No description available.

<p><p>Syftet med studien var att undersöka hur läsvila sker i förskolan. Vidare ville vi genom observationer ta reda på hur pedagogen agerar vid läsvilan samt hur miljön där läsningen sker ser ut. Observationer har gjorts vid nio tillfällen med videokamera som hjälpmedel. Resultatet av studien visar att pedagogens interaktion med barnen påverkar hur läsvilan ter sig. Pedagogens agerande vid högläsandet påverkar barnens intresse och koncentration och en engagerad pedagog som läser med inlevelse fångar barnen på ett djupare plan än den pedagog som helt eller delvis saknar inlevelse. Resultatet visar att det är vanligt förekommande att ställa någon typ av frågor till barnen under läsvilan. Frågornas typ varierade mellan helt slutna frågor, där ett rätt svar eftersträvades, och frågor av öppen karaktär där barnen gavs utrymme att fundera och reflektera. Miljön har också visat sig spela roll för läsvilan. Ingen av de observerade förskolorna visade sig ha en speciellt inrättad läsplats. Vanligast var att sitta i en soffa i rum där andra aktiviteter, som måltider, bygg- och konstruktionslek, docklek eller personalens administrativa arbete, vanligtvis pågick. Stunderna för läsvila visade sig lätt kunna bli störda eller avbrytas av något i omgivningen som distraherade antingen barnen eller pedagogen.</p></p>

Syftet med studien var att undersöka hur läsvila sker i förskolan. Vidare ville vi genom observationer ta reda på hur pedagogen agerar vid läsvilan samt hur miljön där läsningen sker ser ut. Observationer har gjorts vid nio tillfällen med videokamera som hjälpmedel. Resultatet av studien visar att pedagogens interaktion med barnen påverkar hur läsvilan ter sig. Pedagogens agerande vid högläsandet påverkar barnens intresse och koncentration och en engagerad pedagog som läser med inlevelse fångar barnen på ett djupare plan än den pedagog som helt eller delvis saknar inlevelse. Resultatet visar att det är vanligt förekommande att ställa någon typ av frågor till barnen under läsvilan. Frågornas typ varierade mellan helt slutna frågor, där ett rätt svar eftersträvades, och frågor av öppen karaktär där barnen gavs utrymme att fundera och reflektera. Miljön har också visat sig spela roll för läsvilan. Ingen av de observerade förskolorna visade sig ha en speciellt inrättad läsplats. Vanligast var att sitta i en soffa i rum där andra aktiviteter, som måltider, bygg- och konstruktionslek, docklek eller personalens administrativa arbete, vanligtvis pågick. Stunderna för läsvila visade sig lätt kunna bli störda eller avbrytas av något i omgivningen som distraherade antingen barnen eller pedagogen.

Vårt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, då vi har fått lyssna på och upptäcka olika typer av böcker under vår uppväxt. Vi anser att arbetet med detta är viktigt i förskolans verksamhet, då det bland annat främjar barns språkutveckling och gruppens sammanhållning. Litteratur är ett bra och användbart verktyg i verksamhetens olika områden. Genom en enkät och två ostrukturerade intervjuer har vi fått svar på våra frågeställningar. Våra frågeställningar är; Hur ofta används litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som används? Hur arbetar pedagoger utifrån litteratur? Vi har fått en inblick i hur pedagoger använder sig av detta. Vår studie visar att litteratur används i alla verksamheter. Dock är det vanligt att dessa aktiviteter är spontana och oplanerade. Vi har sett att både personalens intresse, samt förskolans ekonomi påverkar hur ofta och på vilket sätt litteratur används. Avslutningsvis har vi upplevt att majoriteten av pedagogerna har Läroplanen till grund för allt arbete med litteratur – oavsett om aktiviteterna är oplanerade eller planerade.

