För att kunna ta sig an varierande texter i skolvardagen och förstå olika texter är det viktigt att lära sig hur lässtrategier kan användas vid rätt tillfälle. Detta är speciellt viktigt för elever som är flerspråkiga och kan upptäcka fler svårigheter i läsandet. Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka hur forskningsfältet ser ut hos läsförståelsen när det kommer till flerspråkiga elever. Vi har valt att fokusera på lässtrategier. För att vårt syfte med översikten skall vara så tydlig som möjligt har vi följande frågeställningar som skall besvaras: Hur ser forskning på lässtrategier hos flerspråkiga elever? Hur påverkar läraren undervisningen av lässtrategier? Urvalet av artiklarna har skett i tre olika databaser, Primo och Eric (ProQuest) och Google scholar. Centrala sökord som användes i urvalet var lässtrategier, läsförståelse och flerspråkiga elever både på svenska och engelska. Vi har läst igenom många olika artiklar och valde ut åtta relevanta artiklar som kommer ligga till grund för denna kunskapsöversikt. Samtliga artiklar visade sig vara positiv inställda till lässtrategier hos elever som var flerspråkiga. Resultatet visar att elever använder sig mycket av lässtrategier när det förekommer okända ord som de inte förstår. Lässtrategier såsom omläsning tillämpas då för att förstå det okända ordet. Om eleven inte använder sig av rätt lässtrategi vid rätt typ av text finns det en risk att eleven misslyckas med att förstå vad texten handlar om. Läsutveckling sker i olika steg och en lässtrategi för att få utveckla elevens läsförmåga är att bredda elevens ordförråd.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur lärare i årskurserna 1–3 undervisar i lässtrategier samt hur de motiverar elever till ökad läsning av skönlitterära böcker. För att ta reda på det utgår vi från två frågeställningar: Vilka strategier säger lärarna att de använder för att öka läsandet bland sina elever? På vilka sätt beskriver lärarna att de stöttar eleverna med hjälp av olika strategier i och utanför skolan? För att få svar på våra frågor användes en kvalitativ metod där intervjuer med nio grundskollärare i årskurserna 1–3 genomfördes. Vi analyserade våra resultat med hjälp av det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att lärarna arbetar på ett gediget och varierat sätt med lässtrategier genom att läsa tillsammans med eleverna, samtala om texter, förklara ord samt med parläsning. Det är vid de här tillfällena som stöttning i störst utsträckning ges. När eleverna läser skönlitterära böcker visar resultatet att eleverna lämnas mer ensamma i sin läsning och att stöttning då är bristfällig. Samtliga lärare är eniga om att mängdträning i läsning är betydelsefullt och för att utveckla elevernas läsning ser lärarna det nödvändigt att ge eleverna läsläxa. / <p>Inriktning svenska</p>

Previous research shows that well thought- out reading aloud can contribute on several different levels for students language development. Linguistic development in turn benefits the individuals identity development. Despite this, reading aloud is not identified as a criteria in the curriculum for the subject of Swedish. The purpose of the study was to analyse teachers different views and approaches to reading aloud in the classroom. The purpose was also to investigate whether teachers purpose of reading aloud is consistent with what previous research has shown. This is to investigate to what extent they use the method of reading aloud as a well thought out pedagogical tool. Through qualitative interviews with 8 different teachers, the result show that the participating teachers have a positive attitude towards the use of reading aloud in teaching and they explain multiple different area of purpose. At the same time, the results show that reading aloud is not given very high priority in education and that it tends to be planned at times when the students are likely to be the least receptive. Overall the results also show that reading aloud does not get as high of a priority in class as the teachers would wish for. / Tidigare forskning visar att genomtänkt högläsning på flera olika plan kan bidra till elevers språkliga utveckling. Genom den språkliga utvecklingen gynnas även i sin tur individens personliga utveckling och dess identitetsskapande. Trots detta finns inte högläsning formulerat som något syfte i läroplanen för svenska.  Syftet med studien var att studera lärares inom årskurs f-3 olika syn på och förhållningssätt till högläsning i skolan. Syftet var också att undersöka om lärares syfte med högläsning stämmer överens med vad tidigare forskning visat. Detta för att undersöka till vilken grad de använder sig av högläsning som ett genomtänkt pedagogiskt verktyg. Genom kvalitativa intervjuer med 8 olika yrkesverksamma lärare visar resultatet att de deltagande lärarna har en positiv inställning till användning av högläsning i undervisningen och de belyser flera olika syftesområden. Samtidigt visar resultatet att högläsningen inte prioriteras särskilt högt och att den tenderar att planeras in vid tidpunkter då eleverna torde vara som minst mottagliga. Sammantaget visar resultatet även att högläsningen inte får det utrymme i undervisningen som lärarna hade önskat.

