I denna kvalitativa studie har GDPR-lagens införande i- och påverkan på förskolan studerats. Vi har utgått från en frågeställning, och sett på denna utifrån olika perspektiv. Det första fokuset i studien ligger på hur förskolorna har valt att implementera lagen i deras verksamhet. Med detta menas om personalen fått utbildning och/eller bara information om lagen. Samtidigt har vi belyst förskollärarnas reaktioner till lagen och vilken betydelse detta utgör för det fortsatta arbetet. Det andra fokuset är hur förskolepersonalen behövt ändra sitt arbetssätt efter införandet av GDPR. Här har vi valt att diskutera element såsom samverkan, digitalisering, dokumentation och yrkesroll. I resultatet framgår det skilda meningar om vad GDPR-lagen skapat för konsekvenser, både gällande yrkesrollen och även den generella förståelsen för lagen. Empirin, som samlats in med hjälp av sex stycken intervjuer, analyseras i resultatdelen med hjälp av olika teorier. Dessa utgår ifrån organisationskultur, ledarskap, yrkesprofession, förändringsprocesser och inlärningsteorier, samt kommunikation. I studiens diskussionsdel kommer begreppen technostress och technoapati ställas i relation till varandra, samt till förskolan som den ser ut idag.

Mobbning är ett gammalt samhällsproblem, men man har nu funnit ett nytt sätt att nå sina offer, den elektroniska mobbningen. Arbetet inleds med en autentisk berättelse med intervjuer, dels med en tonåring som blivit utsatt för elektronisk mobbning, dels med hennes mamma som skildrar hur hon hanterade detta. Genom vårt syfte vill vi klarlägga lärares kunskap om elektronisk mobbning, lärares uppfattning om elevernas tillgång till digitala kommunikationsmedel på skolan och var lärarna anser att ansvaret ligger när det gäller att bekämpa den elektroniska mobbningen. För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en enkätundersökning på sex skolor där 129 lärare har medverkat. Resultatet redovisas i tabeller som ger en överblick över materialet. Av svaren framgår att en stor del av lärarna inte fått någon utbildning i elektronisk mobbning, vilket kan leda till att många lärare undviker det elektroniska mobbningsproblemet genom att ignorera det istället för att ingripa. Praktiskt taget alla lärarna är medvetna om att elektronisk mobbning förekommer på deras skola. Medvetenheten är stor, men i mobbningsplanerna som vi mottog från samtliga skolor nämns inte detta nya sätt att trakassera. Undersökningen visar även att lärarna nästan aldrig chattar med eleverna på nätet. Många vuxna känner en stor osäkerhet inför den nya tekniken att kommunicera via nätet och har svårt att följa med i den snabba utvecklingen. Tabellerna presenterar likaså de digitala kommunikationsmedlens tillgänglighet på skolorna och visar bland annat att större delen av eleverna har möjlighet att kommunicera via nätet i skolan. Vi har även undersökt vem som bär ansvaret för vad som sker på den virtuella skolgården. Här påträffade vi olika ståndpunkter bland lärarna. Resultatet visade att ett gemensamt ansvar mellan lärare och föräldrar i denna fråga inte är en självklarhet. Vi menar att lärare idag står inför höga förväntningar och krav från både elever, föräldrar och rektor. Lärarna är ålagda att följa läroplanen och styrdokumenten. Kraven är stora men vi upplever genom vår undersökning att lärarna inte får tillräckligt med hjälpmedel för att på ett professionellt sätt kunna leva upp till dessa. Vi anser det angeläget att eleverna befinner sig i en samordnad värld mellan hem och skola i den digitala gemenskapen.

Det här examensarbetet behandlar stambyten som passerar skyddsrum.Skyddsrum användas som skyddsutrymme för människor vid behov under nödsituationer. Deflesta skyddsrummen byggdes under 1951-1974 och de är i behov av underhåll ochrenovering.På grund av strikta lagar blir alla renoveringar som berör skyddsrum väldigt kostsamma förfastighetsägare.Studien undersöker fyra typfall av renoveringar och reder ut lagar. Förhoppningsvis blir deanvändbart för fastighetsägare för att förstå kostnaderna kring stambyten som berörskyddsrum.

