Den här uppsatsen undersöker unga människors attityder till att använda enstaka ord ochfraser på engelska i svenska meningar. Forskning visar att engelskt inflytande är högre iyngre åldrar än hos äldre. Fenomenet att använda engelska ord i det svenska språket desenaste decennierna har ökat alltmer och det finns flera faktorer som pekar på attengelskan har fått ett allt större inflytande inom flera samhällsområden. Dessa språkligaförändringar speglas av samhällets kultur och attityd till engelskan. Förutom den litteratursom jag hänvisar till i den här uppsatsen har jag valt att genomföra en intervju- ochenkätundersökning med yngre individer för att ta reda på deras attityd till att växla mellansvenska och engelska när de talar.Resultatet av undersökningen visar att en majoritet av informanterna använder engelskai sitt vardagsspråk och att attityden till att använda ord och fraser på engelska i det svenskaspråket är mycket positiv samt att sociala faktorer som till exempel samhörighet spelar enstor roll. Dessutom visar resultatet att attityden till att använda engelska ord är något merpositiv hos flickor än hos pojkar. Resultatet visar även att informanterna i undersökningenanvänder engelska ord som screena, softa och King när de talar om fritidsaktiviteter samtatt de entusiastiskt uttrycker engelska adjektiv som cool, pretty, nice eller najs, ibland isin engelska form och ibland anpassat till svenskan.

This paper investigates the role of Swedish blogs as a channel for introduction and establishment of English loans. The direct loans, covering both single-word loans and phrasal loans, were collected from nine blogs at three points in time: 2000, 2004 and 2008. The dimensions of frequency, distribution, formal integration and establishment in Swedish normative dictionaries were used to analyze the samples as unintegrated, interim or established loans in accordance with Chrystal (1988). A newspaper corpus was used to compare the borrowings’ time of appearance to see whether the blogs have a more active role in introducing borrowings than newspapers have.      Of the single-word loans accounted for, 24 were unintegrated, 19 interim and 5 established. The phrasal loans showed 27 unintegrated, 30 interim and 1 established borrowing. When compared to the newspaper corpus, 10 single-word loans and 32 phrasal loans occurred only in blogs or in blogs before they occurred in the corpus, while 38 single-word loans and 26 phrases occurred in the corpus before or at the same time as in the blogs. Nine of the unintegrated or interim loans in the blogs were subsequently established in a Swedish dictionary. The results indicate that blogs do have a role in introducing and establishing borrowings in Swedish, but from this qualitative investigation it is not possible to determine the magnitude of their influence.

Although the similarities between the English language and the Japanese language are few, the two have influenced each other profoundly in the last century. The category of words called gairaigo in the Japanese language mostly consist of loanwords from Western languages – in particular English. But what happens when translators translate these originally English words in Japanese back to English? This thesis sought to examine what kind of local strategies Japanese-to-English translators use when translating gairaigo, if these strategies vary depending on the text type and whether or not there is a correlation between the local strategies and the word class of the gairaigo. Three different kinds of texts were examined; a novel, several newspaper articles and an operation manual. By comparing the source texts with their corresponding target texts, it was possible to determine six different local strategies used to translate gairaigo – omission, returning, transposition, modulation, equivalence and paraphrase. / Även om japanska och engelska är två vitt skilda språk har de ändå påverkat varandra i stor utsträckning i modern tid. Den kategori av ord som på japanska kallas gairaigo består av lånord som främst lånats in från västerländska språk – framförallt engelska. Men vad händer när ord inlånade till japanska från engelska översätts tillbaka till engelska igen? Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka vilka lokala strategier översättare använder när de översätter gairaigo. Skiljer sig strategierna beroende på vilken typ av text som översättaren arbetar med? Finns det en korrelation mellan vilken typ av lokal strategi som används och det inlånade ordets ordklass? Tre olika typer av texter undersöktes: en roman, ett antal nyhetsartiklar och en manual för en bärbar spelkonsol. Genom att jämföra källtexterna med de motsvarande måltexterna kunde sex olika lokala strategier identifieras: utelämning, återlämning, transposition, modulation, ekvivalens och parafras.

