I Sverige har ett förbud mot återköp av aktier funnits sedan 1895 och avsikten med detta var att skydda företagets borgenärer. Under 1990-talet rådde en återköpshysteri i Europa, men Sverige valde länge att stå utanför. Den 16 mars 2000 blev det även tillåtet för svenska börsbolag att köpa tillbaka egna aktier från sina aktieägare. Bara under det första året passade de svenska börsbolagen på att köpa egna aktier till ett värde av 30 miljarder kronor. Återköpens enkelhet och flexibilitet nyttjades flitigt av företagen, däremot argumenterades det samtidigt emot förfarandet bland annat för att aktiekursen kunde bli manipulerad. Under 2005 gick börsen över förväntan vilket medförde att vinsterna gjorde de stora börsbolagen övermåttligt välkonsoliderade. Återköp började diskuteras än flitigare som ett alternativ att skifta ut kapital och företag såsom Volvo, Handelsbanken och Nordea var aktuella för återköp. Denna information och ovanstående resonemang ledde in oss på följande problemformulering. Varför väljer företag att genomföra återköp av egna aktier? Syftet med uppsatsen var att skildra ett återköpsförfarande för svenska börsnoterade företag och identifiera deras bakomliggande motiv. Vidare hade vi två delsyften med studien, det första var att klargöra huruvida återköp av aktier är ett substitut eller ett komplement till utdelning respektive extrautdelning. Det andra delsyftet var att skapa en förståelse för vilka fördelar respektive nackdelar och risker som kan förekomma för återköpande företag. Utifrån våra syften har vi strävat efter att skapa en förståelse för varför svenska företag väljer att genomföra återköpsprogram. Detta är något vi starkt kopplar till det hermeneutiska synsättet och eftersom vi ville undersöka vissa faktorer närmare än vad den positivistiske forskaren generellt gör, anser vi själva att vi präglats av den hermeneutiska kunskapssynen. Vidare är uppsatsen skriven ur ett företagsperspektiv och vi har genomfört kvalitativa intervjuer över telefon med representanter från några av de största bolagen verkande i Sverige. Vår kunskap inom ämnet var inledningsvis relativt begränsad, därför ansåg vi det nödvändigt att först läsa in oss på området innan vi undersökte verkligheten. Detta medförde att det deduktiva angreppssättet blev ett naturligt val. I teorikapitlen har vi presenterat de huvudsakliga utskiftningsmetoderna företagen har till förfogande då kapital skall föras över till aktieägare. Vidare har vi gått igenom lagstiftningen som finns i Sverige, olika metoder som företag har till sitt förfogande för att återköpa aktier och de motiv som ligger bakom förfarandet. Teoretiskt förekommer det ett antal motiv till varför börsnoterade företag genomför återköp av egna aktier och till de mest frekventa motiven hör återköp för att förbättra kapitalstrukturen eller att signalera undervärdering. Avslutningsvis har vi berört de nackdelar och risker som finns med återköp. Fördelar med återköp är bland annat att den inte skapar lika stora förväntningar från aktieägare, men en risk som finns är att företag väljer att tillfredställa kortsiktiga behov vilket kan leda till negativa effekter i framtiden. Det absolut starkaste motivet till varför svenska börsnoterade företag genomför återköp av egna aktier visade sig vara för att de vill hålla rätt mängd överskottskapital i bolaget, det vill säga genom att justera sin kapitalstruktur.

Under vår utbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm har vi uppmärksammat att vi saknar kunskap om arbetsmiljöarbete samt skolans ansvar inom området. Vi blev intresserade av beredskapsplaner vid olycksfall under vår instruktörsutbildning i Hjärt- och lungräddning, HLR som ingick i kursen Idrott, fritidskultur och hälsa vid Lärarhögskolan i Stockholm. Studien är delvis explorativ, då tidigare forskning har varit svårt att hitta. Syftet med studien är att kartlägga skolors beredskap vid olycksfall. Enligt lagar och förordningar skall skolor i sitt arbetsmiljöarbete forma en beredskapsplan vid olycksfall. Vi ville undersöka hur situationen såg ut på ett antal skolor. Om det existerar en framarbetad beredskapsplan, hur väl överensstämmer dessa med lagar, föreskrifter och förordningar? Resultatet visar att det finns brister på de undersökta skolorna. Det framgår att skolors beredskapsplaner inte överensstämmer med de lagar, föreskrifter och förordningar som reglerar arbetsmiljöarbetet. Beredskapsplanernas utformning och innehåll varierar.

