<p>Barnens bästa ska enligt Konventionen om barnets rättigheter alltid sättas i främsta rummet.Syftet med denna rapport är att reda ut på vilket sätt svensk polis fullföljer sitt uppdrag attefterleva denna konvention i polisens ingripande verksamhet. För att undersöka detta har viintervjuat två poliser samt tagit del av litteratur och övriga källor. Genom att studera dettahar vi kommit fram till att både Rikspolisstyrelsen och poliserna vi intervjuat anser att ämnetär viktigt och ska efterföljas men att det ännu inte finns tydligt uppställda riktlinjer för hurarbetet ska utföras vid polismyndigheterna. Vår egen slutsats av rapporten är bland annatatt det skulle behövas tydligare information och riktlinjer tillgängliga för poliserna somarbetar i ingripande verksamheten för att barnens rättigheter på bästa sätt ska kunnatillgodoses.</p>

Barnens bästa ska enligt Konventionen om barnets rättigheter alltid sättas i främsta rummet.Syftet med denna rapport är att reda ut på vilket sätt svensk polis fullföljer sitt uppdrag attefterleva denna konvention i polisens ingripande verksamhet. För att undersöka detta har viintervjuat två poliser samt tagit del av litteratur och övriga källor. Genom att studera dettahar vi kommit fram till att både Rikspolisstyrelsen och poliserna vi intervjuat anser att ämnetär viktigt och ska efterföljas men att det ännu inte finns tydligt uppställda riktlinjer för hurarbetet ska utföras vid polismyndigheterna. Vår egen slutsats av rapporten är bland annatatt det skulle behövas tydligare information och riktlinjer tillgängliga för poliserna somarbetar i ingripande verksamheten för att barnens rättigheter på bästa sätt ska kunnatillgodoses.

Studiens syfte är att studera den nya identitetslagen som stiftades i Bolivia för att se hur transkvinnor i La Paz upplever lagen i deras aktuella situation. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med tre transkvinnor och en aktivist i La Paz. Studiens frågeställningar om lagens betydelse och dess påverkan i transkvinnornas liv har varit till hjälp för att förstå hur de resonerar kring identitetslagen. Även regeringens filosofiska koncept ”Att leva väl” diskuteras i relation till transkvinnornas liv för att se om alla medborgare inkluderas. Resultatet visar att deltagarna uppfattar identitetslagen som mycket positiv i samband med att dom nu accepteras rent juridiskt samt att diskrimineringen minskat ifrån institutioner, banker och polisen sedan identitetslagen trädde i kraft. Men för att deras livssituationer ska kunna ändras i ett perspektiv krävs flera viktiga insatser för att inkludera transkvinnor i samhället, två förekommande problem som transkvinnor stöter på är tillgång till arbete och bostad.

I vår undersökning har vi intervjuat två socialsekreterare och nio förskolelärare i Trollhättans kommun. Våra frågeställningar är hur socialtjänsten och förskolan ser på barn som utsätts och lever i socialt utsatta situationer och hur deras samverkan ser ut. Undersökningen visade att synen de har på socialt utsatta barn ser olika ut. Social utsatthet kan innebära psykisk eller fysisk misshandel, sexuell utsatthet och ekonomisk utsatthet. När det handlar om ekonomisk utsatthet innebär det att barnet lever i en utsatt situation, medan ett barn som blir fysisk, psykisk eller sexuellt misshandlar blir utsatt till social utsatthet. Undersökningen visade även hur viktigt personalen från socialtjänsten och förskolelärarna anser att förskolan är för de barn som blir socialt utsatta. De anser att dessa barn bör få mer tid i förskolan om det skulle behövas för att de ska komma ifrån den negativa miljön och få vara barn. När det kommer till samverkan mellan förskolan och socialtjänsten så visade det sig att förskollärarna de inte har tillräckligt med samverkan. För förskolans del är det bara envägskommunikation, de anmäler om de misstänker att ett barn är socialt utsatt, sedan får de ingen återkoppling. Den enda kommunaktionen förskolan och socialtjänsten har är när förskolelärare ville rådfråga personalen från socialtjänsten, men förskolelärarna föredrog helst att prata med förskolans kurator eller socialpedagog om de ville ha råd.

