Syftet med vår studie har varit att undersöka hur reportrar, krönikörer och chefer inom sportjournalistiken förhåller sig till objektivitetsidealet i deras dagliga arbete. Vårt intresse har varit att ta reda på om dessa sju sportjournalister titulerar sig som reportrar, krönikörer eller både och. I fall då dessa personer titulerar sig som både reporter och krönikör har vårt syfte varit att ta reda på om skiftet mellan dessa roller går hand i hand med det objektiva arbete, som förväntas av dem som reportrar.   I denna studie har vi samlat in vårt material med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personer som är aktiva inom sportjournalistiken. Under våra två veckors insamlingsarbete har vi talat med sju sportjournalister och tre sportchefer på tre nationella svenska tidningar och en nationell nyhetsbyrå. Eftersom objektivitet inom sportjournalistiken i synnerhet är något som inte har undersökts i större utsträckning har vi tagit hjälp av teorier om journalistik i allmänhet för att svara på våra frågeställningar. Teorierna fokuserar på objektivitet, opartiskhet, kommersialisering och subjektivitet och genom dem har vi som avsikt att förklara skiftande roller inom sportjournalistiken.   Resultatet från vår forskning visar att varje individuell journalists förhållande till objektivitet varierar utifrån deras titulerade arbetsroll och deras arbetsplats rutiner och riktlinjer. Dock har vi ur våra intervjusvar identifierat gemensamma teman i deras åsikter, som på grund av digitaliseringens och kommersialiseringens influenser påverkar deras objektiva arbetsförmåga. De tydligaste teman eller faktorer som i denna forskning visat sig kunna avgöra graden av objektivitet i sportjournalistiken är: tidsbrist, kontroversiell grad, hejarklacksjournalistik, sociala medier och rewrites från lokaltidningar. Hur stor utsträckning dessa påverkar utformningen av de fyra tidningarnas journalistik beror i sin tur på deras ekonomiska förutsättningar och förtroenderelationer. / The purpose of our study has been to investigate how sport reporters, columnists and managers handle the journalistic ideal and term objectivity in their everyday work. Our interest has been to pinpoint whether our selected sports journalists entitle themselves as reporters, columnists or perhaps both. In the circumstances in which these persons entitle themselves as both sports reporters and columnists, our purpose is to figure out if it is possible for them to maintain the same level of objectivity, that is expected in their work as reporters.   In this study we have collected our material through the use of semi structured interviews with people whom are active in the field we know as sports journalism. During the two week interlude in which the material has been collected we have spoken to seven sport reporters and three heads of sports from tree national, Swedish newspapers and one national news agency. Since objectivity within sports journalism as a subject matter has not been explored thoroughly we have chosen to use common theories regarding journalists approach to objectivity. The theories focus in on objectivity, impartiality, commercialization and subjectivity in order to explain the shift of roles within sports journalism.   The result of our research shows that each individual journalist´s approach to objectivity tend to vary depending on their role and on their employers work procedures. However, they all have some tendencies in common, that caused by the media's digitalisation and commercialisation tend to restrict their objective ability. The most common themes or factors that have shown to determine the level of objectivity in our research are: lack of time, controversial degree, cheering journalism, social media and rewrites of local newspapers. To what extent these factors affect the journalistic formation in these four newspapers depend on their economic prerequisites and relationships of trust.

The purpose of this essay is "How is time allocated in a family in between women and men who live in a relationship?" We conducted a qualitative interview study to answer the purpose of the study. The study was conducted based on semi-structured interviews with four couples consisting of a woman and a man living in a relationship. All couples live and work in Värmland and have at least one child living at home under 12 years of age. Three of the couples have children from previous relationships and two of them also have joint children, while the third couple is expecting their first newborn. The last couple has no children since previous relationships and two children in common. The results of our study indicate that even disposition of time in a family constellation requires that both the woman and the man have a consensus on how their joint time should be distributed. Structure, awareness, commitment and presence have been central to the couples in the study who have an even distribution of time and live equally. The couples have their own experiences of living in a relationship where time has not been evenly distributed and today strive together not to fall into stereotypical gender roles that contribute to an uneven distribution. What unites the couples who do not dispose of time evenly is characterized by gender norms and acts to some extent by traditional forms of action. The term third shift largely describes the basic aspects of how couples dispose of their time, the term aims to shed light on the time that is not perceived as measurable like the first and second shifts. One of our conclusions is that when the third shift is largely or completely attributed to one in the couple, the time is not divided evenly, this then only one is responsible for initiative and emotional presence.

Sammanfattning Bakgrund Hem- och konsumentkunskap är grundskolans minsta ämne. Hur reglerad arbetstid planeras påverkar lärarens arbetsbelastning. Ämnets status och motsättningar i förhållandet mellan tid och innehåll i ämnet påverkar lärarnas förutsättningar. Syfte Syftet med studien var att undersöka lärares upplevelser kring den reglerade arbetstidens påverkan på undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Hur upplever lärare de förutsättningar den reglerade arbetstiden skapar för att bedriva undervisning i hem- och konsumentkunskap? Metod Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med åtta lärare i hem- och konsumentkunskap. Kvalitativ innehållsanalys användes som metod för analysen. Resultat Lärare upplevde tidsbrist och behövde prioritera och delegera för att hantera sin arbetsbelastning. Lärarna upplevde att skolledningens utformning av den reglerade arbetstiden begränsade möjlighet till påverkan. Kort tid mellan lektioner skapade svårigheter. Slutsats Hem- och konsumentkunskapslärare behöver minst 15 minuters rast mellan alla sina lektioner. Skolledningens brist på förståelse för ämnet skapar begränsningar genom den reglerade arbetstiden. Årskursernas placering i schemat minskar lärarnas arbetsbelastning och kan minska användandet av lektionstid för förberedelser och efterarbete.

Syftet med uppsatsen är att utifrån Ledarskapsmodellens definitioner undersöka om de organisatoriska förhållandena påverkar plutonchefers möjlighet att utöva ett Utvecklande ledarskap. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie genom intervjuer med plutonchefer vid Ledningsregementet i Enköping. Resultaten visar att omgivningen påverkar ledarskapet men i både positiv och negativ riktning samtidigt. En omständighet som i ett avseende är en begränsning är i ett annat avseende en möjlighet. Det är upp till ledaren att identifiera dessa möjligheter och utnyttja dem. Flera av de viktigaste slutsatserna återfanns utanför undersökningens syfte och är bland annat att den största påverkan plutonchefen har på sitt ledarskap återfinns i tidsbristen att närvara hos sina underställda. Den påverkan grundar sig i hög arbetsbelastning och indirekta konsekvenser av den generella personalbristen i organisationen. / The purpose of this study is to investigate, based on the Leadership Model definitions, whether the organizational conditions affect pluton managers' ability to execute a Developing Leadership. The survey was conducted as a qualitative study through interviews with platoon commanders at the Command and Control Regiment in Enköping. The results show that the environment affects leadership in both positive and negative directions at the same time. A circumstance that in one respect is a restriction is in another possibility. It is up to the leader to identify these opportunities and make use of them. Several of the key conclusions were found outside the purpose of the survey, and among other things, the biggest impact the pluton manager has on his leadership is found in the shortage of time to attend his subordinates. This impact is based on excessive workload and indirect consequences of the general staff shortage in the organization.