling grundläggs och befästs under denna period. Detta för att eleven ska få god lästeknik och läsförståelse för vidare lässtrategier.Syfte: Syftet med studien var att undersöka och belysa beprövade och vetenskapliga språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt inom ramen för Montessoripedagogik. Utifrån problemområde handlar frågeställningarna om vilka faktorer som har betydelse för elevernas språk-, läs- och skrivutveckling? Tillämpas några speciella lässtrategier? Hur upplever elever sin egen språk, - läs- och skrivutveckling?Teoretisk ram: Språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt i en 1-3-årsblandad Montessoriklass inkluderar kognitiva, konstruktivistiska och sociokulturella teorier om elever och elevers lärande och utveckling i tidigt skede.Metod: Studien utgår från kvalitativ metod i fokusgruppsintervju med klasslärare, speciallärare och rektor. Dessutom intervju av tre elever, varav två flickor 7och 8 år och en pojke 9 år, en i taget. Resultat med analys: Resultatanalysen visar på vikten av att olika beprövade och vetenskapliga arbetssätt, stödinsatser och lässtrategier, individuellt anpassas för elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Med tyngdpunkt på att dessa faktorer implementeras och praktiseras i tidigt skede, förskolenivå. Vidare visar resultatet på att språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt är väl implementerat och befäst i en 1-3årsblandad Montessoriklass. Konklusion: Studiens intervjuer med elever och pedagoger, visar att en tidigarelagd skolgång påverkar elevers språk-, läs-och skrivutveckling, i synnerhet gällande elever med särskilda behov. Pedagogerna menar att ju tidigare elever exponeras för fonologisk medvetenhet desto snabbare kan stödinsatser ges vid behov. Lästeknik och läsförståelse är en förutsättning för att kunna koncentrera sig på olika funktioner för lässtrategier. Elevernas upplevelse av egen lärprocess överensstämmer med faktorer som har betydelse för elevernas språk-, läs- och skrivutveckling. Eleverna hjälper och stöttar varandra i sin läs- och skrivutveckling utifrån ålder och olika kunskapsnivå.Specialpedagogiska implikationer: Pedagogerna påtalar vikten av samarbete mellan pedagoger, speciallärare, specialpedagog och rektor i en organisation. Med struktur och daglig rutin, som erbjuder elever flera olika språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt och individuellt anpassad litteratur. Det är även viktigt att i tidigt skede ha högläsning och reflekterande samtal i syftet att upptäcka eventuella svårigheter. Elever med svårigheter ska kunna få intensivläsa i en-till-en-undervisning. Vidare språkutveckling är att stämma av vilka lässtrategier eleverna använder spontant, och hur det kan vara lämpligt att använda dem för reciprok(ömsesidig) undervisning (Palincsar och Brown, 1986; Bråten, 2008).

Syftet är att undersöka hur lärare arbetar med läsförståelse utifrån undervisning och bedömning i ämnet svenska för årskurs 4-6. Vår undersökning har byggt på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sju lärare deltog från tre olika skolor. Resultatet visade att lärares erfarenheter i ämnet svenska och anpassningen utifrån elevernas behov och kunskapsnivå har betydelse för hur undervisningen av läsförståelse ser ut. Det andra resultatet visade att bedömning av läsförståelse sker med hjälp av bedömningsmaterial, lärares egna erfarenheter och samarbete mellan kollegor. Slutsatsen vi drog av detta var följande; för att främja elevers läsförståelse krävs det att lärarna anpassar lässtrategierna efter elevens behov och kunskapsnivå och att kunskapskravens korta formuleringar kring bedömningsstegen kan tolkas på olika sätt och visar därmed att bedömningen av läsförståelse och lässtrategier ser olika ut på olika skolor.

