Bakgrund: Startupföretag bidrar i dagens samhälle med flertalet innovationer, vilket storföretag kan ta del av genom öppen innovation. När företagen samarbetar med varandra kan parterna tillsammans främja innovation och ta del av ny kunskap. Startupföretag får hjälp med kommersialisering av affärsidén och storföretag kan behålla sin marknadsposition genom användningen av ny teknik. På grund av den stora asymmetrin organisationerna emellan är det av intresse att ge en förklaring för vad som påverkar en affär mellan startupföretag och storföretag, för att möjliggöra fler lyckade samarbeten.  Syfte: Syftet med studien är att utifrån startupföretags perspektiv undersöka faktorer som påverkar en lyckad affär mellan startupföretag och storföretag inom högteknologiska branscher.  Metod: Studien utfördes med en kvantitativ metod där empirin samlats in med hjälp av enkäter via en tvärsnittsdesign. Vidare har studien utgått från det positivistiska perspektivet där en deduktiv ansats använts. En hierarkisk logistisk regressionsanalys genomfördes för att analysera hur tidigare erfarenhet av storföretag, matchad via stödfunktion, avtalsdesign, förtroende, kommunikation, indirekta värden och direkta värden samvarierar med en lyckad affär mellan storföretag och startupföretag.  Slutsats: Studiens resultat visar att ökad omsättning, avtalsdesign, tidigare erfarenhet av kontraktering, stödfunktioner, kostnadseffektivitet och indirekta värden har ett statistiskt signifikant samband med lyckad affär. Ökad omsättning, ett detaljerat avtal, tidigare erfarenhet av kontraktering och matchning via stödfunktion ökar sannolikheten för en lyckad affär. När vikt läggs vid kostnadseffektivitet och indirekta värden minskar sannolikheten att affären blir lyckad. Genom att ta studiens faktorer i beaktning kan både startupföretag och storföretag öka sannolikheten att det blir en lyckad affär. / Background: Startups contribute in today's society with multiple innovations, which large companies can take part of through open innovation. By collaborating, both companies can enhance innovation and take part of new knowledge. Startups receive help with the commercialization of their business idea and large companies can keep their market position through the use of new technology. Due to the large asymmetry between the organisations, it is of interest to create a broader explanation of what affects the deal between startups and large companies, in order to enable more successful collaboration.  Purpose: The purpose of the study is to examine different factors that affect a successful deal between startups and large companies in high-tech industries from the startup perspective.  Methodology: The study used a quantitative research method where the empirical data has been collected by questionnaires. The study is based on a positivist philosophical standpoint with a deductive approach. A hierarchical logistic regression analysis was performed to analyze how the factors previous experience with large companies, matched by a support function, contract design, trust, personal chemistry, communication, indirect values and direct values affects the deal between large companies and startups.  Analysis and conclusion: The result of the study shows that increased revenue, contract design, previous experience of contracting, support functions, cost efficiency and indirect values have a statistically significant correlation with a successful deal. Increased revenue, a detailed contract, previous experience of contracting and matched by a support function increases the probability to perform a successful deal. When focus shifts to cost efficiency and indirect values, the probability of the deal being successful decreases. By taking the factors into account, both startups and large companies can increase the probability that it will be a successful deal.

Syfte Syftet med studien är att bidra till en fördjupad förståelse för om och hur stora företag har förändrat sina formella styrmedel under covid-19 och på vilket sätt företagen har tagit lärdom om styrmedlen till tiden efter krisen. Metod Studien baseras på en kvalitativ metod där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med sju respondenter från tre olika företag. Valet av respondenter grundade sig i ett subjektivt och kriteriestyrt urval. Det praktiska arbetet presenteras genom transparenta och noggranna metodbeskrivningar. Slutsats Studien visar att inga större förändringar har skett i de formella styrmedlen till följd av covid-19. Resultatet påvisar att det har skett tillägg snarare än förändringar i de redan existerande processerna och rutinerna för att kunna bemöta den osäkra marknaden som covid-19 orsakat. Etablerade arbetssätt och stark position på marknaden lyfts som huvudsakliga förklaringar till resultatet. / Purpose The purpose of this study is to contribute to a deeper understanding of whether and how large companies have changed their formal control systems during covid-19 and in what way the companies have learned from the formal control systems till the time after the crisis. Method The study is based on a qualitative method where the datacollection took place through semi-structured interviews with seven respondents from three different companies. The respondents were based on a subjective and a criteria-driven selection. The practical work is presented through transparent and accurate method descriptions. Conclusion The study shows that no major changes has been done with the formal control systems because of covid-19. The result shows that there have been additions rather than changes to the already existing processes and routines in order to respond to the uncertain market caused by covid-19. Established working methods and strong position in the market are highlighted as the main explanations to the result.

