The purpose of this study has been to compare the present with the future syllabus of mathematics. With a text analytical approach has questions about how the structure is different, how the look at knowledge has changed and which learning theory that characterizes the two syllabus been answered. As a theoretical framework I adopt three different learning theories, behaviourism, cognitivism and the socio-cultural perspective. The pervious research I have looked at is the concept of knowledge an the underlying theories to previous curriculum. During the increase results in the greatest difference seen in the structure. The next syllabus structure is based on one level as opposed to before when it was built on two levels of objectives, which makes the upcoming syllabus clearer and more concrete than the current syllabus in mathematics.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare upplever styrdokumentens intentioner med elevinflytande. Studien har gjorts med en fenomenologisk livsvärldsansats där lärare beskriver hur de upplever elevinflytande utifrån sina egna erfarenheter och livsvärldar. Vidare har en hermeneutisk tolkningsteori använts för att ge en förståelse för hur lärare beskriver elevers inflytande i skolans verksamhet. Metoden för studien är kvalitativ. Det empiriska underlaget består av åtta intervjuer med låg- och mellanstadielärare på sex olika utbildningsenheter. Studien visar på olika förutsättningar för inflytande. Det finns elever som endast får göra de enkla, oväsentliga valen i klassrummet medan andra får vara med och planera, genomföra och utvärdera undervisningen. Lärarna upplever sig trängda mellan det centrala innehållet i kursplaner och styrdokumentens intentioner med elevinflytande. Enligt lärarna finns det ett behov av kollegial tolkning av styrdokumentens intentioner för att klargöra begreppet elevinflytande. En tydlig skolorganisation förstärker delaktighet liksom tydliga lärare som leder in elever i ett demokratiskt förhållningssätt. Lärarna visar på att elevinflytande engagerar även föräldrar, vilket medför att eleverna får en positiv inställning till skolan. En av studiens paradoxala slutsatser är att elevinflytande kan exkludera svaga elever som inte får möjlighet att göra sig hörda. En annan slutsats är att dagens skola har ett stort fokus på kunskapsbildningen, vilket gör att elevinflytandet inte får den dignitet som styrdokumenten beskriver. / The purpose of this study is to investigate how teachers are experiencing the steering documents intentions with student participation. The study was conducted with a phenomenological life-world approach where teachers describe how they feel about student participation based on their own experiences and life worlds. Furthermore an hermeneutic interpretation theory has been used to provide an understanding of how teachers describe students' influence in the school activities. The methodology for this study is qualitative. The empirical material consist of eight interviews with primary teachers in six different schools. The study highlights the various opportunities for influence. There are students who only get to do the simple, insignificant choices in the classroom, while others may be involved in planning, implementing and evaluating teaching. Teachers feel they jostled between the core content of the curriculum and policy documents intentions with student participation. According to the teachers, there is a need for collegial interpretation of policy documents intentions to clarify the concept of student participation. A distinct school organization enhances participation as well as a distinct teacher that leads students in a democratic approach. Teachers show that student participation involved also parents, resulting in a positive attitude towards school among students. One of the study's paradoxical conclusion is that student participation may exclude weak students who do not get the opportunity to be heard. Another conclusion is that today's school has a major focus on knowledge formation, making that student influence may not be the force as the policy documents describe.

Kreativitet är ett vanligt förekommande begrepp idag, både inom skola och näringsliv. Iläroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) förekommer det påflertalet ställen men ingenstans definieras begreppet, varför tolkningen av densamma riskerarblir individuell.Min studie har för avsikt att skapa en ökad förståelse för begreppet kreativitet sett ur skolans,men även ur näringslivets perspektiv samt bena ut vad som anses främja kreativiteten.Studien består av en begreppsanalys där litteraturstudier samt insamlandet av empiri form avkvalitativa intervjuer ligger till grund för resultatet. Totalt sex intervjuer har genomförts varavtre med slöjdlärare och tre med företagare.Att entydigt definiera kreativitetsbegreppet har visat sig vara svårt men att det handlar om enprocess kring en ny och i förlängningen användbar idé framkommer i flera fall. Erfarenhetoch kunskap ses som mycket avgörande i den kreativa processen där dessa två parametraranvänds för att generera något nytt. Kreativitet kräver bland annat mod och självförtroendeför att våga pröva lösningar och idéer, men även god vägledning och coachning underprocessen visar sig gynna kreativiteten.Skolans syn på vad kreativitet är formuleras med betydligt fler ord än företagarnas. Detta kanses som ett bevis på att avsaknaden av en gemensam definition av begreppet riskerarelevernas utbildning då lärarens subjektiva tolkning av begreppet avgör hur kreativitet lärs ut.

The aim of the present study is to examine four teachers’ experience of pupils’ reading comprehension, with special focus on their perceptions of reading comprehension, their experience of pupils’ changed attitudes to reading in the last ten years, and the reading strategies the teachers use in their teaching The result shows that the teachers have a relatively unanimous view of what reading comprehension means, but they use different reading strategies and they have differing experiences of pupils’ attitudes to reading. The pupils’ decreasing motivation to read means that they need more guidance today than before. The teachers give the pupils a chance to develop their reading ability by revealing different reading strategies, but the lack of motivation in the pupils is an obstacle to their development.