Titel: Våldet mot vårdaren i akutsjukvården. Effekter av preventiva åtgärder för våld riktat mot akutvårdspersonal – En kvantitativ litteraturstudie Bakgrund: Flertalet studier visar på att vårdpersonal är utsatta för våld på arbetsplatsen. Vilket kan leda till minskad livskvalitet, stress, sämre omvårdnad och sjukskrivningar. Syfte: Att beskriva åtgärder för att förebygga våld, riktat mot sjukvårdspersonal på akutvårdsavdelningar samt värdera dess effekt. Metod: En litteraturstudie som omfattar nio kvantitativa artiklar. Artiklarna granskades utifrån relevans och kvalitét och resultatet kategoriserades. Resultat: Sammantaget finns det lite forskning som stödjer att det är möjligt att minska hur sjukvårdspersonal är utsatta för våld. Varken lagstiftning, utbildning eller andra konkreta åtgärder har långsiktigt positiva effekter. Vissa kortsiktiga effekter samt effekter på verbalt våld kan skönjas. Konklusion: Resultatet tyder på att om utbildning repeteras kan långsiktiga resultat påvisas. Eftersom få studier har långsiktigt perspektiv med repetitiv design behövs mer forskning för att kunna hitta en fungerande strategi för att tackla problemet: Våldet mot vårdaren.

Den här studien undersöker Sametingets möjligheter att driva de politiska frågor som de samiska partierna går till val med. Studien tar upp vilka frågor som de samiska partierna vill lyfta i Sametinget och hur de vill genomföra partiprogrammet. Studien går också igenom vilka lagar, förordningen och regleringsbrev som Sametinget behöver förhålla sig till i sitt arbete, dels som myndighet och som folkvalt organ. Studiens fokus är på relationen mellan vad de samiska partierna vill göra genom Sametinget och möjligheterna utifrån rådande lagar och förordningar ur ett postkolonialt teoretiskt perspektiv. Vad som framkommer i studien är att mandatet Sametinget fått är svagt i relation till vad de samiska partierna vill kunna genomföra.

Periodisering genomförs i samband med att bokslutet upprättas eller löpande under året och ärett grundläggande moment inom redovisning. Regler finns för hur en periodisering skall gåtill, men det är ändå inte alltid uppenbart hur en sådan skall ske. På senare år har nyaredovisningsprinciper introducerats vilka inte alltid ger samma lösningar som de äldre,etablerade principerna. Detta gör det svårt att följa en enhetlig teori för hur intäkter skallredovisas. Frågor som berör periodisering har under den senaste tiden blivit mer och meruppmärksammade, vilket bland annat märks på antalet mål som avgjorts i Regeringsrätten.Denna uppsats behandlar periodisering av intäkter och vilka normer som styr utfallet irättsfall. Syftet med uppsatsen är således att identifiera och analysera argument i rättsfallrörande periodiseringsfrågor samt att se hur väl dessa argument stämmer överens med vadsom finns definierat i lagar och normer inom redovisningen. För att uppfylla syftet har studienutförts genom en rättsfallsgenomgång där olika parters argument har identifierats. Dessaargument har sedan kopplats ihop med referensramen där allmän teori samt lagar och normersom berör intäkter har presenterats.Den metod som använts i uppsatsen är av kvalitativ karaktär med ett tolkande och förståendesynsätt. Målet har varit att generera ny kunskap och både primär- och sekundärdata haranvänts för att bredda det teoretiska kapitlet.En analys av de olika argumenten har resulterat i slutsatser kring uppställda forskningsfrågor.Bland annat har det framkommit att realisationsprincipen är det argument som är styrande förutfallet i de undersökta rättsfallet. Förutom realisationsprincipen är god redovisningssed,bokföringsmässiga grunder samt matchningsprincipen vanligt förekommande argument ifrågor som berör periodiseringar. Även hänvisningar som inte kan kopplas till tydliga lagaroch redovisningsnormer, men som ändå använts som argument i rättsfallen, har identifieratsoch diskuteras. / Uppsatsnivå: D

The aim of this study is to compare how three local librarieshandle their collections, and to compare this with handlingcollections at national level. I have investigated librarian’sopinions of their collections and how they take care andpreserve them for the future. It has also been studied if thelibraries collections of old material contains more than justold book rarities.In this study I had compared my respondents answer withSvante Beckman and Magdalena Hillström`s theory ofmuseum`s four idealtypes. Their view of a museum is in theforms of a treasury, archive, school and a theatre. Theanswers of the interviews are compared with the fourdifferent ideals from the museum, and from that conclusionsare drawn. The main method that I have used for this study isqualitative interviews that handle different aspects ofthis subject. My respondents have been four differentlibrarians from three local libraries in three counties.The results of the study were that all three libraries saw thattheir collections both have a regional and national value, andthey represent both the social and cultural history of thatcounty. Another result was that all three libraries felt that theaudience should have the pleasure to view both the originalof the collections and digital versions. Finally the studyshowed that the libraries would like that older collections inlibraries should get the same protection as Cultural Heritage. / Program: Bibliotekarie

Den här studien undersöker Sametingets möjligheter att driva de politiska frågor som de samiska partierna går till val med. Studien tar upp vilka frågor som de samiska partierna vill lyfta i Sametinget och hur de vill genomföra partiprogrammet. Studien går också igenom vilka lagar, förordningen och regleringsbrev som Sametinget behöver förhålla sig till i sitt arbete, dels som myndighet och som folkvalt organ. Studiens fokus är på relationen mellan vad de samiska partierna vill göra genom Sametinget och möjligheterna utifrån rådande lagar och förordningar ur ett postkolonialt teoretiskt perspektiv. Vad som framkommer i studien är att mandatet Sametinget fått är svagt i relation till vad de samiska partierna vill kunna genomföra. Studien kommer fram till att en utredning bör tillsättas för att undersöka möjligheten till ökat mandat för Sametinget.