Det är nödvändigt för stora företag att förstå och kunna anpassa sig till den industriella omvandling mot ett ökat fokus på energieffektivitet som sker idag. Energieffektiviseringsdirektivet som Europeiska Unionen har utfärdat har ökat fokus på att arbeta med energieffektivitet i stora företag. Vidare har den svenska regeringen infört lagen om energikartläggning i stora företag som är baserad på Energieffektiviseringsdirektivet. Dessa lagstadgade krav uppmuntrar företag att utveckla ett ledningssystem som ställer krav på genomförande av energikartläggningar samt föreslå kostnadseffektiva åtgärder. Energieffektivitet är redan en riktigdel i många företags miljöarbete dock krävs ett mer Utvecklat och systematiskt arbetssätt än det många företag redan har för att uppnå kraven i Energieffektiviseringsdirektivet och den svenska lagen. Företaget som har undersökts i denna studie är ett världsledande teknikföretag med mer än 9000 anställda i Sverige. För närvarande har de energi som en signifikant aspekt i sitt miljöarbete i enlighet med den internationella standarden för miljöledningssystem ISO14001dag utvecklar de även sitt energiarbete genom att utföra energikartläggningar för att uppfylla den nya lagstiftningen. Detta ger en mer detaljerad insikt över energianvändningen och möjliga förbättringar som kan göras, men för att säkerställa ständiga förbättringar över en längre tidsperiod krävs ytterligare åtgärder.  I den här studien har det undersökts vilka åtgärder som ett stort företag måste införa för att öka energiprestandan och följa lagstiftningen. Genom en litteraturstudie som fokuserade på ledningssystem i kombination med intervjuer på det undersöka företaget, en kompletterande studie av två företag som omfattas av direktivet samt tre expertintervjuer identifierades fem nyckelfaktorer. Dessa faktorer är högsta ledningens engagemang, medvetenhet, mål, mätningar och utvärdering. En modell för att strukturera faktorerna utvecklades sedan. Vidare presenterades konkreta förslag på hur dessa faktorer ska implementeras. Genom att öka fokus på dessa nyckelfaktorer och implementera föreslagna åtgärder kommer företag öka sin energiprestanda och medvetenhet i organisationen om hur olika handlingar påverkar företagets energiprestanda. / It is necessary for large companies to understand and be able to adapt to the industrial Transformation towards an increasing focus on energy efficiency, which takes place today. The Energy Efficiency Directive (EED)issued by the European Union has enlarged the focus on working with energy efficiency within large companies. Further, the Swedish government has introduced the law about energy auditing in large companies, which is based on the EED. These regulations encourage companies to develop a management system that includes requirements on conducting energy audits and propose cost Deffective measures. Energy efficiency is already an important aspect within many companies environmental work, however a more developed and systematic approach to energy efficiency than most companies already have is needed in order to fulfill the legal requirements. The Company investigated in this study is one the worlds leading technology companies with more than 9000  employees in Sweden. Currently, they have energy as a significant aspect in their environmental work according to the international management system standard ISO 14001. Today they are also developing their energy work by conducting energy audits in order to comply with the new legislation. This gives a mor detailed view of the energy use and potential improvements that can be done, but in order to ensure continual improvements over a long period of time further measures are needed. Within this study it was investigated what measures a large company needs to implement in order to increase their energy performance and comply with the legislation. By a literature review focusing on management systems as well as interviews within the Company, a complementary study with two companies covered by the EED and three expert  interviews, five key factors were identified. These factors are, top management commitment, awareness, goals, measurements and evaluation. A model was then developed aligning these factors. Further, concrete proposals for action to manage these factors were presented. By!increasing focus on these key factors and implement proposed measures companies will increase their energy performance and also make the organization aware of how actions affect a company’s energy performance