I slutet av 1990-talet kom en våg av rapmusik på svenska som populariserade genren. En scen för engelskspråkig rap i Sverige hade funnits sedan 1980-talet men de tidiga försöken med rap på svenska fick sällan varma mottaganden. Idag är svensk rap större än någonsin. Ny teknik gör det lättare och snabbare att producera och distribuera musik vilket har lett till att svensk rap ytterligare har populariserats. Denna uppsats analyserar användningen av engelska i populär svensk rapmusik från två olika tidsperioder. Syftet är att se hur engelska blandas med svenska och hur detta kan ha förändrats över tid. Analysen undersöker var i den musikaliska och grammatiska strukturen kodväxlingen inträffar, och om kodväxlingen har någon pragmatisk funktion efter Sarkar och Winers Quebec-studie (2006). Materialet är hämtat från svenska Grammisgalan där de utvalda artisterna har fått nomineringar för sina verk. Det äldre materialet är låtar nominerade under åren 1999-2003, det nyare materialet är låtar som nominerades under åren 2016-2020. / In the late 1990’s Sweden saw a wave of rap music in Swedish that set a standard and popularized the genre. A scene for English spoken rap in Sweden had existed since the 1980’s but earlier attempts of rap in Swedish was often seen as something rather uncool. Today Swedish rap is bigger than ever. New technology makes producing and distributing music easier and faster which has led to the expansion of Swedish rap.    This paper analyzes the use of English in popular Swedish rap music from two different time periods. The purpose is to see how English is mixed in with Swedish and how this may differ between the different time periods. The analysis examines where in the musical and grammatical structure the changes occur, and if the switching has any pragmatic function after Sarkar and Winers Quebec study (2006). The material is collected from the Swedish Grammy Awards where the featured artists have received nominations for their work. The older material are songs nominated in the years 1999-2003, the newer material are songs nominated in the years 2016-2020.

Avhandlingen tar sin utgångspunkt i två uppslagsord i Svenska Akademiens Ordlista 2006: bautasten och bauta-. Övergripande syfte är att beskriva och förklara lexikala förändringar hos ord bildade med bauta(-) i svenskan under perioden 1664–2006, med särskild hänsyn till dessa förändringars relation till ordens etableringsgrad. Materialet består av 838 belägg för ord bildade med baut- eller böt-, och därutöver undersöks 30 ordböcker. Ordet bautasten är ett isländskt lånord i svenskan. Undersökningen av fornvästnordiska ord visar att bautasteinn kan vara ’sten som är slagen ned i jorden’ eller ’sten rest över en fallen krigare’, två betydelser som kan sammanföras i betydelsen ’minnessten’. Denna betydelse framträder också tydligt i samtliga texter. Historiens höga status under stormaktstiden har haft stor betydelse för att ordet bautasten lånades in i svenskan år 1664. Språkstrukturella faktorer har sannolikt lett till att ordet har uppmärksammats och att det har kunnat användas i svenskan. Under perioden 1664–1790 har etableringsgraden hos bautasten inte har varit hög, men vissa tecken tyder på att den höjs under perioden. Fram till ca 1900 stiger etableringsgraden hos bautasten, men den avtar sedan fram till 1973. I avhandlingen antas att ordets växlande etableringsgrad har varit beroende av synen på historien. I början av 1970-talet stiger etableringsgraden åter hos bautasten och 1985 finns första belägget för bauta- som förstärkande förled, vilket med stor sannolikhet har sin orsak att söka hos den stora populariteten hos och spridningen av seriealbumet Asterix. Förleden bauta- har visat sig vara mycket användbar som förstärkande förled. I materialet finns 3 ord bildade med bauta(-) som inte är etablerade i språksamfundet. / The starting point for the dissertation is two entry words in Svenska Akademiens Ordlista (SAOL 13, 2006): bautasten and bauta-. The overall purpose is to describe and explain lexical changes in words created with bauta(-) in the Swedish language during 1664–2006, placing particular em¬phasis on these changes in relation to the degree of establish¬ment. The material consists of 838 pieces of evidence of words created with baut- or böt- and, in addition, 30 dictionaries are exam¬ined. The word bautasten (‘menhir’, ‘standing stone’) is an Icelandic loan word in the Swedish lan¬guage. The examination of Old West Norse words shows that bautasteinn can be ’sten som är slagen ned i jorden’ (‘stone beaten into the ground’) or ’sten rest över en fallen krigare’ (‘stone erected over a fallen warrior’), two meanings which can be brought together in the meaning ’minnessten’ (‘memorial monument’). This meaning also clearly appears in all texts. The high status of history during the Swedish Age of Greatness was significant for the inclu¬sion of the word bautasten into the Swedish language in 1664. Language-structural factors have likely lead to the word being noticed as well as made it possible to use in the Swedish language. During 1664–1790, the degree of establishment of bautasten was not high, but there are indi¬cations that it increased during the period. Until about 1900, the degree of estab¬lish¬ment of bautasten increased, but then it decreased up until 1973. In the disserta¬tion it is assumed that the varying degree of establishment has been dependent on the view of history. In the beginning of the 1970s, the degree of establishment of bautasten increased once again and in 1985, the first instance of bauta- as an augmentative prefix appears, which most likely can be attributed to the great popularity and wide spread of the cartoon magazine Asterix. The prefix bauta- has proven to be very usable as an augmentative. There are 3 words created with bauta(-) in the material that are not established in the language community