<p>Syftet var att undersöka hur elever tänker och beskriver fysikaliska fenomen som kan beskrivas med hjälp av Newtons lagar. En frågeenkät med flervals svarsalternativ användes som undersökningsmetod. Urvalsgruppen bestod av 60 elever på gymnasiet, 38 Fysik A-elever och 22 Fysik B-elever. Analysen har gjorts ur ett heuristiskt perspektiv. Resultatet visar på tendenser att elever beskriver krafter och rörelser med egenskapade modeller som till viss del har kopplingar med Newtons lagar. Exempel på en modell som eleverna använder är att en kraft alltid verkar i ett objekts rörelseriktning. Resultatet visar också på att elevers egenskapade modeller är uppbyggda av logiska resonemang om varför det fungerar som det gör. Resultatet visar inte på några generaliserbara skillnader i elevers uppfattningar, mellan könen eller mellan elever som läser Fysik A respektive Fysik B. Slutsatser som gjorts är bland annat att de tankestrukturer eleverna skapat utanför skolans fysikundervisning verkar robusta i förhållande till de tankestrukturer som försöker skapats under fysikundervisningen. Och att vad kunskap i Fysik är behöver diskuteras och tydliggöras.</p>

<p>Miljöledningssystemet ISO 14001 ställer krav på att de organisationer som är certifierade enligt standarden ska ha tillgång till och förstå de lagar och andra krav som företaget berörs av. Dessutom måste organisationen säkerställa att lagkraven efterlevs. Standarden säger dock inte hur organisationen ska hantera lagar och andra krav vilket gör att det finns åtskilliga lösningar. Avgörande orsaker till hur pass bra ett företag kan hantera lagkraven, beror på om det är ett stort eller litet företag, vilken typ av verksamhet företaget har samt om det har miljöfokus eller inte. Tekniska Verken i Linköping AB (publ) är en stor koncern med flertalet dotterbolag som har mångsidig verksamhet. Vissa verksamheter inom koncernen, framförallt några av dotterbolagen, hanterar lagar och andra krav mindre effektivt än övriga verksamheter. Emellertid ingår dessa verksamheter i en koncern som ska visa sig som en enhet utåt. Det övergripande syftet har därför varit att undersöka vilka möjligheter respektive svårigheter det finns för en koncern med dotterbolag att ha ett gemensamt och mer för organisationen tillämpat lagverktyg samt sätt att hantera lagar och andra krav.</p><p>Studien är genomförd på uppdrag av Tekniska Verken i Linköping AB (publ). Därmed har undersökningen avgränsats genom valet att använda Tekniska Verken koncernen som fallstudie. Övriga metoder som använts är dokumentgranskning, informella intervjuer, fokusgrupper, Benchmarking och kvalitativa intervjuer.</p><p>Slutsatser som kan dras utifrån uppsatsen är att Tekniska Verken koncernen har stora möjligheter att erhålla en gemensam laghantering. Fördelarna överväger då ett mer samlat grepp kan frambringa mer samarbete och stöd för verksamheter med mindre förutsättningar för en effektiv laghantering samt skapa trygghet i laghanteringen för chefer med delegerat miljöansvar. En gemensam laghantering betyder dock inte att allt ska hanteras centralt. Därför bör det göras en avvägning. På central nivå bör någon roll eller funktion hålla i frågan så att beslut som tas av ledningen förmedlas till alla berörda personer och dessutom bör stödfunktioner även finnas på central nivå för att vara till för alla då behovet av stöd och stödfunktioner är stort. Vissa delar av laghanteringen såsom identifiering och implementering samt utvärdering av lagefterlevnad ska dock fortsätta att vara decentraliserade då det är viktigt att hanteringen är anpassbar och tillåtande då verksamheterna är så skilda. För att underlätta arbetet för verksamheterna att påvisa att berörda lagkrav är identifierade och implementerade samt efterlevda bör lagverktyg användas. Om alla nya funktioner och roller ska fungera effektivt krävs dock att det finns tydliga ramar för informations- och kommunikationskanaler.</p>