Problem: För några år sedan var det vanligt att företag inte hade någon internrevisor, istället tog styrelsen hand om internrevisionen och såg till att företaget hade god intern kontroll. I och med Svensk kod för bolagsstyrning har förändringar skett och vi kan idag se att flera av företagen har infört en internrevisionsavdelning i bolaget. Syfte: Syfte med uppsatsen är att undersöka hur internrevisionen har utvecklats och vilken funktion den fyller i ett företag samt vilka effekter det har för företaget och den externa revisionen. Metod: En kvalitativ metod har använts med fokus på intervjuer med olika respondenter. En litteraturstudie har också genomförts för att se hur utvecklingen av internrevision har sett ut de senaste åren. Resultat: Vi har i denna studie kommit fram till att utvecklingen av internrevision har gjort att fler av de statliga företagen uppmärksammar internrevision, vi konstaterar att den interna revisionen blivit mer legitim. Internrevisorn har många funktioner, varav några av dessa är att se till att den interna kontrollen är god samt att företaget har bra rutiner så att de uppsatta målen uppfylls. De effekter vi ser är att kvalitén på internrevision höjs i företaget och att dubbelarbete kan undvikas genom ett samarbete med externrevisorn. / Problem: For companies to have an internal auditor was not very common a few years ago, instead it was the board of directors who took care of the internal auditing and made sure the company had good internal control. Because of the implementation of the Swedish code for corporate governance changes have taken place and today we can see that several companies have introduced a department of internal auditing in the business. Purpose: The purpose with this thesis is to investigate how the internal auditing has developed, what purpose it serves in the company and what the effects are for the company and the external auditing. Method: A qualitative method has been used with focus on interviews with different respondents. A study of literature has also been carried out to see how the development of internal auditing has progressed over the last years. Conclusion: We came to the conclusion that the development of internal auditing has made more companies notice internal auditing, the internal auditing have become more legitimate. The internal auditor has many purposes, one of them is to make sure the internal control is good and that the company has good routines in order to fulfill the goals. Some of the effects we can see are higher quality on internal auditing and less double work when the internal auditor cooperates with the external auditor.

Detta arbete handlar om ett problem som angår oss alla som jobbar inom skolan, mobbning. Syftet med arbetet är att ge förslag på hur man kan förebygga och åtgärda mobbning i skolan. I litteraturen har jag hittat många förslag på hur man kan arbetaför att förebygga mobbning samt några olika samtalsmetoder som kan användas för att stoppa akut mobbning. I litteratugenomgången redogörs för dessa. En kvalitativ intervjuundersökning har gjorts, där jag har tagit reda på hur man på tre skolor har utformat sina handlingsplaner samt vilket syfte dessa handlingsplaner har, frågorna och svaren finns redovisade i resultatredovisningen.

No description available.

Arbetet har svarat mot frågan om hur ett befäls arbetssituation ser ut i dag på bryggan och hur den mängd regler och riktlinjer som finns för vaktgående befäl påverkar hans förmåga att framföra fartyget på ett säkert sätt. För att studera detta har en litteraturstudie utförts där vi studerat transportstyrelsens utgivna haverirapporter samt forskning inom områdena om mänskliga faktorn, fartygsorganisation och sjösäkerhet.   Det som framkommit under arbetets gång är att manskapet ombord de senaste åren allt mer har fått ge vika till förmån för teknik men då reglerna inte följt med i tempot kan det vara så att fartyg i dag inte uppfyller kraven för minimibesättning. Även om vi kan påvisa att befälen har en hög arbetsbelastning går det inte att se varför de handlat som de gjort vid olyckstillfällena. Vidare har konstaterats att det finns utrymme för framtida forskning i ämnet där man exempelvis kan se över hur haverirapporterna är utformade. / This work answered the question about how the situation is today on the bridge for the nautical officers and how the amount of rules and guidelines that exists affects his ability to manoeuvre the ship in a safe way. To study this we have performed a literature study where we studied the Swedish Transport Agency’s published accident investigation reports as well as research in the fields of human error, shipping organization and safety at sea.   Our findings show that the crew on board has been reduced due to technical advancement. However, the rules have not followed the same pace and therefore today’s ships may not fulfil the requirements of minimum manning on board. Although we can tell that the officers have an increased workload we cannot see why they have acted as they did at the time of the accidents. It can also be shown that there is a need for future research where, for example, studies on how the accident investigation reports are designed.