Syftet med denna studie var att redogöra hur pedagoger på två förskolor arbetar, tolkar och använder sig av fenomenet högläsning i sin pedagogiska verksamhet. Studiens material är insamlat genom fokussamtal/intervju vars grund utgjorts från dagboksanteckningar. Dagböcker fördes av nio pedagoger varav endast tre pedagoger möjliggjordes för fokussamtal/intervju. Studiens resultat presenteras i fem teman; struktur för högläsningens organisation, högläsningens syfte, språkligutveckling och verklighetsförankring, utveckling av verksamheten och skillnader mellan studiens institutioner. Resultatet från studien visar att pedagogerna ser högläsning som en bra metod för att utveckla barns intresse för böcker och utveckla barns språkliga- och kommunikativa förmågor såväl som barns förmåga att fantisera. Det blir också tydligt att högläsning trots dess lärande förmågor i många fall används som metod vars huvudfokus är att ge barnen avkoppling – en omsorgsbit. De pedagoger som intervjuats är eniga om att högläsning är något njutbart men att den pedagogiska tanken bakom högläsningens utförande samt bokval blir något i skymundan – men den pedagogiska underliggande tanken tonas fram och synliggörs allteftersom under våra samtal... / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Vi har valt att studera hur pedagoger väljer böcker i förskolan för att främja barnens språkutveckling. Vårt syfte med detta arbete är att se hur pedagoger använder sig utav böcker i förskolan för att främja barnens språkutveckling. De flesta vet att böcker är bra för språkutvecklingen, men hur används detta i praktiken? Vi har valt att göra intervjuer på två olika förskolor med fyra olika pedagoger för att se hur de arbetar och utifrån vilket syfte.   Det resultat vi fick fram av de pedagoger vi intervjuade, är att pedagogera är ense om att böckerna är ett viktigt redskap i språkutvecklingen och utvecklingen i stort hos barn. De vet att språkutvecklingsmässigt får barnen ut mycket av läsning. Det är mer än bara en vila utan ett sätt att lära sig språket. Alla pedagoger jobbar med detta, men på olika sätt. Vissa läser böcker med enbart text för att barnen skall lära sig att tänka själv och fantisera. Medan andra läser mindre böcker, med bilder och diskuterar och pratar om bilderna för att främja talet. Alla pedagoger verkar dock ha ett syfte och en tanke om hur och varför de läser och hur de väljer böcker.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om hur förskollärare uppfattar och förhåller sig till genus i högläsning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre olika förskollärare. Jag har tagit del av forskning och litteratur som visar att högläsning och genus är två viktiga ämnen i förskolan och jag har upplevt att böcker som finns tillgängliga för barn på förskolor oftast handlar om manliga karaktärer. I förskolan är högläsning något som är vanligt förekommande och jag ville se om könsnormer är något som förskollärare finner viktigt att ta i beaktning vid denna sorts aktivitet.Det finns inget bestämt tillvägagångssätt när det gäller att arbeta med varken genus eller högläsning och när informanterna i denna studie talar om hur de arbetar så nämner alla begreppet läsvila när det gäller högläsning och de belyser vikten av bemötandet när det gäller genus. Det fanns skillnader mellan förskollärarnas uppfattningar om ämnet men alla var de överens om att det är viktigt att reflektera över sitt eget förhållningssätt. Det framgår även att förskollärarna inte tycker att könsnormer i böcker är något problem eftersom dessa könsnormer är under förändring och går att utmana.

Studiens syfte är att bidra med kunskap angående förskollärares förhållande till högläsning. I studien gjordes kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskollärare, där frågorna handlade om deras syfte, metodik och material för högläsning. Förskollärarna i studien arbetade med högläsning med språkligt, socialt, emotionellt, identitetsskapande och styrdokumentsuppfyllande syfte samt för vila och lugn. Högläsningslitteraturen lånades oftast på bibliotek och oftast med barnens hjälp. De böcker som lånades var oftast kopplade till barns inflytande eller till projekt och tema. Vad gäller själva läsmomentet så visade pedagogerna i studien framförallt tankegångar kring placering av barn, läsare och bok, men också själva läshörnans placering. Resultatet visade även på vissa svårigheter för intervjupersonerna att förklara på vilket sätt högläsningen var språkutvecklande, motsättningar mellan avskildhet och öppna platser för högläsning, knapp användning av analytiska boksamtal och vikten av barnens delaktighet vid bibliotekslån.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar kring läsvilans innehåll och urvalsprocess, med fokus på barns delaktighet och inflytande, samt hur de realiserar sina uppfattningar i verksamheten. Studien bestod av två delstudier: en enkätstudie och en observationsstudie. Studien genomfördes på en förskoleenhet med sju förskolor. Enkäten var riktad till förskollärare och bestod av sju frågor som tog cirka 10 minuter att besvara och var utformade för att studera förskollärarnas handlingsmönster och åsikter kring läsvilans struktur och innehåll. Observationsstudien bestod av två observationstillfällen där läsvilans genomförande och urvalsprocess observerades. Observationerna var direkta observationer med låg grad av struktur där ett teoretiskt ställningstagande togs och utifrån det dokumenterade observatörerna genom fältanteckningar utifrån ett observationsschema. Studiens teoretiska perspektiv var centrala begrepp utifrån tidigare forskning relevanta för vår studie, med fokus på litteracitet, delaktighet, inflytande, undervisning och omsorg. Sammanfattningsvis visar resultatet av studien att förskollärarna ser ett tydligt didaktiskt syfte med läsvilan och ser möjligheter med både undervisning och omsorg i vilan. Högläsning ur fysisk bok som metod med syften kopplade till litteracitet och språkutveckling stod i fokus i förskollärarnas syn på läsvilans syfte. Deras tankar, åsikter och handlingsmönster kring urvalsprocessen för läsvilans innehåll visar att de lägger stor vikt vid att möjliggöra barnens delaktighet och inflytande.

The aim with this thesis is to highlight components regarding small children’s reading environment in preschool and see how these affect their meeting with literature. The study is based on J. A. Appleyard’s theory on man’s development as a reader. He states that we take on different roles when we develop as humans. The role: “the reader as a player” has been especially useful, since it served as a source of knowledge about small children’s development as readers. Aidan Chambers’ model “The reading circle” is originally meant for school but this study suggests it is possible to apply it for pre-school also. The study has a qualitative approach and contains a combination of methods, conducted with an adult perspective although interviews with children are included. The purpose of combining methods is to bring about a comprehensive picture where Chambers’ model has served as the framework. The result shows that all teachers want to read for the children and that they regard reading as important. However their personal aims and thoughts regarding reading environment were not realized in their work due to lack of time for planning and reflection. As a rule the pre-school children visited the public library every month. During these visits the library took on a passive role. Neither the pre-school nor the library took any initiative to develop the visits to something more than just loaning and returning books. The study also revealed that the children, to a very high extent, chose their own literature to read. / Uppsatsnivå: D