This thesis investigates large private companies in Sweden that have outsourced their information technology (IT). A considerable proportion of IT outsourcing (ITO) is unsuccessful. For IT service buyers, this could cause IT that does not fully work, entailing problems with the network, application, infrastructure and security, with serious consequences such as a loss of customers’ confidence and significantly increased costs. Therefore, the main research goal was to analyse and define ways to improve ITO for buyer organizations. This main research goal was accomplished through three research goals that are the followings: 1) To develop a method for risk assessment in IT outsourcing; 2) To identify the important factors in IT outsourcing relationship; and 3) To identify the success factors in IT outsourcing.                       The research strategies applied in conducting this research were design science research and survey research. To achieve the first research goal, a method was developed for assessing the ITO risks, including support for mitigating these risks. This method could help both researchers and practitioners in estimating the ITO risks and in this way improve ITO. An application based on the developed method was used to facilitate the testing of this method by several ITO decision makers in large companies concerning its usability, correctness and functionality. Moreover, a study was performed to explore ITO decision makers’ acceptance of the developed method and their use of it for assessing the ITO risks.             The second research goal investigated how to improve service buyers’ ITO relationship with their providers. A well-working ITO relationship is a critical determinant of successful ITO and is relevant to the whole ITO life cycle. This research goal was achieved by identifying and analysing the most important factors in ITO relationships, including a prioritized list of those factors that are highly recommended for use in creating and maintaining a good ITO relationship.                       The third research goal examined how to improve ITO by identifying and prioritizing the success factors (SFs) in ITO. This research identified the ITO SFs in large companies and provided a prioritized list of them to be applied in these companies with a description of the value that they could create from implementation during the ITO life cycle. Moreover, the SFs identified in large companies were compared with those identified in medium-sized companies, which could give an indication to the researchers in this field that company size matters in regard to the implementation order of the identified SFs.               In summary, the research presented in this thesis contributes with: 1) a method for assessing the risks of outsourcing IT and, in the case that IT has been outsourced, suggested ways to mitigate them; 2) the important factors that could improve ITO relationships and 3) a prioritized list of success factors that could improve IT outsourcing. / Denna avhandling undersöker stora privata företag i Sverige som har outsourcat sin IT verksamhet. Som vi uppmärksammade har en stor del av IT-outsourcingen (ITO) misslyckats. För köparen av IT-tjänsten kan det leda till bristande IT funktionalitet med allvarliga konsekvenser som i värsta fall leder till förlorade kunder och betydande kostnadsökningar. Därför är det övergripande forskningsmålet är att analysera och fastställa hur ITO:n för köparen av IT tjänsten kan förbättras. För att lösa det övergripande forskningsmålet forskningen undersökte: 1) Utvecklingen av en metod för att bedöma riskerna med IT-outsourcing; 2) Identifiering av de viktiga faktorerna inom IT-outsourcingsrelationer; och 3) Identifiering av en lista över framgångsfaktorer i IT-outsourcing. De använda forskningsstrategierna för att genomföra forskningen var ”design science research" och kartläggning. För att uppnå först huvudforskningsmålet, har en metod tagits fram för att bedöma riskerna och vägleda hur man kan minska dem. Den här metoden kan hjälpa både forskare och de som utövar IT-outsourcing med att bedöma ITO-riskerna och på så sätt förbättra sina IT-outsourcing.  