Studiens syfte är att undersöka om den planerade högläsningen i förskolan tar fasta på läroplanens tankar om vad den är tänkt att leda till och om det är en passiv eller aktiv aktivitet för barnen. Tre pedagoger på olika förskolor har blivit observerade och intervjuade angående sin bilderboksläsning, då de under intervjuerna fått frågor rörande deras syfte med läsningen och varför man läser bilderböcker i förskolan. Anledningen till att jag valde intervju som metod var för att jag var intresserad av hur pedagoger egentligen tänker angående bilderboksläsningen i förskolan, men likaså om läroplanens mål synliggörs i verksamheten. Resultatet jag fått fram i min forskning är att den planerade högläsningen i det stora hela innebär vila och språkutveckling för barnen. Däremot skiljer sig de berörda pedagogernas lässtrategier åt och de har olika åsikter om hur bokläsningen ska gå till, samt vad de värderar som professionella lärare gällande högläsningen i förskolan.

<p>Studiens syfte är att undersöka om den planerade högläsningen i förskolan tar fasta på läroplanens tankar om vad den är tänkt att leda till och om det är en passiv eller aktiv aktivitet för barnen. Tre pedagoger på olika förskolor har blivit observerade och intervjuade angående sin bilderboksläsning, då de under intervjuerna fått frågor rörande deras syfte med läsningen och varför man läser bilderböcker i förskolan. Anledningen till att jag valde intervju som metod var för att jag var intresserad av hur pedagoger egentligen tänker angående bilderboksläsningen i förskolan, men likaså om läroplanens mål synliggörs i verksamheten. Resultatet jag fått fram i min forskning är att den planerade högläsningen i det stora hela innebär vila och språkutveckling för barnen. Däremot skiljer sig de berörda pedagogernas lässtrategier åt och de har olika åsikter om hur bokläsningen ska gå till, samt vad de värderar som professionella lärare gällande högläsningen i förskolan.</p>

Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskollärarna ser på högläsningens betydelse samt deras erfarenheter kring högläsning. Vi ville även undersöka vilka möjligheter och hinder som kan finnas för att skapa lärorika lässituationer i förskolan kring högläsningssituationerna. En kvalitativ studie användes där åtta olika förskollärare på sex olika förskolor intervjuades. I studien framkom det att de flesta använder sig av högläsningen i ett språkutvecklande syfte men även att de i stor utsträckning oftast använder högläsningen för vilan. Det framkom att förskollärarna ansåg att det kunde vara svårt att få tiden att räcka till för att arbeta med högläsningen så mycket som de skulle vilja. Vår slutsats är att förskollärarna är medvetna om hur de vill arbeta med högläsningen och med vilket syfte, dock så påverkas det av olika organisatoriska faktorer som miljöns utformning och tidsbrist vilka försvårar arbetet.

No description available.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få kunskap om pedagogers inställning till, samtuppfattning om högläsning som företeelse i förskolan. Vi har undersökt hur och i vilketsyfte högläsning används i förskolan samt vilken uppfattning förskollärare har om högläsningensbetydelse för barns språkutveckling. I denna studie har sju informanter intervjuatsoch samtliga informanter arbetar inom förskolan. Resultatet av intervjuerna visaratt högläsning är ett vedertaget inslag i förskolans verksamhet. Syftet med högläsningen iförskolan är dock varierande, där de två mest centrala ändamålen är för omsorg samt förspråkutveckling. Resultatet klargör även att samtliga informanter anser att högläsninggynnar barns språkutveckling, men att arbetsmetoderna är av varierande karaktär. Informanternabelyser att det egna förhållningssättet är betydelsefullt i högläsningssituationerdå det vidare påverkar barnens intresse för litteratur. I resultatet framkommer samverkanmed biblioteken som en viktig faktor för informanternas språkutvecklande arbete.Dessvärre varierar tillgången till bibliotek väsentligt bland informanterna. I diskussionenframkommer våra uppfattningar om hur högläsning i förskolan kan tillämpas på ett mergenomtänkt sätt samt vilken betydelse vi anser att förskolans uteslutande ur skollagenhar för det läsfrämjande arbetet mellan bibliotek och förskola. / The aim of this qualitative study was to gain knowledge about teachers attitude towardsand perception of reading aloud as a phenomenon in preschools. We have studied howand for what purpose reading aloud is used in preschools and what perception preschoolteachers have about the importance reading aloud has for children’s language development.To this study seven informants has been interviewed and all informants work inpreschools. The results of the interviews show that reading aloud is a recognized featureof preschool activities. The aim of the read aloud activities in preschools is howevervaried, where the two most central purposes are for care and for language development.The results also clarifies that all informants believes that read aloud promotes children’slanguage development, but that the working methods are of varying character. The informantsemphasize that their own approach is important in reading situations, as it furtheraffects the children’s interest for literature. In the results, collaboration with librariansappears to be an important factor for the informants language development work. Unfortunately,the access to libraries varies considerably among the informants. The discussionreveals our perceptions of how read aloud in preschool can be applied in a more thoughtfulmanner as well as the signification we consider that the preschool’s expulsion from theschool law have for the promote reading work between libraries and preschools.