Att ha förmågan att kunna läsa och ha läsförståelse är i dagens samhälle en av de viktigastekunskaperna att behärska. I den svenska skolan finns det många elever som inte har svenskasom förstaspråk men som går i samma klass som förstaspråkselever och använder sammaläromedel. I denna studie har en analys av tre olika läromedel i svenska läsförståelse gjorts ochsom utgått från andraspråkselevers perspektiv. Syftet med studien var att undersöka omläromedlen är lämpliga att använda för andraspråkselever och vilket stöd de kan ge eleverna ideras utveckling av läsförståelse. Studien har genomförts genom en kvalitativ innehållsanalysdär viktiga delar i läsförståelse som ordförråd, lässtrategier, förkunskap och bilder harundersökts. För en andraspråkselev är dessa delar viktiga för att de ska ha läsförståelse ochkunna utvecklas ännu mer språkmässigt. Resultatet av studien visar att de tre läromedlen kanbidra till att öka andraspråkselevers läsförståelse men inte helt utan stöd från lärare ocheventuellt klasskamrater.

För att bemästra det svenska språket krävs det inte endast förståelse, utan också önskan att lärasig. Sverige grundskolelevers studieresultat skiljer sig beroende på var eleverna bor. Elever sombor i socioekonomiskt utsatta områden har sämre studieförutsättningar än elever som bor igynnsamma socioekonomiska områden. Elevernas kunskapsutveckling är beroende av godastudieförutsättningar och miljöer som främjar varje elevs individuella utveckling. Det finns enskillnad i vilka utmaningar lärare möter beroende på var de arbetar och det kan krävas olikastrategier för att utveckla eleverna. Vilka lässtrategier använder lärare sig av i socioekonomisktutsatta områden? Utifrån kvalitativa och kvantitativa metoder undersökte vi vad femmellanstadielärare använder för lässtrategier för att främja elevers läsutveckling isocioekonomiskt utsatta områden och vad för läsintressen och läsvanor deras elever egentligenhar. Vi använde semistrukturerade intervjuer för att intervjua lärarna, medan 59 eleverbesvarade en enkät. Undersökningen visade bland annat att drygt hälften av de tillfrågadeeleverna uppger att de inte tycker om att läsa. De intervjuade lärarna är medvetna om deutmaningar det innebär att arbeta i socioekonomiskt utsatta områden och att de arbetar medolika strategier för att utveckla elevernas läsning.

Syftet med detta arbete var att ta reda på hur användning av lässtrategier i biologiundervisning på gymnasiet påverkar elevernas läsförståelse av samt inställning till att läsa lärobokstext i ämnet. Undersökningen var en aktionsstudie där elever under en lektionsserie arbetade med lässtrategier utvalda för ämnet biologi, så kallad ämnesläsundervisning. Läsförståelsetest och enkäter besvarades av eleverna innan och efter lektionsserien. Resultatet visade på motstridiga tendenser, där läsförståelsetesternas poäng ofta pekade på motsatt resultat jämfört med elevernas egen uppfattning om hur läsförståelsen påverkats. Någon signifikant ökning i medelpoäng på läsförståelsetesterna kunde inte påvisas, men elevernas upplevelse visade på en övervägande positiv effekt. Eleverna visar i sina enkätsvar på sådana förmågor och färdigheter som kan kopplas till metakognitiv medvetenhet, som är centralt i såväl läsförståelse som självreglerat lärande, vilket ger vägledning till fortsatta studier men också inspiration och stöd i planerandet av ämnesläsundervisning i biologi och andra naturvetenskapliga ämnen.

This study aims to expand the understanding of how teachers in upper secondary school talk about their understanding and teaching of reading comprehension and reading strategies. Using semistructured interviews with five active teachers within a Swedish upper secondary school, we can get a better perspective of the tools that students receive during their education and how students are receiving them. This study shows how teachers adapt and change the way they teach based on several factors and also gives us an insight to why they structure their education the way that they do. The teachers describe an understanding of how reading comprehension should be taught through a dialogue-heavy way with a wide variety of teaching methods as tools to best fulfill the needs of the students. The teachers also describe their understanding of reading strategies as either a simplifying tool or as a tool for more in depth analysis. This difference of understanding is interesting and seems to stem from the teachers perspective of what tools their current students are more in need of developing, but may also be an indicator of the teachers personal understanding of what reading strategies are. This understanding of reading comprehension and reading strategies are also reflected in the way the teachers describe how they structure their classes. The teachers point out the importance of dialogue both between teachers and students but also amongst the students themselves and describe their teaching of reading strategies as an increasing process of knowledge that is developed and followed up on over a long period of time. Finally the interviewed teachers turned out to differ quite a bit from those of several other studies in their description of how comfortable they are with teaching reading comprehension and reading strategies to students in upper secondary school.