SAMMANFATTNING/ABSTRAKTTitel: ”Jag anmäler till Skrivverkstan…”. En intervjustudie med SFI-lärare, modersmålslärare och specialpedagog. ”I´ll report to the Writing Workshop…”- Interview Study with SFI Teacher, Mother Tongue Teacher and Special Educator.Författare: Nuray ElagözTyp av uppsats: Examensuppsats (15 hp)Handledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Birgitta LansheimProgram: Specialpedagogprogrammet 90 hpDatum: 2016-08-24Förväntat kunskapsbidragDenna studies frågeställningar väcktes i arbetet med SFI-elever som har svårigheter i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Förhoppningsvis kan denna studie bidra till ökad kunskap om hur viktigt det är att ha kunskap om både läs- och skrivpedagogik i mötet med SFI-elever som har svårigheter i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Studien kan även bidra till kunskap om vikten av att specialpedagogiken flyttar in i klassrummet och att specialpedagogens kunskaper delges lärarna i mötet med SFI-elever i behov av stöd.Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur studiens deltagare, SFI-lärare, modersmålslärare och specialpedagog, utformar sin undervisning för SFI-elever som behöver stöd i sin språk-, läs- och skrivutveckling. I studien undersöks även hur SFI-lärare, modersmålslärare och specialpedagog ser på orsakerna kring SFI-elevers svårigheter i sin språk-, läs- och skrivutveckling samt hur samarbetet bland skolpersonalen upplevs kring elever som har svårigheter i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Följande frågeställningar besvarar arbetets syfte:- Hur uppfattar och analyserar studiens deltagare, SFI-lärare/modersmålslärare/specialpedagog, orsaker till elevers svårigheter avseende språk-, läs- och skrivutveckling på ett andraspråk?- Vad berättar informanterna i studien om sitt arbete med SFI-elever som behöver stöd i sin språk-, läs- och skrivutveckling?- Hur upplever informanterna samarbetet mellan lärare/modersmålslärare/specialpedagog kring SFI-elever som behöver stöd i sin språk,- läs- och skrivutveckling?Teoretisk ramDenna studie har sin teoretiska utgångspunkt i kognitiva och sociokulturella teorier samt specialpedagogiska perspektiv. Inom de kognitiva teorierna förläggs fokus på hur själva individen lär medan det inom den sociokulturella teorin är samspelsprocesserna mellan individerna som är i centrum. Inom de specialpedagogiska perspektiven förklaras tre olika sätt att se på specialpedagogiken: (1) det kompensatoriska, (2) relationella och (3) dilemma perspektivet.MetodStudien bygger på intervjumetoden utifrån den hermeneutiska ansatsen. Fyra SFI-lärare, en modersmålslärare och en specialpedagog inom en och samma verksamhet har intervjuats med hjälp av semistrukturerade frågor. Datainsamlingen är kvalitativ då empirin har tolkats utifrån ord och inte numeriska siffror.ResultatetResultatet visar att de intervjuade arbetar med genrepedagogiken för att stötta alla SFI-elevers skrivutveckling. Det visar även att de intervjuade arbetar utifrån Pallincsar och Browns (1984) strategier för att stötta samtliga SFI-elevers läsutveckling. Det är dock en strategi som är i skymundan som handlar om att ställa frågor till texten. Det är likaså ingen av de intervjuade som lyfter att de i undervisningen arbetar med elevers metakognitiva förmågor. Specialpedagogens stöttar SFI-elever som har läs- och skrivsvårigheter genom att de får öva på sin fonologiska medvetenhet och använda kompensatoriska hjälpmedel. Studien visar att samarbetet mellan SFI-lärare, modersmålslärare och specialpedagog förekommer vid behov kring SFI-elever som behöver stöd i språk-, läs- och skrivutvecklingen samt att samarbetet upplevs positivt bland de intervjuade.Specialpedagogiska implikationerDetta resultat ger implikationen att skolpersonal medvetet bör arbeta med SFI-elevers läsutveckling och de metakognitiva förmågorna. Specialpedagogens kunskaper om fonologisk medvetenhet i andraspråket bör även vidarebefordras till SFI-lärarna och modersmålsläraren. Vidare behöver även klassrummen utrustas med kompensatoriska hjälpmedel som finns hos specialpedagogen så att samtliga elever i behov av stöd kan få hjälp inom undervisningens ram.

Brunner, Andreas. (2017). På och mellan raderna - elevers upplevelse av reciprok undervisning. On and between the lines - student’s experiences of reciprocal teaching. Malmö högskola. Kompletterande pedagogisk utbildning.Denna studie undersöker gymnasieelevers upplevelser av undervisning i uttalade lässtrategier i form av Reciprocal Teaching (RT). En intervention genomfördes i två klasser i årskurs två på gymnasiet under ett kursmoment i novellanalys i svenska 2. Eleverna fick göra tre novellanalyser, först en novell utan de fyra metakognitiva strategierna i RT, sedan två noveller där strategierna tillämpades.Studien kombinerar en kvantitativ och en kvalitativ metod för att bättre kunna återge komplexiteten i elevernas upplevelser. Sammanlagt 49 elever besvarade en enkät efter interventionen. I enkäten ombeds eleverna att motivera alla sina svar, något som många också hörsammade genom att skriva förtydligande kommentarer. Därmed får enkäten vissa kvalitativa drag även om tyngdpunkten är kvantitativ. Som ett komplement till enkäten intervjuades tre elever.Resultaten visar att ett flertal av eleverna är positiva till strategiundervisningen. Många elever pekar på att strategierna hjälpte dem att hålla fokus under läsningen, skapade tid för eftertanke och ökade uppmärksamheten på detaljerna. Samtidigt ger resultatet röst åt en rad kritiska synpunkter på strategierna. Många upplever att strategierna är användbara men färre att de leder till fördjupad förståelse. Många upplever att gruppdiskussionerna gav fördjupad förståelse men hade svårt att tillämpa strategierna på egen hand.Nyckelord: läsförståelse, lässtrategier, reciprok undervisning, motivation, metakognition, sociokulturell teori.

