<p>This paper investigates the role of Swedish blogs as a channel for introduction and establishment of English loans. The direct loans, covering both single-word loans and phrasal loans, were collected from nine blogs at three points in time: 2000, 2004 and 2008. The dimensions of frequency, distribution, formal integration and establishment in Swedish normative dictionaries were used to analyze the samples as unintegrated, interim or established loans in accordance with Chrystal (1988). A newspaper corpus was used to compare the borrowings’ time of appearance to see whether the blogs have a more active role in introducing borrowings than newspapers have.      Of the single-word loans accounted for, 24 were unintegrated, 19 interim and 5 established. The phrasal loans showed 27 unintegrated, 30 interim and 1 established borrowing. When compared to the newspaper corpus, 10 single-word loans and 32 phrasal loans occurred only in blogs or in blogs before they occurred in the corpus, while 38 single-word loans and 26 phrases occurred in the corpus before or at the same time as in the blogs. Nine of the unintegrated or interim loans in the blogs were subsequently established in a Swedish dictionary. The results indicate that blogs do have a role in introducing and establishing borrowings in Swedish, but from this qualitative investigation it is not possible to determine the magnitude of their influence.</p>

<p>I avhandlingen behandles dannelse og utvikling av norrøne stedsnavn i tre sogn på Orknøyene fra norrønspråklig tid fram til i dag.</p>

I avhandlingen behandles dannelse og utvikling av norrøne stedsnavn i tre sogn på Orknøyene fra norrønspråklig tid fram til i dag.

Är engelska lånord ett hot mot eller har de en berikande effekt på det svenska språket? Det engelska språkets inflytande på det svenska språket växer ständigt i samband med utvecklingen, som resulterar i att nya begrepp och beteckningar letar sin in i det svenska språket. Frågan är dock om svenskar har en negativ attityd till de engelska lånordens framväxt eller om de är positivt inställda till dess inverkan på det svenska språket. Enligt en kvantitativ undersökning med ett urval informanter med svenska som modersmål har en klar majoritet av informanterna en positiv attityd till engelska lånord. En jämförelse mellan olika åldersgrupper visar dock att den äldre generationen har en tendens att vara mer negativa till mängden engelska lånord i det svenska språket, och att de direkta lånorden inte är lika godtagbara som andra typer av lånord vilket kan bero på den ortografiska kopplingen till det engelska språket. De positiva attityderna är däremot betydligt fler främst hos den yngre generationen, som anser att engelska lånord har en positiv effekt på det svenska språket.

I denna uppsats presenteras en studie kring hur engelska ord i en för övrigt svensk text påverkar läsarens uppfattning av texten och dess författare. Två gymnasieklasser har fått läsa en text vardera, en helsvensk text med enbart svenska ord och en engelskinfluerad text som innehåller mer engelska lånord. Texterna är identiska förutom gällande just ordvalet. De har därefter fått svara på samma enkät som efterfrågade hur tillförlitlig, modern, intressant samt lätt- eller svårläst de har ansett att texten var. I enkäten ombads även eleverna att fylla i hur stort förtroende de kände för textförfattaren, hur gammal de trodde att hen var, samt om de trodde att hen var kvinna eller man. Resultaten från undersökningen visar bland annat att de två texterna och dess textförfattare uppfattades olika på några utav enkätfrågorna. Den engelskinfluerade texten värderades som mindre tillförlitlig och hamnade dessutom något längre ner på skalan över hur intressant den är. Vidare har de informanter som läste den engelskinfluerade texten större spridning bland sina svar, då de har svarat att de både känner stort och litet förtroende för textförfattaren, medan den helsvenska texten värderades mer neutralt eller svagt positivt. Informanterna som läste den engelskinfluerade texten värderade även textförfattaren som något yngre. Samtidigt gick det inte att urskilja någon skillnad mellan grupperna om hur modern eller lätt- eller svårläst texten var.

När det gäller medeltida brev finns det många originalkällor bevarade i Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven. Den större delen av dessa är dock ännu ej utgivna, vilket innebär att de inte är lättillgängliga eller möjliga att söka i digitalt. I denna uppsats transkriberas, översätts och kommenteras två medeltida testamenten, och blir således utgivna och tillgängliga för en bredare publik. Därefter genomförs en undersökning av ordet testamente och användningen av dess latinska och svenska former i de medeltida diplomen under de första 100 åren efter att ordet först introducerades på svenska i våra landskapslagar.

