Syftet med denna studie var att undersöka hur samverkan kan se ut mellan klasslärare samt fritidslärare. Vi hade som önskan att belysa de olika lärarkategoriers uppfattning kring samverkan dem emellan. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer och utgick från ett bekvämlighetsurval. Studieobjekten var tre klasslärare och fem fritidslärare, från två olika kommuner. Resultatet visade att samtliga lärare uppfattade samverkan på ett liknande sätt. Vikten av tid till gemensam planering, där de kan diskutera och strukturera samarbetets upplägg var något som framkom i studien. Samtliga har en relativt positiv inställning till samverkan med sina kollegor, de upplever även att de tar vara på varandras kunskaper och kompetenser. Samtliga lärare har uppfattningen om att hela skolan är deras arbetslag. Skolans struktur där möten ligger på eftermiddagar när fritidsverksamheten är igång var något som lyftes fram. Fritidslärarna upplever sig ha en resursroll när de befinner sig i klassrummet, detta uppfattas dock inte som något negativt. Vi kan konstatera genom vår studie att samverkan fungerar bättre än vad vi trodde, dock finns det förutsättningar att utveckla samverkan till det bättre.

Att arbeta som lärare i fritidsverksamheten är ett komplext uppdrag. Det finns begrepp som är mångfacetterade och svåra att konkretisera i skolans värld. I den här studien redogör vi för hur fritidspedagoger arbetar och planerar en verksamhet där eleverna ska delges en meningsfull fritid. För att eleverna ska känna detta behöver de bli inkluderade, delaktiga och ges inflytande. Detta är något som visat sig inte vara helt lätt att praktisera i fritidsverksamheten. Vi har samlat data och information med hjälp av fokusgruppsintervjuer för både eleverna och pedagogerna på två skolor i Stockholm. Eleverna har fått göra sina röster hörda i hur de upplever fritidsverksamheten. Vi har även undersökt hur pedagogerna närmat sig ett barns perspektiv i planeringen av elevernas fritidsverksamhet. Resultatet visar på att det är viktiga begrepp att förstå men är svåra att praktisera och omsätta i fritidsverksamheten / Working as a teacher in leisure time activities is a complex assignment. There are concepts that are multifaceted and difficult to concretize in the world of school. In this study, we describe how leisure time pedagogues work and plan an activity where pupils are to be given meaningful leisure time. For pupils to feel this they need to be included, involved and given influence. This is something that has proven to be not entirely easy to practice in leisure time activities. We have collected data and information using focus group interviews for both the pupils and the teachers at two schools in Stockholm. The pupils have had their voices heard in how they experience leisure time activities. We have also investigated how the pedagogues approached a children's perspective in planning the pupils leisure time activities. The results show that these are important concepts to understand but are difficult to practice and implement in leisure time activities.

The purpose of this work is to investigate and shed light on how children’s literature is used in the after – school center, if there are any conversations with children’s literature as a starting point and if children’s literature and conversation from the books are used as tools to let students process issues concerning themselves, their lives and their thoughts. The servey was conducted in the form of a web-based questionnaire and the questionnaire responses were then analyzed from three different theoretical perspectives: a socio-cultural perspective, an environmental psychological perspective and Aidan Chamber’s model The Reading Circle. From the point of view of the socio-cultural perspective, communication and language are in focus and the interplay between the common thinking and the individual’s thinking is a prerequisite for development and learning. This perspective is set in relation to how conversation about read books can become tools for students’ development. The environmental psychological perspective in this work is about how noise affects students’ concentration and analytical ability, how the design of the room affects students’ views of both themselves and what the room should be used for and that the environment is also a matter of social impact. The reading circle offers a holistic perspective on the reading process, which is about choosing a book, reading the book, being able to reflect on and react to the book’s content, and then want to start over with the next book. Conclusions drawn from this study are that children’s literature is used in leisure centers to varying degrees, that the physical environment in the form of, for example, limited opportunities for quiet places affects the extent of student’s individual reading, and that books discussions and structured reflections based on children’s literature occur to a very limited extent. / Syftet med detta arbete är att undersöka och belysa hur barnlitteratur används i fritidshemmet, om det förekommer några samtal med barnlitteraturen som utgångspunkt och om barnlitteratur och samtal utifrån böckerna används som verktyg för att låta eleverna bearbeta frågor som berör dem själva, deras liv och deras tankar. Undersökningen har genomförts i form av en webbaserad enkät och enkätsvaren har sedan analyserats utifrån tre olika teoretiska perspektiv: ett sociokulturellt perspektiv, ett miljöpsykologiskt perspektiv samt Aidan Chambers modell Läsandets cirkel. I det sociokulturella perspektivets utgångspunkt står kommunikation och språk i fokus och samspelet mellan det gemensamma tänkandet och den enskildes tänkande är en förutsättning för utveckling och lärande. Detta perspektiv sätts i relation till hur samtal omkring lästa böcker kan bli verktyg för elevernas utveckling. Det miljöpsykologiska perspektivet i detta arbete handlar om hur buller påverkar elevers koncentration och analysförmåga, hur rummets utformning påverkar elevernas syn på både sig själva och på vad rummet ska användas till samt att miljö även är en fråga om social påverkan. Läsandets cirkel erbjuder ett helhetsperspektiv på läsprocessen som handlar om att välja bok, att läsa boken, att få reflektera över och reagera på bokens innehåll, för att sedan vilja börja om med nästa bok. Slutsatser som dragits av denna undersökning är att barnlitteratur används i fritidshemmen i varierande grad, att den fysiska miljön i form av till exempel begränsade möjligheter till lugna platser påverkar omfattningen av elevers enskilda läsning, samt att boksamtal och strukturerade reflektionstillfällen utifrån barnlitteraturen förekommer i mycket begränsad omfattning.