Denna studie har undersökt hur två bildlärare arbetar med två mål i kursplanen för bild och har med hjälp av två av didaktikens centrala frågor, undersökt och diskuterat dessa. Två semistrukturerade intervjuer gjordes med två olika informanter i olika delar av Sverige. Dessa bildpedagoger skiljer sig åt vad gäller antal undervisande år, härkomst och storlek på orten de undervisar i, de är däremot i samma åldersgrupp och båda är kvinnor. Resultatet och analysen är indelad efter de två didaktiska frågeställningar studien svarar på; hur arbetar du med målen och vad gör du för att arbeta med dessa. Resultatet visar att den ena informanten aktivt jobbar med de två målen medan den andra informanten enbart jobbar med ett av de undersökta målen, detta på grund av en osäkerhet hos informanten när det kommer till en öppenhet om bland annat diskussioner kring sexualitet.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskaper om vilka ramfaktorer som påverkar arbetssituationen och undervisningen för modersmålsläraren och vilka konsekvenser som uppstår. I undersökningen genomfördes enskilda intervjuer med sex modersmålslärare som undervisar eller har undervisat upp till årskurs nio. En bearbetning av materialet gjordes utifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv, där olika ramfaktorer sågs hämma eller främja arbetet som modersmålslärare. Grunden för indelningen av olika ramkategorier i resultatet var dessa ramfaktorer. Studiens resultat visar att gruppundervisning är, överlag, en främjande faktor för modersmålslärarens undervisning, särskilt i moment där dialog är att föredra. Gruppundervisning påverkar dessutom elevens muntliga språkutveckling positivt jämfört med enskild undervisning då eleverna har möjlighet att samtala med likaspråkiga kamrater. Ramfaktorer såsom kunskapskrav, samarbete med övriga skolverksamheten, tid, lokal, utrustning och läromedel visas ha en allmänt hämmande inverkan på modersmålslärarens undervisning samt arbetsmiljö. Studiens resultat visar även att dessa ramfaktorer tycks ha en negativ påverkan på ämnet modersmåls- och modersmålslärarens status i skolan.

Studiens syfte var att undersöka hur undervisning, som den förklaras i kapitel 4 i Lgr 11, beskrivs av några pedagoger vid några fritidshem. Studien gjordes med sociokulturell ansats och kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. De empiriska resultaten analyserades med delar av Wengers teori om praktikgemenskaper och indikerade att en delad repertoar kring begreppet undervisning saknades och att det ömsesidiga engagemanget ibland var bristfälligt. Pedagogerna tycktes trygga i att genomföra sitt uppdrag, men uttryckte att de fått minimal fortbildning kring Lgr 11. Stor vikt lades vid värdegrunden och relationer. Brist på planeringstid, personalbrist, icke ändamålsenliga lokaler och stora barngrupper sågs som hindrande för arbetet. Resultatet överensstämmer i stort med aktuell forskning i ämnet. I resultatdiskussionen diskuterades att fortbildning kring Lgr 11 och ett mer aktivt läroplansarbete skulle kunna vara gynnsamt för undervisningen i fritidshemmet. Ett intressant ämne för fortsatt forskning vore pedagogers syn på balansgången mellan omsorg, utveckling och lärande.

I svenska skolan används matematikboken flitigt av eleverna, och den har stor betydelse för läraren vidlektionsplaneringar. Följandeexamensarbete syftar till att öka kunskapen om i hur stor utsträckning räkning av uppgifter i matematikbokenunder lektionstidförbereder eleven inför att skriva det nationella ämnesprovet i matematik för åk 9. Hur lyfter läroböcker från vanligt förekommande läromedelsförlag matematikförmågorna, i relation till det nationella provet, och hur påverkar svårighetsnivån matematikkunskaperna? Enligt läroplanen ska eleven ges förutsättningar att utveckla fem förmågor, tidigare benämnt kompetenser, i matematik i grundskolan. Här utfördes en läromedelsanalys som visarattbegrepps-och metodförmågan tränas i störst utsträckning, på bekostnad av främst resonemangsförmågan och där efterproblemlösnings-och kommunikationsförmågan. Läroböckerna och deras svårighetsnivåer uppvisade liknande trend, och rankades efter uppskattad måluppfyllelse, men de är sannolikt otillräckliga efter matchning mot det nationella provet. Läraren rekommenderas därför att komplettera undervisningen med andra arbetsformer och mer utforskande, laborativa, arbetssätt än enbart enskild räkning.

This essay is about how working with children with autism works with the laws and regulations that fall under the Compulsory School Ordinance and Lgr11 (Compulsory for primary school, preschool classes and kindergarten). The aim of this work was to examine various educators thoughts, experiences and practices related to children with autism in primary school. The study is based on three questions: what kind of rights regarding support do children with autism have in the Swedish primary school, according to the primary regulation and Lgr11? How do the selected primary schools work with the support of children with the diagnosis of autism? And how well does the affected educator’s think that the support works? To answer these questions, four qualitative interviews with various educators, were made. My results show that all four educators believe that inclusive labor of children with autism is a good thing for everyone, as long as it is done properly and with the right order, so that the child with autism gets the opportunity to be part of a social group. To achieve this, the work must be structured, square and clarified.

No description available.