Då distriktssköterskan möter den asylsökande eller papperslösa personen på vårdcentral och utför bedömningen av densamme måste hon ta hänsyn till den lag som begränsar vården för dessa patienter. Lagen formulerar begreppet vård som inte kan anstå som en beskrivning av den asylsökande patientens rätt till vård. För att skapa ett bra möte är det inte bara denna lag distriktssköterskan behöver beakta, det behövs även förutsättningar för en god kommunikation såväl som kunskap för att ett förtroende skall kunna byggas och ett bra möte skapas. Att möta patientens förväntningar gentemot den lag som styr vården kan skapa konflikter för distriktssköterskan. Författarna frågar sig hur distriktssköterskan hanterar situationen och hur hennes upplevelse av mötet ser ut. Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskans upplevelse av mötet med den asylsökande vuxna patienten i primärvården. För studien valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats och utfördes genom halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med åtta distriktssköterskor och en sjuksköterska. I resultatet framkommer att distriktssköterskan upplever sig ha kunskap om de lagar som finns men att hon inte främst ser till lagen utan till den patient hon möter med dess behov. Distriktssköterskan försöker på bästa sätt hantera mötet med den asylsökande patienten utifrån de förutsättningar hon har. För att ytterligare förbättra förutsättningarna till ett bra möte tror författarna att distriktssköterskan behöver fördjupad kunskap kring patientgruppen. Författarna anser också att en diskussion behöver öppnas kring lagen om vård för de asylsökande patienterna och dess relation till såväl hälso- och sjukvårdslagen som de etiska riktlinjer som ligger till grund för vården

Singapore är ett fascinerande land. På bara några få decennier har landet gått från att vara en liten instabil stadsstat utan större naturresurser till att bli ett ekonomiskt världscentrum. Mur hur fungerar egentligen Singapores politiska styrelseskick? Är landet verkligen en demokrati eller har det i själva verket diktatoriska drag? Denna uppsats syftar till att steg för steg undersöka landets politiska situation för att slutligen landa i en definition om vad Singapore egentligen står politiskt. Dem styrande hävdar att dem levererar en effektiv och okorrumperad regering till medborgarna medan vissa oppositionspolitiker menar att regeringen styr med auktoritära medel. Hur kan man definiera den politiska situationen i Singapore idag och framför allt vilken regimtyp kan landet klassas som? Detta arbete är en fallstudie av teorikonsumerande art där olika fakta kommer att analyseras och sedan sammanfattas i en slutlig analys där jag skall fastställa regimtypen.

<p>Under vår utbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm har vi uppmärksammat att vi saknar kunskap om arbetsmiljöarbete samt skolans ansvar inom området. Vi blev intresserade av beredskapsplaner vid olycksfall under vår instruktörsutbildning i Hjärt- och lungräddning, HLR som ingick i kursen Idrott, fritidskultur och hälsa vid Lärarhögskolan i Stockholm. Studien är delvis explorativ, då tidigare forskning har varit svårt att hitta. Syftet med studien är att kartlägga skolors beredskap vid olycksfall. Enligt lagar och förordningar skall skolor i sitt arbetsmiljöarbete forma en beredskapsplan vid olycksfall. Vi ville undersöka hur situationen såg ut på ett antal skolor. Om det existerar en framarbetad beredskapsplan, hur väl överensstämmer dessa med lagar, föreskrifter och förordningar? Resultatet visar att det finns brister på de undersökta skolorna. Det framgår att skolors beredskapsplaner inte överensstämmer med de lagar, föreskrifter och förordningar som reglerar arbetsmiljöarbetet. Beredskapsplanernas utformning och innehåll varierar.</p>