En programvara baserad på den metoden har utvecklats för att underlätta testningen av metoden vilket har genomförts med IT beslutsfattare på stora organisationer, beträffande användbarhet, korrekthet och funktionalitet. Dessutom har en studie utförts för att bedöma om programvaran kan accepteras av IT beslutsfattare och få reda på om de skulle använda metoden för att bedöma ITO riskerna. Det andra forskningsmålet har undersökt hur köparna av den outsourcade IT-tjänsten kan förbättra relationen med sina leverantörer. En bra ITO-relation är en avgörande faktor för en framgångsrik ITO och den är viktig för hela livscykeln. Forskningsmålet har uppnåtts genom analys för att hitta de viktigaste faktorerna ITO-relationsfaktorer, som studien rekommenderar för att skapa och underhålla en bra ITO relation. Det tredje forskningsmålet har undersökt hur ITO kan förbättras genom att identifiera och prioritera framgångsfaktorerna i ITO. Studien har identifierat framgångsfaktorerna i stora företag och tagit fram en lista med prioriterade framgångsfaktorer som bör implementeras i de undersökta företagen. Dessutom så har nyttan av dessa framgångsfaktorer beskrivits under ITO livscykeln. Dessutom har de identifierade framgångsfaktorerna från stora företag jämförts med framgångsfaktorerna som har identifierats för medelstora företag. Denna jämförelse ger en indikation till forskarna på det här området att prioriteringen av framgångsfaktorerna är beroende av företagsstorlek. Sammanfattningsvis, den beskrivna forskningen i den här uppsatsen bidrar med: 1) En metod för att bedöma risker och förslag på hur minska dessa risker; 2) En lista med de viktiga faktorerna för att förbättra ITO relationen inom IT-outsourcing och; 3) En prioriterad lista av framgångsfaktorer som kan förbättra IT outsourcing.

Submitted by Carlos Henrique Batista (cahenba@gmail.com) on 2018-03-09T17:51:13Z No. of bitstreams: 1 Carlos Henrique Batista - Mestrado.pdf: 1912590 bytes, checksum: a572105a128fb45cfc55c68d02b86faf (MD5) / Approved for entry into archive by Katia Menezes de Souza (katia.menezes@fgv.br) on 2018-03-09T18:29:46Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Carlos Henrique Batista - Mestrado.pdf: 1912590 bytes, checksum: a572105a128fb45cfc55c68d02b86faf (MD5) / Made available in DSpace on 2018-03-09T20:32:09Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Carlos Henrique Batista - Mestrado.pdf: 1912590 bytes, checksum: a572105a128fb45cfc55c68d02b86faf (MD5) Previous issue date: 2018-02-16 / This work is about the controversy over mandatory disclosure of financial statements by large Brazilian limited liability companies. The research reveals an unclear regulatory framework on this issue and empirically assesses the effectiveness of disclosure rules contained in Federal Law No. 11,638 of 2007 and in São Paulo State’s Board of Trade Resolution No. 2 of 2015. The results indicate a significant level of compliance with these rules by the referred companies and at the same time their considerable resistance to disclose financial information to the public. It is also observed that the current regulation of corporate transparency is not enough to overcome the opacity of the majority of large limited liability companies, specially the biggest ones. The study points out shortcomings in the analyzed rules and also in the corresponding enforcement system. Moreover, it carries out a reflection on European legal solutions and national legislative proposals related to the matter. / O presente trabalho trata da polêmica a respeito da obrigatoriedade da publicação de demonstrações financeiras pelas sociedades limitadas de grande porte no Brasil. A pesquisa revela a incerteza do cenário regulatório atual relativo ao tema e avalia empiricamente a efetividade das normas de disclosure contidas na Lei n. 11.638/2007 e na Deliberação Jucesp n. 2/2015. Os resultados obtidos indicam a efetividade parcial, mas não desprezível, das referidas normas, bem como a considerável resistência das empresas à divulgação de seus balanços. Verifica-se também que o atual modelo regulatório acaba possibilitando que a maioria das sociedades visadas – notadamente as maiores entre elas – permaneçam na opacidade. Identificam-se deficiências na formulação das regras de transparência e no sistema de enforcement das mesmas. Além disso, apresentam-se soluções do direito europeu e propostas legislativas nacionais sobre o tema.