Denna studie avser att undersöka vilket syfte pedagoger i förskolan har med läsning under läsvilan. Studien består av två delstudier: en kvantitativ enkätstudie och en kvalitativ intervjustudie. Detta innebär att studiens empiri samlades in med två metoder. Metoden för delstudie 1 bestod av en digital enkätundersökning med 464 respondenter som är verksamma i förskolan. I delstudie 2 genomfördes kvalitativa intervjuer med 5 deltagande pedagoger. Studiens resultat analyserades och diskuterades utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt de centrala begreppen: 1) Mediering och medierande redskap; 2) Den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att förskolans pedagoger ger olika beskrivningar av vad läsning under läsvilan syftar till. Aktiviteten beskrivs inte enbart som undervisning eller vila. Istället framgår en skildring av att läsvila bidrar med båda delar. Därutöver visar resultatet en beskrivning av läsning under läsvilan som lärorikt, exempelvis vad gäller barns literacy- och språkutveckling. I resultatet framkom pedagogernas förhållningssätt som en betydelsefull faktor i arbetet med läsning under läsvilan. I resultatet noterades dock att läsning är ett ämne som inte alla pedagoger reflekterar över regelbundet. Slutligen resonerar vi utifrån studiens resultat att fortbildning skulle bidra med att utveckla pedagogers arbete med läsning under läsvilan i förskolan.

Denna studie handlar om förskollärares tankar kring och föreställningar om högläsning. Orsaken till att valet föll på detta ämne är vårt intresse för högläsning och hur det används i praktiken. Vi önskade en fördjupning i högläsning inför vår kommande yrkesprofession som förskollärare. Därför valde vi att intervjua förskollärare för att få deras bild av hur högläsning används i förskolan. Det finns mycket forskning kring högläsning i förskolan vilket gjorde oss nyfikna på praktiken kring högläsning och hur mycket kunskap som förskollärarna besitter i ämnet. Syftet med denna studie är att med hjälp av diskursanalys undersöka förskollärares kunskap om och attityder till högläsning och de forskningsfrågor som undersöks i studien är följande: ·        Hur ser förskollärares kunskap om högläsning och språkutveckling ut? ·        Vilka hinder och möjligheter synliggörs i förskollärares diskurser? ·        Utifrån förskollärares beskrivning: hur och varför läser man i förskolan? För att undersöka studiens syfte har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med förskollärare och har på så sätt samlat ett rikt empiriskt material som sedan har analyserats genom en diskursanalys för att synliggöra de diskurser om högläsning som existerar hos respondenterna. Diskursanalysen är i denna studie både en teori och en metod vilket medför att som teori behandlar den vilken funktion språk har och som metod granskar den detta språk. Eftersom denna studie lyfter förskollärarnas uppfattning kring hur högläsning kan främja barns språkutveckling och hur högläsningen ser ut i praktiken, har vi med hjälp av diskursanalysen analyserat intervjuer som genomförts samt jämfört med tidigare forskning. De resultat som framkommit i studien pekar på en diskrepans mellan hur man kan använda högläsning till att stötta språkutvecklingen hos barn och hur högläsning de facto används i praktiken. Högläsningen används ofta som läsvila och som en samlande aktivitet. Forskningen pekar på att med stöd och utbildning kan förskollärarna förbättra sin kompetens kring barns språkutveckling och med fördjupad kunskap kan högläsningen användas mer i praktiken i ett språkstöttande syfte.