<p>I Sverige har ett förbud mot återköp av aktier funnits sedan 1895 och avsikten med detta var att skydda företagets borgenärer. Under 1990-talet rådde en återköpshysteri i Europa, men Sverige valde länge att stå utanför. Den 16 mars 2000 blev det även tillåtet för svenska börsbolag att köpa tillbaka egna aktier från sina aktieägare. Bara under det första året passade de svenska börsbolagen på att köpa egna aktier till ett värde av 30 miljarder kronor. Återköpens enkelhet och flexibilitet nyttjades flitigt av företagen, däremot argumenterades det samtidigt emot förfarandet bland annat för att aktiekursen kunde bli manipulerad. Under 2005 gick börsen över förväntan vilket medförde att vinsterna gjorde de stora börsbolagen övermåttligt välkonsoliderade. Återköp började diskuteras än flitigare som ett alternativ att skifta ut kapital och företag såsom Volvo, Handelsbanken och Nordea var aktuella för återköp. Denna information och ovanstående resonemang ledde in oss på följande problemformulering.</p><p>Varför väljer företag att genomföra återköp av egna aktier?</p><p>Syftet med uppsatsen var att skildra ett återköpsförfarande för svenska börsnoterade företag och identifiera deras bakomliggande motiv. Vidare hade vi två delsyften med studien, det första var att klargöra huruvida återköp av aktier är ett substitut eller ett komplement till utdelning respektive extrautdelning. Det andra delsyftet var att skapa en förståelse för vilka fördelar respektive nackdelar och risker som kan förekomma för återköpande företag.</p><p>Utifrån våra syften har vi strävat efter att skapa en förståelse för varför svenska företag väljer att genomföra återköpsprogram. Detta är något vi starkt kopplar till det hermeneutiska synsättet och eftersom vi ville undersöka vissa faktorer närmare än vad den positivistiske forskaren generellt gör, anser vi själva att vi präglats av den hermeneutiska kunskapssynen. Vidare är uppsatsen skriven ur ett företagsperspektiv och vi har genomfört kvalitativa intervjuer över telefon med representanter från några av de största bolagen verkande i Sverige. Vår kunskap inom ämnet var inledningsvis relativt begränsad, därför ansåg vi det nödvändigt att först läsa in oss på området innan vi undersökte verkligheten. Detta medförde att det deduktiva angreppssättet blev ett naturligt val.</p><p>I teorikapitlen har vi presenterat de huvudsakliga utskiftningsmetoderna företagen har till förfogande då kapital skall föras över till aktieägare. Vidare har vi gått igenom lagstiftningen som finns i Sverige, olika metoder som företag har till sitt förfogande för att återköpa aktier och de motiv som ligger bakom förfarandet. Teoretiskt förekommer det ett antal motiv till varför börsnoterade företag genomför återköp av egna aktier och till de mest frekventa motiven hör återköp för att förbättra kapitalstrukturen eller att signalera undervärdering. Avslutningsvis har vi berört de nackdelar och risker som finns med återköp.</p><p>Fördelar med återköp är bland annat att den inte skapar lika stora förväntningar från aktieägare, men en risk som finns är att företag väljer att tillfredställa kortsiktiga behov vilket kan leda till negativa effekter i framtiden. Det absolut starkaste motivet till varför svenska börsnoterade företag genomför återköp av egna aktier visade sig vara för att de vill hålla rätt mängd överskottskapital i bolaget, det vill säga genom att justera sin kapitalstruktur.</p>

<p>Problem: För några år sedan var det vanligt att företag inte hade någon internrevisor, istället tog styrelsen hand om internrevisionen och såg till att företaget hade god intern kontroll. I och med Svensk kod för bolagsstyrning har förändringar skett och vi kan idag se att flera av företagen har infört en internrevisionsavdelning i bolaget.</p><p>Syfte: Syfte med uppsatsen är att undersöka hur internrevisionen har utvecklats och vilken funktion den fyller i ett företag samt vilka effekter det har för företaget och den externa revisionen.</p><p>Metod: En kvalitativ metod har använts med fokus på intervjuer med olika respondenter. En litteraturstudie har också genomförts för att se hur utvecklingen av internrevision har sett ut de senaste åren.</p><p>Resultat: Vi har i denna studie kommit fram till att utvecklingen av internrevision har gjort att fler av de statliga företagen uppmärksammar internrevision, vi konstaterar att den interna revisionen blivit mer legitim. Internrevisorn har många funktioner, varav några av dessa är att se till att den interna kontrollen är god samt att företaget har bra rutiner så att de uppsatta målen uppfylls. De effekter vi ser är att kvalitén på internrevision höjs i företaget och att dubbelarbete kan undvikas genom ett samarbete med externrevisorn.</p> / <p>Problem: For companies to have an internal auditor was not very common a few years ago, instead it was the board of directors who took care of the internal auditing and made sure the company had good internal control. Because of the implementation of the Swedish code for corporate governance changes have taken place and today we can see that several companies have introduced a department of internal auditing in the business.</p><p>Purpose: The purpose with this thesis is to investigate how the internal auditing has developed, what purpose it serves in the company and what the effects are for the company and the external auditing.</p><p>Method: A qualitative method has been used with focus on interviews with different respondents. A study of literature has also been carried out to see how the development of internal auditing has progressed over the last years.</p><p>Conclusion: We came to the conclusion that the development of internal auditing has made more companies notice internal auditing, the internal auditing have become more legitimate. The internal auditor has many purposes, one of them is to make sure the internal control is good and that the company has good routines in order to fulfill the goals. Some of the effects we can see are higher quality on internal auditing and less double work when the internal auditor cooperates with the external auditor.</p>

<p>Detta arbete handlar om ett problem som angår oss alla som jobbar inom skolan, mobbning. Syftet med arbetet är att ge förslag på hur man kan förebygga och åtgärda mobbning i skolan. I litteraturen har jag hittat många förslag på hur man kan arbetaför att förebygga mobbning samt några olika samtalsmetoder som kan användas för att stoppa akut mobbning. I litteratugenomgången redogörs för dessa. En kvalitativ intervjuundersökning har gjorts, där jag har tagit reda på hur man på tre skolor har utformat sina handlingsplaner samt vilket syfte dessa handlingsplaner har, frågorna och svaren finns redovisade i resultatredovisningen.</p>