Where does a language come from? Every language has its own history and during the course of that history, it might change, evolve or even die. Why do languages borrow from each other? Borrowing seems to be true for every language that has contact with another, even for major cultural languages such as Greek. Every case though is unique in itself. From which languages can a language borrow? Speakers of a certain language borrow from the people that they come in contact with, face-to-face or otherwise. How do languages incorporate those borrowings? Lexical borrowings are responsible for as much as ninety percent of the Albanian vocabulary and due to globalization, this percentage is about to grow even more. With a great history of three thousand years behind it and being neighbor to the two great civilizations of the then known world, Ancient Greece and Rome, Albanian has borrowed more words than any other European language.Lexical borrowings are tightly connected to the history and culture of this nation. Depending on the presence of which foreign power ruled in the Albanian territories at which time, these borrowings have had as a primary source either Greek (Ancient, Middle or New), Latin or Turkish with a few minor interferences from Gothic and Slavic languages.Every language has its own reasons for borrowing from another language. There are two main reasons: prestige and need. Albanian is not an exception. Albanian has borrowed from Greek and Latin both on the basis of need and on the basis of prestige. The primary objective for this master thesis is the identification of the vast numbers of lexical borrowings in the Albanian language, which languages they primarily come from, why the Albanian language has borrowed so many words during the course of its history and how those borrowings are incorporated in the Albanian language.

Japansk populärkultur får allt fler fans i Sverige och svenska ungdomar inspireras av popartister, japanskt mode och framför allt de speciella tecknade serieformerna - manga och anime. Den här uppsatsen behandlar språkandet inom den svensk-japanska subkulturen med fokus på slanguttryck, språkblandning och lånord. Syftet är att undersöka kommunikation inom subkulturen och ta fram de speciella ord som används där. Materialet som analyserats är bildtexter och kommentarer publicerade på internetcommunityt Dayviews. Tio deltagare i gruppen "Cosplayare" har bevakats under tre månaders tid och de ord som är speciella för deras kommunikation har tagits ut och sorterats i olika kategorier. Användningen av dessa ord har också analyserats ur både ett fonologiskt och ett morfologiskt perspektiv. Resultatet visar att studiens informanter har ett stort ordförråd med japanska ord som används som slangord i kommunikation som annars sker på svenska. Dessa ord är ofta interjektioner, personord och titlar eller så kallade utfyllnadsord. Förutom de japanska orden finns det gott om subkulturtypiska ord, det vill säga begrepp som är viktiga för de speciella aktiviteter och medier som ingår i den japanska populärkulturen. Kommunikationen som beskrivs i resultatet kan tolkas som en form av ungdomsspråk eller internetspråk, med slangord från olika språk, specifika ordtyper och ett kreativt förhållande till stavning, ordbildning och användande av olika symboler. De specifika ord som används i subkulturen blir till markörer för språkgemenskapen och konstruerar en egen stil som individerna kan använda för att forma sin identitet. I diskussion av resultatet beskrivs till sist en förklaringsteori med det språksociologiska begreppet ackommodation som drivkraft för att använda japanska ord, där språkanvändarna visar identifikation med den egna gruppen men också med fiktiva karaktärer från de populära serierna.