Denna studie handlar om förskollärares tankar kring och föreställningar om högläsning. Orsaken till att valet föll på detta ämne är vårt intresse för högläsning och hur det används i praktiken. Vi önskade en fördjupning i högläsning inför vår kommande yrkesprofession som förskollärare. Därför valde vi att intervjua förskollärare för att få deras bild av hur högläsning används i förskolan. Det finns mycket forskning kring högläsning i förskolan vilket gjorde oss nyfikna på praktiken kring högläsning och hur mycket kunskap som förskollärarna besitter i ämnet. Syftet med denna studie är att med hjälp av diskursanalys undersöka förskollärares kunskap om och attityder till högläsning och de forskningsfrågor som undersöks i studien är följande: ·        Hur ser förskollärares kunskap om högläsning och språkutveckling ut? ·        Vilka hinder och möjligheter synliggörs i förskollärares diskurser? ·        Utifrån förskollärares beskrivning: hur och varför läser man i förskolan? För att undersöka studiens syfte har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med förskollärare och har på så sätt samlat ett rikt empiriskt material som sedan har analyserats genom en diskursanalys för att synliggöra de diskurser om högläsning som existerar hos respondenterna. Diskursanalysen är i denna studie både en teori och en metod vilket medför att som teori behandlar den vilken funktion språk har och som metod granskar den detta språk. Eftersom denna studie lyfter förskollärarnas uppfattning kring hur högläsning kan främja barns språkutveckling och hur högläsningen ser ut i praktiken, har vi med hjälp av diskursanalysen analyserat intervjuer som genomförts samt jämfört med tidigare forskning. De resultat som framkommit i studien pekar på en diskrepans mellan hur man kan använda högläsning till att stötta språkutvecklingen hos barn och hur högläsning de facto används i praktiken. Högläsningen används ofta som läsvila och som en samlande aktivitet. Forskningen pekar på att med stöd och utbildning kan förskollärarna förbättra sin kompetens kring barns språkutveckling och med fördjupad kunskap kan högläsningen användas mer i praktiken i ett språkstöttande syfte.

The purpose of this study is to compare whether childcare workers' and preschool teachers' perceptions of the phenomenon of reading aloud differ. A qualitative method in the form of semi-structured interviews with childcare workers' and preschool teachers' was used to collect empirical data for the study. In the analysis, we used content analysis as a basis, and in the discussion section, we connect our findings to sociocultural theory. The results show that reading aloud is mainly organized in connection with nap time, with a perception that the activity is beneficial for children's language development. All informants believed that reading aloud contributes to children's language development, but the view of what language development is differs to some extent between childcare workers' and preschool teachers'. Childcare workers seemed to focus more on group dynamics, where the purpose was for the children to have the opportunity to speak during reading aloud. Preschool teachers seemed to focus more on the development of the individual in order to adapt the teaching and provide the child with favorable conditions. All informants advocated using some form of artifact to attract children interest in literature. What differed between childcare workers' and preschool teachers' was that preschool teachers used the book itself as an intriguing artifact. This includes where to place the books in the children's immediate surroundings, and how to present the book to the children before reading it.  Keywords: Interest, language development, reading aloud, reading rest / Syftet med studien är att jämföra om barnskötares och förskolläraresuppfattningar om fenomenet högläsning skiljer sig. En kvalitativ metod i formav semistrukturerade intervjuer med barnskötare och förskollärare har använtsför att samla in empirin till studien. I analysarbetet har vi utgått ifrån eninnehållsanalys och i diskussionsdelen kopplas vårt resultat till densociokulturella teorin.I resultatet framgår att högläsningen främst organiseras i samband med vilan,med en uppfattning om att aktiviteten är givande för barns språkutveckling.Samtliga informanter ansåg att högläsning bidrar till barns språkutveckling,men synen på vad som är språkutvecklande skiljer sig till viss del mellanbarnskötare och förskollärare. Barnskötare verkade fokusera mer pågruppkonstellationer där syftet var att barnen skulle få möjlighet att komma tilltals under högläsningen. Förskollärare verkade istället se till den enskildaindividens utveckling för att kunna anpassa undervisningen och ge barnetförutsättningar att utveckla språket. Samtliga informanter förespråkade attanvända sig av någon form av artefakt för att väcka barnens intresse förlitteraturen. Något som här skilde sig mellan barnskötare och förskollärare varatt förskollärare även använde boken i sig som en lockande artefakt. Där ingicktanken bakom böckernas placeringar i miljön och hur de presenterade bokenför barnen före läsningen.