Studien avser att förklara hur kapitalstrukturen, bestående av eget kapital, kortfristiga skulder och långfristiga skulder påverkar valet av kapitalbudgeteringsteknik inom stora svenska bolag vid strategiska investeringar. Genom Trade Off teorin och Principal Agent teorin formulerades studiens hypoteser. Empirin samlades in via enkäter som skickades ut till 325 bolag listade på Nasdaq OMX Small, Mid och Large Cap, där svarsfrekvensen blev ca 19 %. För att kartlägga kapitalstrukturen inhämtades årsredovisningar för att sedan beräkna nyckeltal som mäter de olika delarna i kapitalstrukturen. Resultatet har analyserats med hjälp av statistiska analyser, vilket visar att kapitalstrukturen påverkar valet av kapitalbudgeteringsteknik inom stora bolag. En hög andel kortfristiga skulder har en positiv association med osofistikerade tekniker medan en hög andel långfristiga skulder inte har någon association med varken osofistikerade eller sofistikerade tekniker. Vidare påvisas det inte att högt eget kapital har en positiv association med sofistikerade tekniker, däremot finns en negativ association med osofistikerade tekniker. Tidigare studier har inte delat upp skuldstrukturen och menar att en hög andel skulder ökar användandet av osofistikerade tekniker. Studier som är baserade på stora företag har inte tidigare påvisat ett samband mellan hög skuldsättning och osofistikerade tekniker, vilket gör skäl för uppdelningen. Denna studien har bidragit med att dela upp skuldstrukturen i kortfristiga skulder respektive långfristiga skulder. / The study intends to explain how the capital structure, consisting of equity, short-term liabilities and long- term liabilities, affects the choice of capital budgeting techniques in large Swedish companies in strategic investments. Through the Trade Off theory and Principal Agent theory, the study's hypotheses were formulated. Empirical was collected true surveys sent to 325 companies listed on Nasdaq OMX Small, Mid and Large Cap, where the response rate was about 19 %. To chart the capital structure, annual reports were obtained to calculate key ratios that measure the various components of the capital structure. The result has been analyzed using statistical analyzes, which shows that the capital structure affects the choice of capital budgeting techniques in larger companies. A high proportion of short-term liabilities has a positive association with unsophisticated techniques, while a high proportion of long-term liabilities has no association with neither unsophisticated or sophisticated techniques. Furthermore, it is not shown that high equity has a positive association with sophisticated techniques, but there is a negative association with unsophisticated techniques. Previous studies have not broken up the debt structure and mean that a high proportion of debt increases the use of unsophisticated techniques. Studies based on larger companies have not previously demonstrated a link between high leverage and unsophisticated techniques, which makes the division possible. This study has helped to break down the debt structure in short-term liabilities and long-term liabilities.

Le développement du vélo en ville constitue aujourd’hui un impératif pour les élus, notamment au regard des injonctions en faveur du développement durable. Dans les années 2000, les dispositifs de vélos en libre service se sont imposés dans la majorité des villes européennes. Si leur développement a été guidé par des considérations écologiques, ces dispositifs valorisent plus généralement l’innovation politico-institutionnelle et le dynamisme économique des villes. Ces dispositifs se sont imposés grâce à des réseaux transnationaux structurés autour de la thématique du vélo. Ces réseaux invitent à considérer les échanges transnationaux comme vecteurs de transformations dans l’action publique urbaine. Les préoccupations pour le développement du vélo ont une histoire qui s’inscrit dans une série d’interactions entre les villes depuis les années 1970. L’analyse de la formation et des effets des réseaux transnationaux du vélo permet de définir des périodes et des régularités dans ces recompositions qui affectent à la fois les politiques du vélo en ville et l’organisation des pouvoirs politiques urbains. Une première période structurée par l’activité transnationale des associations de défense du vélo invite à comprendre le rôle des échanges dans la définition d’un problème public puis sa mise à l’agenda dans l’ensemble des villes européennes au cours des années 1970. Le traitement des problèmes pousse les élus et les agents administratifs à s’investir dans les échanges transnationaux pour construire une nouvelle compétence municipale fondée sur les expertises associatives. Cet investissement des municipalités caractérise la deuxième période, dans laquelle les municipalités s’affirment dans la mise en œuvre des politiques publiques du vélo en institutionnalisant des réseaux de collectivités au cours des années 1980-1990. Enfin, une troisième période s’engage à partir des années 2000 avec l’arrivée des entreprises du mobilier urbain et de