Denna uppsats består av en översättning av Abe Kōbōs korta novell Den magiska kritan (魔法のチョーク) från japanska till svenska och en översättningskommentar som främst fokuserar på tre olika kategorier ord eller uttryck som kan vara problematiska vid översättning från japanska. Dessa kategorier är kulturspecifika referenser, onomatopoetiska ord och västerländska lånord. Eftersom Abe Kōbō är en prisbelönt och internationellt erkänd författare och de rådande översättningsnormerna stipulerar att sådana författare bör översättas källtroget har jag valt att försöka arbeta utifrån en adekvansinriktad (källtrogen) översättningsstrategi. Detta innebär bland annat att jag i möjligaste mån försökt överföra författarens stil och hålla mig så nära källtextens betydelse som möjligt utan att måltextens språkbruk blir onaturligt. / This essay consists of a translation from Japanese to Swedish of the short story The Magic Chalk (魔法のチョーク) by Abe Kōbō and an accompanying commentary focusing on three categories of words or expressions that might pose a problem to translators of Japanese. These categories are cultural specific concepts, onomatopoeia and western loanwords. Since Abe Kōbō is an award-winning, internationally acclaimed author and the norm when translating such authors is to be source text oriented, I have chosen to translate using a adequacy-oriented strategy. In other words, I have tried to keep the original author's style and stay true to the source text as much as possible without making the target text sound unnatural.

Swedish has a contrast between two so-called tonal word accents: accent 1 and accent 2. In central standard Swedish, for example, compound words generally have accent 2 and primary stress on the first element. In contrast, traditional Scanian dialects exhibit both a high occurrence of accent 1 in compounds and dialect geographic variation between accent 2 and second element stress. This dissertation argues in favour of four diachronically oriented hypotheses pertaining to the word accent distribution in compounds with monosyllabic first elements in these dialects: (1) compounds emanating from syntactic juxtapositions have accent 1; (2) compounds formed by way of compounding proper (stem compounds and comparable formations) have accent 2 or second-element stress; (3) compounds of either of these two types do, however, have accent 1 if the first element was originally disyllabic and has lost its posttonic syllable through syncope; (4) West Germanic loanwords have accent 1. This permits the generalisation that postlexical accent 2, which applies generally in compounds in central standard Swedish, for example, only applies in (non-syncopated) compounds proper in Scanian dialects, while in the other categories the word accent follows from the first element. The larger dialect geographical picture in Sweden is discussed, and it is concluded that the system found in Scanian and many other dialects represents the original state of affairs in Scandinavia as a whole, while the central standard Swedish system with general accent 2 in compounds is an innovation. The dissertation also gives a dialect geographical account of second-element stress, which, in agreement with previous research, is found to be primarily a south Scanian but to some degree also a north-west Scanian phenomenon. It is further proposed that Scanian second-element stress originated in an accent-2 curve with the floating prominence tone H (entailing the curve’s F0 maximum) timed with the posttonic syllable, by way of association of the prominence tone to the posttonic syllable. This curve is documented in south­-east Scania and is hypothesised to have earlier been spread throughout southern and western Scania.