The aim of this study is to present how English borrowings (loanwords and phrases) are integrated into Swedish grammar and spelling rules. The hypothesis is that borrowings appearing in the unchanged form in Swedish occur much more frequently in internet forums than in press. The study is based on the analysis of a material consisting of around 70 English borrowings found in different entries from one of the largest Swedish online discussion forums, flashback.org. The whole corpus comprises of 661 randomly selected entries. Each of the 70 borrowings appears in every possible spelling variant and grammatical form. The statistics presenting the number of occurrences of a given borrowing come from 38 corpora available at Språkbanken. The material collected from online forums and from the newspapers and magazines, make it possible to compare the quantity of borrowings in these two types of media.  The study consists of a theoretical and a practical part. The former introduces the topic of borrowings while the latter is devoted to the analysis of the specific examples contained in the material.    The theoretical part begins with the presentation of the most popular classifications of borrowings appearing in the linguistic literature. Subsequently, there is a description of the three processes that each borrowed word must undergo before it appears in the recipient's language: the introduction, distribution, and establishment. At last is presented the way in which the grammatical type and the meaning of borrowings change when they enter the recipient's language.    The practical part focuses on the analysis of the examples. The borrowings are divided in nouns, adjectives, verbs and borrowed phrases. The study consists in a thorough investigation of all of the spelling variants and grammatical forms of individual words as well as in an observation of the number/frequency of their occurrence in both media. The study confirmed the hypothesis set out in the beginning, namely, that English borrowings that appear in Swedish in an unchanged form more frequently occur in the online discussion forums than in the press. It is also observed that nouns are the most numerous English borrowings encountered in Swedish, internet forums contain borrowings with a greater number of grammatical forms and spelling variants than the press and the phenomenon of borrowing complete English phrases occurs more often on the online forums than in the press.

I denna undersökning studeras användningen av lågtyska affigerade ord i det svenska Nya testamentet från 1526 å ena sidan och det isländska Nýja testametið från 1540 å andra sidan. Syftet med undersökningen är att se till vilken grad lågtyskan präglat dessa två bibelöversättningar. Studiens material är Uppenbarelseboken ur respektive bibelöversättning. Metoden utgår från att alla ord med ett lågtyskt affix identifieras, för att därefter skrivas in i tabeller. Etymologin av samtliga affigerade ord fastställs för att därefter kunna dela in dem i låntyper. Studien avslutas med en konkret jämförelse mellan översättningarna. Studiens främsta slutsats är att den svenska bibelöversättningen har avsevärt många fler ord med lågtyskt affix än den isländska. Orsakerna till detta resultat är kan vara många. En som jag anser utmärker sig är det faktum att Norge införde ett handelsförbud med Island som gällde alla utom norrmännen år 1307. Detta förbud uppehölls till år 1470. Det innebar att de tyska köpmännen inte hade tillåtelse att bedriva handel på ön i över 150 år. Således stoppades det lågtyska inflytandet över isländskan.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper som möjliggör arbete med historiskt källmaterial i språkhistorisk undervisning på gymnasiet. Avslutningsvis diskuteras språkhistorieämnets potential för arbete med språklig medvetenhet genom lingvistiska metoder och om det kan främja förståelsen för språkets natur och strukturella mönster. Undersökningsmaterialet för studien är ett urval av texter från Siælinna thrøst och frågeställningarna rör vilket inflytande medellågtyskan haft på ordförrådet och ordbildningen i texterna. Analysmetoden har gått ut på att kategorisera ordstoffet efter dess etymologiska koppling till medellågtyskan. I resultatet lyfts de ord som av ordbokslitteraturen pekats ut som medellågtyska lånord. Studien har ett kontaktlingvistiskt perspektiv och utgår från de didaktiska begreppen historisk medvetenhet om språk och lingvistisk litteracitet. Resultatet visar att medellågtyskan både kunde berika det fornsvenskan ordförrådet och skapa betydelseförskjutningar av de inhemska orden. Medellågtyskan har även bidragit till och påverkat användningen av ordbildningselement. Språkkontaktfenomenet förblir liknande och jämförbart och ett studium av äldre språkbruk kan bidra till kunskap om språket idag och i framtiden. Historiskt källmaterial kan verka för en konkretisering av språkliga fenomen och lingvistiska metoder kan bidra till tydligare arbetssätt och mål inom språkhistorieundervisningen.

<p>Where does a language come from? Every language has its own history and during the course of that history, it might change, evolve or even die. Why do languages borrow from each other? Borrowing seems to be true for every language that has contact with another, even for major cultural languages such as Greek. Every case though is unique in itself. From which languages can a language borrow? Speakers of a certain language borrow from the people that they come in contact with, face-to-face or otherwise. How do languages incorporate those borrowings?</p><p>Lexical borrowings are responsible for as much as ninety percent of the Albanian vocabulary and due to globalization, this percentage is about to grow even more. With a great history of three thousand years behind it and being neighbor to the two great civilizations of the then known world, Ancient Greece and Rome, Albanian has borrowed more words than any other European language.Lexical borrowings are tightly connected to the history and culture of this nation. Depending on the presence of which foreign power ruled in the Albanian territories at which time, these borrowings have had as a primary source either Greek (Ancient, Middle or New), Latin or Turkish with a few minor interferences from Gothic and Slavic languages.Every language has its own reasons for borrowing from another language. There are two main reasons: prestige and need. Albanian is not an exception. Albanian has borrowed from Greek and Latin both on the basis of need and on the basis of prestige.</p><p>The primary objective for this master thesis is the identification of the vast numbers of lexical borrowings in the Albanian language, which languages they primarily come from, why the Albanian language has borrowed so many words during the course of its history and how those borrowings are incorporated in the Albanian language.</p>