l’affichage publicitaire dans les échanges transnationaux. Cet investissement des entreprises engendre une intense circulation des systèmes de vélos en libre service et confronte les élus urbains à l’exercice d’une régulation des relations avec ces grandes firmes, autant dans les interactions transnationales que dans celles qui se déroulent sur les territoires pour la gestion des services urbains. Ces réseaux transnationaux du vélo sont un moyen d’organiser les pouvoirs locaux et de légitimer les élus municipaux dans la conduite de l’action publique urbaine. / Today, development of urban cycling is a must for politicians, particularly considering injunctions in favor of sustainable development. In the 2000s, bike sharing systems emerged in most European cities. If development was guided by ecological considerations, more generally, these services add value to political and institutional innovation and to the economic vitality of cities. Bike sharing systems were imposed thanks to transnational networks around the theme of the bike. These networks invite us to consider transnational exchanges as vectors of change in urban policies. The development of cycling has a history which is the result of many interactions between cities since the 1970s. The analysis of the creation and the effects of bicycle transnational networks allows us to define time periods and patterns in the evolutions that affect both urban cycling policies and organization of urban political power. A first period, structured by transnational activity of urban cyclist associations, helps us to understand the role of these interactions in the definition of a public issue, and of the inclusion of these questions in the agenda of many European cities during the 1970s. Problem solving encourages decision makers to engage in transnational exchanges to build a new municipal jurisdiction based on associative expertise. This municipal investment characterizes the second period, in which municipalities intensify the implementation of cyclist public policies by institutionalizing city networks in the years 1980-1990. Finally, a third period begins in the 2000s, with the appearance of companies in the area of urban furniture and outdoor advertising in transnational exchanges. These firms generate a heavy circulation of bike sharing systems, and pose the question for decision makers how to manage their relationships with these large companies, both on a transnational level and as far as the management of urban services is concerned. These bicycle transnational networks are a way to organize local authorities and to legitimate decision makers in the management of urban public policies.

This study aims to investigate how Sweidish large companies' capital structure is affected by business cycles and which factors affect the capital structure. The impact of the capital structure on companies is described through the two central theories trade-off theory and the pecking order theory. The hypotheses were designed based on the theories and previous studies and tested through multiple regression analysis. The study is based on a quantitative approach because the empirical data is based on numbers. The empirical data is taken from Retriever Business based on the study's sample, which was companies with a turnover of over SEK 500 million, more than 250 employees, active before 2006 and all financial companies were excluded. Based on this selection, 1201 companies emerged from which a cluster sample was made. The sample amounted to 383 companies during the period 2006–2011. This study examines four intervals which are before the financial crisis (2006–2007), during the financial crisis (2008–2009), and after the financial crisis (2010–2011) as well as the total period (2006–2011). In the analysis, a dependent variable (leverage) and three independent variables (size, profitability, and tangibility), and a dummy variable (financial crisis) were used. To carry out the study, a univariate analysis, a bivariate analysis, and a regression analysis were used, the results of which showed that the tangibility and the financial crisis had a positive correlation with the leverage of large companies at a 99 percent significance level. Size and profitability had a negative impact on leverage, however, only profitability demonstrated a statistically significant relationship at the 98 percent level. Based on the result, this study can reject H0b, H0c, and H0d and keep H0a. Based on the results, it’s possible to conclude that the pecking order theory and the trade-off theory explain how large companies finance their operation and how the financial crisis impacted their capital structure. Where the capital structure can be explained based on how profitable a company is and what the asset structure looks like. Where profitable companies have a lower level of leverage, while a company with a high asset structure has a higher level of leverage. The results of this study are in line with previous research. Which is that the financial crisis had an impact on the capital structure where the debt ratio increased