English profanities (i.e. potentially offensive words, including swear words) have been in use for decades in the Nordic languages – Icelandic, Norwegian, Danish, Swedish and Finnish – and offer a multitude of opportunities for linguistic expression, along with the domestic, heritage profanities in each language. The Nordic countries present an interesting context for studying the impact of English on languages in remote-contact settings, where many, especially young people, are bilingual but English has no official status. While previous studies have mostly focused on the function of such words and investigated their appearance in each Nordic language in isolation, this study utilizes social media data from the Nordic Tweet Stream (Laitinen et al., 2018) to compare the forms and frequencies of the English profanities fuck, shit, ass, damn, bitch and hell across the Nordic languages, shedding light on the factors which are conducive to their use. Surprisingly, the English profanities were many times more frequent in the Icelandic material compared to the other languages, although Iceland has a strong tradition of linguistic purism and frequencies were expected to be lower than in the other languages. Contrastingly, the profanities were found to be morphologically and orthographically adapted to a higher degree in Icelandic, reflecting the purist tradition in other ways. Frequencies in the other four languages did not quite match the findings of previous studies on loanwords in the Nordic languages, while degrees of adaptation were more similar to previous results. Comparing the frequencies of the English profanities in this study with the frequencies of heritage profanities on Twitter found by Coats (2021) showed that, although especially fuck and shit are on par with and sometimes more frequent than the most frequent heritage profanities, they do not seem to be replacing domestic equivalents. Finally, through exploiting the geo-location tags that accompany each tweet in the Nordic Tweet Stream, the frequencies of English profanities were found to be higher among users tweeting primarily from large cities in Denmark, Sweden and Finland, while in the Norwegian data no significant difference was found. Nevertheless, this supports Vaattovaara & Peterson’s (2019) claim that English borrowings carry social indices of globalism and urbanicity that promote their use among people in certain social groups. / Engelska fula ord (dvs. potentiellt stötande ord, inklusive svärord) har varit i bruk i årtionden i de nordiska språken – isländska, norska, danska, svenska och finska – och tillhandahåller en stor mängd språkliga uttrycksmöjligheter tillsammans med de inhemska fula orden i varje språk. De nordiska länderna utgör en intressant kontext för studier av engelskans inflytande över andra språk i distans-kontaktsituationer, där många, speciellt unga, är tvåspråkiga emedan engelska saknar officiell status. Då flertalet tidigare studier har fokuserat på denna typ av ords funktion, och undersökt deras förekomst i de nordiska språken var för sig, använder denna studie data från sociala medier, nämligen Nordic Tweet Stream (Laitinen et al., 2018) i en jämförelse av form och frekvens för de engelska fula orden fuck, shit, ass, damn, bitch och hell mellan de nordiska språken, för att därigenom synliggöra faktorer som gynnar deras bruk. Överraskande nog var de engelska fula orden långt mer frekventa i det isländska materialet jämfört med de övriga språken, trots att Island har en stark språkpuristisk tradition och frekvenserna därför förväntades vara lägre än i de andra språken. Däremot uppträdde de fula orden i högre grad i morfologiskt och ortografiskt anpassad form i isländska, vilket påvisar den puristiska traditionen på annat vis. Frekvenserna i de andra fyra språken skiljde sig något från resultaten av tidigare studier av lånord i de nordiska språken, medan anpassningsgraden var mer jämförbar med tidigare studier. En jämförelse av de engelska fula ordens frekvenser i denna studie med inhemska fula ords frekvenser på Twitter i en studie av Coats (2021) visade att medan fuck och shit mäter sig i frekvens med de vanligaste inhemska fula orden, och överträffar dem ibland, verkar de inte ersätta lokala motsvarigheter. Till sist påvisades, genom att utnyttja den geografiska platsdata som åtföljer varje tweet i Nordic Tweet Stream, att de engelska fula ordens frekvenser var högre bland användare som twittrar främst från stora städer i Danmark, Sverige och Finland, medan ingen signifikant skillnad kunde ses i den norska datan. Icke desto mindre styrker detta Vattovaara & Petersons (2019) tes gällande att lån från engelska bär med sig globala och urbana sociala indikationer som främjar deras bruk bland vissa sociala grupper.