Bakgrund: Vuxna kortutbildade SFI-elever på D-kurs som inte klarar kunskapskraven i läsförståelse under förväntad tid kan tappa motivationen, vilket resulterar i avbrott och mycket frånvaro. Mot bakgrund av att försöka ge en effektiv undervisning i de kunskaper de saknar finns behov av effektiv kartläggning och följande undervisning med ett innehåll som fyller kunskapsluckorna. Det finns fortfarande lite forskning i läsförståelse om vuxna andraspråkselever, vilka metoder som kan nyttjas i undervisningen och i vilken grad fonologisk medvetenhet har betydelse för läsförståelse av texter på D-kursnivå. Syfte: Syftet med denna studie är att utvärdera om tolv lektioner i lässtrategier under sex veckor kan förbättra åtta SFI-elevers läsförståelse, och hur deltagarna upplevde den. Studien undersöker även i vilken grad den fonologiska medvetenheten har betydelse för deltagarnas läsförståelse av texter på D-kurs. Metod: Studien tillämpar Reciprok undervisning som metod i undervisningen och deltagarnas resultat mäts kvantitativt med en för- och efterdiagnos. Semistrukturerade intervjuer utförs och för analys tillämpas en kvalitativ analysmetod.

Covid-19 innebar en hastig övergång från fysisk klassrumsundervisning till digitalt e-lärande på distans och det kunde innebära svårigheter för högskolestudenter med dyslexi. Uppsatsens syfte var att belysa situationen för dyslektiska studenter utifrån de upplevelser lärare, studiesamordnare och studenter med dyslexi haft med övergången från klassrumsundervisning till obligatoriskt e-lärande på distans i samband med Covid-19. Detta studerades utifrån arbetssystem samt dess tekniska infrastruktur, omgivning och digitala lässtrategier för kunskapsinhämtning. Utifrån semistrukturerade intervjuer med fem dyslektiska studenter, två lärare och en studiesamordnare vid Södertörns Högskola tematiserades resultatet i förhållande till DeLone och McLeans (2003) IS framgångsmodell samt Alters (2015) arbetssystemteori. Resultatet visade att de dyslektiska studenterna upplevde att arbetssystemet hade de funktioner som behövdes för att kunna genomföra sina distansstudier, men att lärarna kunde använt fler funktioner och haft högre digital kompetens. Vidare upplevdes övergången till e-lärande inledningsvis som oviss, omständig och rörig, men med tiden stabiliserades den genom fasta rutiner, struktur, väl fungerande studiemiljö med eget arbetsrum utanför hemmet. Resultatet visade även att lärarna inledningsvis erfor tekniska utmaningar och det medförde bristfällig nytta, effektivitet och tillfredsställelse genom e-läroplattformarna. Emellertid kom studenterna och lärarna att gradvis uppleva ökad nytta med e-lärandet. Studenternas studiesamordnare upplevde behovet av ökad koordination mellan studenter, lärare och externa specialister. Slutsatsen blev att deltagarna gradvis kunde tillmötesgå kunskapskraven via e-lärande genom att skapa fasta rutiner som möjliggjorde effektiv undervisning och återkoppling under fasta tider. En annan slutsats var att studenter med dyslexi kunde kompensera för sina läs- och skrivsvårigheter genom disciplin i vardagen och effektiva studierutiner. Avslutningsvis framgick att studiesamordnaren snabbt kunde informera studenter och lärare för ökad koordination mellan samtliga deltagare. / Covid-19 meant a rapid transition from physical classroom teaching to digital e-learning at a distance and this could meandifficulties for university students with dyslexia. The purpose of the essay was to therefore to shed light on the situation for dyslexic students based on the experiences teachers, students coordinators and students with dyslexia had with the transition from classroom teaching to compulsory e-learning at a distance in connection with Covid-19. This was done in terms of work systems and its technical infrastructure, surroundings and digital reading strategies for knowledge acquisition. Based on semi-structured interviews with five dyslexic students, two teachers and a study coordinator at Södertörn University, the results were thematized in relation to DeLone and McLean's (2003) IS success model and Alter's (2015) work system theory. The results showed that the dyslexic students felt that the work system had the functions needed to be able to complete their distance studies, but that the teachers could have used more functions and had higher digital competence.Furthermore, the transition to e-learning was initially experienced as uncertain, circumstantial and messy, but over time it was stabilized through fixed routines, structure, well-functioning study environment with own workspace outside the home. The result also showed that the teachers initially experienced technical challenges and this led to insufficient benefit, efficiency and satisfaction through the e-learning platforms. However, the students and teachers gradually came to experience increased benefits with e-learning. The students' coordinators felt the need for increased coordination between students, teachers and external specialists. The conclusion was that the participants could gradually meet the knowledge requirements via e-learning by creating fixed routines that enabled effective teaching and feedback during fixed times. Another conclusion was that students with dyslexiacould compensate for their reading and writing difficulties through discipline in everyday life and effective study routines. In conclusion, it appeared that the study coordinator was able to quickly inform students and teachers for increased coordination between all participants.