during the period of the financial crisis (2008–2009) and then returned to lower levels after the financial crisis (2010–2011). / Syftet med denna studie var att undersöka hur stora bolags kapitalstruktur i Sverige påverkas av konjunkturcykler samt vilka faktorer som påverkar kapitalstrukturen. Genom de två centrala teorierna trade-off och pecking order teorin beskrivs kapitalstrukturens påverkan på företagen. Hypoteserna utformades utifrån teorierna samt tidigare studier och testades genom en multipel regressionsanalys. Studien utgick ifrån en kvantitativ ansats eftersom studien baserades på siffror samt att tidigare studier applicerad en kvantitativ ansats. Empirin hämtades från Retriever Business utifrån studiens urval, vilket var företag med en omsättning över 500 miljoner kr, fler än 250 anställda, aktiva före 2006 samt att alla finansiella bolag uteslöts. Utifrån detta urval framkom det 1201 företag vilket ett slumpmässigt stickprov gjordes ifrån. Stickprovet uppgick till 383 företag under perioden 2006–2011. Studien undersökte fyra tidsintervall före finanskrisen (2006–2007), under finanskrisen (2008–2009) och efter finanskrisen (2010–2011) samt den totala perioden (2006–2011). I analysen användes en beroende variabel (skuldsättningsgrad) samt tre oberoende variabler (storlek, lönsamhet och tillgångsstruktur) samt en dummyvariabel (krisperioden). För att genomföra studien tillämpades en univariat analys, bivariat analys och regressionsanalys, vars resultat visade att tillgångsstruktur och finanskrisen hade ett positivt samband med skuldsättningen hos stora företag på en 99 procentig signifikansnivå. Storlek och lönsamhet hade en negativ påverkan på skuldsättningen, dock var det endast lönsamhet som påvisade ett statistiskt signifikant samband på 98 signifikansnivå. Utifrån resultatet kunde denna studie förkasta H0b, H0c och H0d samt behålla H0a. Studien kunde även dra slutsatserna att pecking-order teorin samt trade-off teorin förklarar hur stora företag finansierar sin verksamhet samt att finanskrisen hade en påverkan på företagens kapitalstruktur. Studien fann att kapitalstrukturen kan förklaras utifrån hur lönsamt ett företag är samt hur tillgångsstrukturen ser ut. Där lönsamma företag innehar en lägre skuldsättning medan ett företag med en hög tillgångsstruktur innehar en högre skuldsättningsgrad. Resultatet som framkommit i denna studie låg i linje med tidigare forskning, vilket är att finanskrisen hade en påverkan på kapitalstrukturen där skuldsättningsgraden ökade under perioden under finanskrisen (2008–2009) för att sedan återgå till lägre nivåer efter finanskrisen (2010–2011).

Inledning: Corporate Social Responsibility är ett väletablerat begrepp som handlar om hur företag tar ansvar ur ett miljöperspektiv, socialt perspektiv och ett ekonomiskt perspektiv. När det gäller att implementera CSR och hållbarhetsarbete inom en verksamhet så har kunden en roll i detta. Kunden ställer allt fler krav på att företag ska arbeta hållbart och genom dessa krav kan företag styra mot en mer hållbar verksamhet. Däremot ställer kunden olika krav på om det är ett SME eller ett stort företag. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur SME arbetar jämfört med större bolag inom tillverkningsbranschen med CSR i relation till sina kunder. Metod: För att uppnå studiens syfte så har vi utgått ifrån en deduktiv ansats, där vi först undersökte och analyserade teori. Sedan samlades empirin in genom intervjuer med tre små och medelstora företag samt intervjuer med tre stora företag. Slutsats: Hur ett företag arbetar med CSR skiljer sig i om det är ett SME eller ett stort företag. Själva CSR arbetet drivs främst av kunden eftersom kunden sätter krav på att företaget ska implementera detta i verksamheten. Däremot skiljer sig kundens krav på SME jämfört med de större. / Introduction: Corporate Social Responsibility is a well established concept that deals with how companies take responsibility from an environmental, social and economic perspective.When it comes to implementing CSR and sustainability work within a business, the customer has a role in this. Customers are making more and more demands on companies to work sustainably, and through these demands companies can steer towards more sustainable operations. However the customer makes different demands depending on whether it is an SME or a large company. Purpose: The purpose of this paper is to investigate and analyze the role of the customer in implementing CSR in SME companies compared to large companies in the manufacturing sector. Method: In order to achieve the purpose of the study, we have taken a deductive approach, where we first examined and analyzed theory. Then, empirical data was collected through interviews with three SMEs and interviews with three large companies. Conclusion: The way a company works with CSR differs if it is an SME or a large company. The CSR work itself is mainly driven by the customer, as the customer requires the company to implement this in its operations. However, the customer’s requirements för SMEs differ from those of larger companies.