Denna systematiska kunskapsöversikt presenterar tidigare gjord forskning på hur lässtrategier samt metoder bidrar till utvecklad läsförståelse. Vi har sammanställt vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Syftet med litteraturstudien är att få ökad kunskap inom vilka strategier och metoder i undervisningen som främjar läsutvecklingen, med särskilt fokus på läsförståelse hos elever. Vi har totalt använt oss av tio utförda studier. Vi presenterar hur den systematiska sökningen utfördes i början av kunskapsöversikten. Resultatet som presenteras i kunskapsöversikten beskriver hur lässtrategier och olika metoder främjar elevers läsförståelse. Forskningsresultatet vi tagit del av styrker lässtrategiers positiva påverkan på elevers läsförståelseutveckling. Resultatet behandlar även metakognitiva kunskaper kopplade till självreglerat lärande och deras inverkan på läsförståelse. Med hjälp av artiklarna presenterar vi det sociala samspelets roll i området.

Syftet med detta examensarbetet är att undersöka vad lärare anser utvecklar god läsförståelse hos elever, samt hur lässtrategier kan användas i undervisningen för att elever ska utveckla djupare förståelse för texter. I examensarbetet har vi valt att använda oss av två inriktningar för att nå vårt syfte, vi har valt att analysera kursplanen i svenska från olika läroplaner samt intervjua verksamma lärare. I tidigare forskning beskrivs den forskning som gjorts kring läsförståelse och lässtrategier samt vilka hinder som kan uppstå. Vi har även gjort en analys av kursplanen i svenska i läroplanerna från 2011 och från 2021 som implementeras 2022, som vi analyserar utifrån klassifikations- och inramningsperspektiv. Vår empiri är insamlad genom kvalitativa intervjuer som vi sedan kopplar till lärares erfarenheter och tankar kring läsförståelse, lässtrategier och kursplaner. Resultatet visar att det behövs många olika delar i undervisningen kring läsförståelse för att skapa en god läsförståelse hos elever. Lässtrategier är ett stöd i detta arbete och lärare är till viss del oeniga om hur och vilka strategier som bör användas i undervisningen. Det sociokulturella klassrummet står i fokus i alla intervjuer vilket visar lärarnas samstämmighet till vikten av ett klassrum där elever lär av och med varandra och därigenom utvecklar sitt tänkande. Läroplanen som implementeras höstterminen 2022 innehåller många ändringar gällande begrepp som förändrats och nytt innehåll som tillkommit i kursplanen för ämnet svenska vilket lärare tycker är bra, detta kommer dock inte förändra deras nuvarande arbetssätt.

Under min verksamhetsförlagda utbildning samt mitt arbete i klassrummet har jag uppmärksammat att undervisning i läsförståelse skiljer sig åt. Därav har jag funderat över vad som påverkar de olika undervisningssätten. Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för hur lärare arbetar med läsförståelse på skolor som skiljer sig åt socioekonomiskt samt vad gäller elevernas kunskapsnivå. Det sociokulturella perspektivet på lärande är det perspektiv som ligger till grund för min studie. För att fördjupa mina kunskaper inom ämnet läsförståelse valde jag att använda mig av kvalitativa forskningsmetoder i form av semistrukturerade intervjuer samt observationer. Resultatet visar att läraryrket är komplext och att det inte endast finns ett korrekt svar på mina frågeställningar. Jag har däremot kommit fram till att det som lärare är av stor vikt att vara öppen och flexibel för att kunna anpassa sin undervisning efter den elevgrupp som undervisas. Jag har också kommit fram till att ett gott klassrumsklimat där elever lär av varandra utifrån den närmaste utvecklingszonen är en stor fördel för att eleverna ska utveckla en god läsförståelse. Till sist har jag dragit slutsatsen att den viktigaste uppgiften men också en stor utmaning som blivande lärare är att se och uppmärksamma varje enskild elevs behov.