Internationell och svensk forskning om betalt hushållsarbete visar att yrket är kvinnodominerat och utgörs av en ökad andel migranter. Främst internationella studier har uppmärksammat hushållsarbetares och migranters problematiska arbetssituation och arbetsvillkor samt avsaknad av rättigheter. Då den svenska forskningen kring detta är begränsad vill vi med denna studie höja några migrerade hushållsarbetares röster i städbranschen i Stockholm. Syftet är att undersöka hur deras yrkesidentitet skapas, hur de upplever sin arbetssituation, kundrelationer samt relation till lagstiftning. Detta problematiseras med hjälp av ett intersektionellt perspektiv som möjliggör en flerdimensionell maktanalys där genus, etnicitet och klass kan studeras som sammanlänkande maktstrukturer. Studiens empiriska material utgår från fem kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med två kvinnliga städare, två kvinnliga egenföretagare samt en manlig arbetsledare, alla av etnisk minoritet i Stockholm. Resultatet visar att många aspekter av deltagarnas arbetssituationer och kundrelationer upplevs som negativa, medan yrkesidentitet skapas både positivt och negativt och kunskapen om lagstiftning är begränsad. Dåliga arbetsvillkor, låga löner, låg status, avsaknad av statistik och kontroll av lagar inom städbranschen och hushållsarbete i synnerhet kan med ett intersektionellt perspektiv ses som konsekvenser av hur etnicitet och genus skapar ojämlika villkor på arbetsmarknaden för olika grupper.

I mars 1999 inledde NATO operationen Allied Force i dåvarande Förbundsrepubliken Jugoslavien. Operationen blev kritiserad för att ha tillfogat s.k. ”collateral damage” och vissa ickestatliga organisationer hävdade att brott mot krigets lagar begåtts.Specifika dokument, som reglerar luftkrigföring, har historiskt sett saknats. Detta har inneburit problem för bedömningar av enskilda fall. År 2009 presenterades av bland annat denna anledning HPCR Manual on International Law Applicable to Air and Missile Warfare, innefattande 175 regler med bäring på luftkrigföring. Syftet med studien är att genom kvalitativ textanalys undersöka om NATO, utifrån relevanta regler i HPCR Manual on International Law Applicable to Air and Missile Warfare, bröt mot krigets lagar vid attacken mot ett persontåg vid Grdelica den 12 april 1999, samt vid attacken mot en flyktingkonvoj vid Djakovica den 14 april 1999. Resultatet visar att det utifrån HPCR:s manual kan argumenteras för att NATO bröt mot krigets lagar under attackerna vid Grdelica och Djakovica. Dock innehåller manualen begrepp, vilka till sin natur ger utrymme för flera tolkningsmöjligheter.  Därmed kvarstår enligt författaren problematiken med att en viss händelse kan bedömas på olika sätt och således svårigheten att ge entydiga svar.

De ädla lövträden har genom historien varit värdefulla för Sverige och det har funnits lagstiftning om dessa sedan 1200-talet. Syftet med denna studie var att undersöka de privata enskilda skogsägarnas uppfattning om ädellövskogslagen och om den hämmar nyetablering av ädellövskogsbestånd. I denna studie har två metoder använts för att belysa frågeställningarna ur olika perspektiv: enkätundersökning till skogsägare och intervjuer med utvalda personer ifrån skogsnäringen. Enkätrespondenternas huvudskäl till att inte vilja anlägga en ny ädellövskog var ekonomi och ädellövskogslagen. Troligtvis behövs det en lagstiftning för att skydda arealen med ädellövskog men för att skapa ett intresse för att nyetablera ädellövskog hade det lagliga skyddet behövts göras mer flexibelt samt att kunskapsmässigt stöd hade erbjudits.

Penningtvätt är ett globalt problem som utgör allvarliga hot mot det finansiella systemet. Under det senaste året har ett antal storbanker uppmärksammats för sina brister i arbetet mot penningtvätt. Detta har medfört att ökade penningtvättskrav har tillkommit i syfte att hjälpa bankerna att inte bli utnyttjade för penningtvätt. Kraven kan potentiellt påverka bankens relation till kunderna. Idag saknas det kunskap om hur bankpersonal upplever att relationen gentemot kund påverkats sedan de ökade penningtvättskraven tillkom. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur banken upplever att relationen till kunderna påverkats genom ökade penningtvättskrav. I studien redogörs för de olika lagar och regler som gäller angående penningtvätt. Dessutom har olika relationsteorier legat till grund för hur banken bör arbeta för att skapa en god kundrelation. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts. Urvalet resulterade i sex intervjuer med personer inom bankbranschen med olika arbetsbefattningar. Resultatet visar att bankpersonalen lägger vikt vid att förstå sina kunder och deras situation för att på så vis skapa en god relation. Relationen upplevs vara bättre om det finns en befintlig och djupare relation sedan tidigare. Relationen anses vara bättre med de kunder som vet vilka regler som banken måste följa. Sättet i hur bankpersonalen kommunicerar med sina kunder har delvis förändrats sedan penningtvättskraven kom. Idag delar bankpersonalen ut broschyrer och mallar som förklarar varför de måste ställa frågor. Slutsatsen är att genom att ha en god kundkännedom och kommunikation kan relationen till kunderna bibehållas trots de ökade penningtvättskraven.