Die Arbeit geht dem Status quo der unternehmensweiten Suche in österreichischen Großunternehmen nach und beleuchtet Faktoren, die darauf Einfluss haben. Aus der Analyse des Ist-Zustands wird der Bedarf an Enterprise-Search-Software abgeleitet und es werden Rahmenbedingungen für deren erfolgreiche Einführung skizziert. Die Untersuchung stützt sich auf eine im Jahr 2009 durchgeführte Onlinebefragung von 469 österreichischen Großunternehmen (Rücklauf 22 %) und daran anschließende Leitfadeninterviews mit zwölf Teilnehmern der Onlinebefragung. Der theoretische Teil verortet die Arbeit im Kontext des Informations- und Wissensmanagements. Der Fokus liegt auf dem Ansatz der Enterprise Search, ihrer Abgrenzung gegenüber der Suche im Internet und ihrem Leistungsspektrum. Im empirischen Teil wird zunächst aufgezeigt, wie die Unternehmen ihre Informationen organisieren und welche Probleme dabei auftreten. Es folgt eine Analyse des Status quo der Informationssuche im Unternehmen. Abschließend werden Bekanntheit und Einsatz von Enterprise-Search-Software in der Zielgruppe untersucht sowie für die Einführung dieser Software nötige Rahmenbedingungen benannt. Defizite machen die Befragten insbesondere im Hinblick auf die übergreifende Suche im Unternehmen und die Suche nach Kompetenzträgern aus. Hier werden Lücken im Wissensmanagement offenbar. 29 % der Respondenten der Onlinebefragung geben zudem an, dass es in ihren Unternehmen gelegentlich bis häufig zu Fehlentscheidungen infolge defizitärer Informationslagen kommt. Enterprise-Search-Software kommt in 17 % der Unternehmen, die sich an der Onlinebefragung beteiligten, zum Einsatz. Die durch Enterprise-Search-Software bewirkten Veränderungen werden grundsätzlich positiv beurteilt. Alles in allem zeigen die Ergebnisse, dass Enterprise-Search-Strategien nur Erfolg haben können, wenn man sie in umfassende Maßnahmen des Informations- und Wissensmanagements einbettet. / The dissertation pursues the status quo of enterprise search within large companies in Austria and examines which aspects take influence on it. From the analysis of the current state the demand for enterprise search software is derived and the conditions of how it can be implemented successfully are outlined. The study is based on an online survey in 2009 among 469 large companies in Austria (response rate of 22 %), which was complemented by semi-structured interviews with twelve participants of the online survey. The theoretical part puts the examination in the field of information and knowledge management. It focuses on the strategy of enterprise search, its differences compared with web search, and its technical features. The empirical part investigates how companies organize information and which problems might arise as a result. This is followed by an analysis of the state of information retrieval within the company. Finally, the degree of awareness and use of enterprise search software and the basic conditions for its installation are explored. Above all, the respondents and interviewees identify deficits concerning metasearch features as well as the search for experts within the company. This in turn reveals gaps in knowledge management efforts. Moreover, 29 % of the online survey’s respondents indicate that their company either sometimes or often take wrong decisions because of insufficient information. 17 % of the responding companies take advantage of enterprise search software. In principle, the changes due to enterprise search software are seen positively. In summary, the results show that enterprise search risks to fail as a success-ful strategy unless it is embedded in comprehensive information and knowledge management activities.