No description available.

No description available.

I denna studie undersöktes hur några elever i en årskurs 4 resonerar kring likhetstecknet. Undersökningen gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Eleverna var valda och placerade på måfå i grupper där de sedan fick diskutera kring tre matematiska likheter. Studien visar på tendenser av relationell förståelse för likhetstecknet hos eleverna, men samtidigt problematiseras skillnaden mellan den relationella och den operationella förståelsen. Studien kommer fram till att eleverna diskuterar om uppgiftens konstiga utformning när operationen är på högra sidan av likhetstecknet och svaret är på den vänstra sidan. Eleverna hänvisar till kutym och läroböcker. Av studien framkommer det också att eleverna jämför likheterna ofta med balansvågen, både muntligt men också kroppsligt. Studien tenderar även att ge en bild av att elevers svar skiljer sig beroende på vilka uppgifterna är.

I denna studie undersöktes hur några elever i en årskurs 4 resonerar kring likhetstecknet. Undersökningen gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Eleverna var valda och placerade på måfå i grupper där de sedan fick diskutera kring tre matematiska likheter.Studien visar på tendenser av relationell förståelse för likhetstecknet hos eleverna, men samtidigt problematiseras skillnaden mellan den relationella och den operationella förståelsen. Studien kommer fram till att eleverna diskuterar om uppgiftens konstiga utformning när operationen är på högra sidan av likhetstecknet och svaret är på den vänstra sidan. Eleverna hänvisar till kutym och läroböcker. Av studien framkommer det också att eleverna jämför likheterna ofta med balansvågen, både muntligt men också kroppsligt. Studien tenderar även att ge en bild av att elevers svar skiljer sig beroende på vilka uppgifterna är.

Uppsatsen försöker ge en historisk förståelse för principen om likhet inför lagen. Det görs genom att beskriva och diskutera hur rättslig särskillnad företagits historiskt sett och vad som påverkat utvecklingen på området. Särskild fokus riktas mot upplösningen av statussamhället och den ökade integrering i nationella rättsgemenskaper.

Anyone can end up in a legal dispute. Costs often arise in connection with a legal dispute. The main rule under current legislation is that it is primarily private legal insurance that covers the costs. Alternatively, legal assistance may be required from the state. Legal aid is a social protection that seeks to provide assistance to those who are otherwise unable to attend to their legal affairs. For the right to legal aid, certain conditions must be fulfilled, among other things, the applicant's income must not exceed SEK 260,000 per year. The amount was set by law change in 1999 when an increase in the income limit was implemented, but since then no adjustment has been made. So it has been unchanged for over 20 years! At that time, about 80 percent of the population had the right to legal aid in accordance with the income threshold. Today, the corresponding amount of the population is 36 percent. In the preparatory work to the Legal Aid Act, it is alleged that the income limit would be revised every three years and that it should not be set so low that legal aid only came to help the poorest. At present, the most disadvantaged in society are covered and then there are the rich who can afford a court process themselves. When the large middle group, the majority of ordinary income earners, is excluded, the principle of everyone's equality before the law can also be called into question. The purpose of legal aid is that it should act as a kind of outermost safety net, which can be summed up by the fact that legal aid is currently the only safety net for some but will not be available to others.

Syftet med studien var att bidra till en djupare förståelse för de uppfattningar elever i årskurs 1-3 har om likhetstecknet i matematik. För att behandla studiens syfte och frågeställning genomfördes datainsamlingen genom två olika metoder, vilka bestod av ett skriftligt test samt semistrukturerade intervjuer. Studien genomfördes i en klass i årskurs 2, där 16 elever genomförde testet, varav fem elever även deltog i intervjuer. För att analysera studiens data genomfördes, dels en analys av testresultaten och dels en kvalitativ innehållsanalys av intervjuerna, vilket resulterade i två teman. Studiens resultat presenteras under dessa två teman, vilka benämns som operationell aspekt respektive relationell aspekt. Operationell aspekt innebär att likhetstecknet uppfattas som en signal för att utföra en beräkning eller förenkling. Den relationella aspekten innebär att eleven uppfattar likhetstecknet som en signal för en jämviktsrelation mellan höger- och vänsterled. Studiens resultat visar att en övervägande del av eleverna som deltagit i studien har en operationell uppfattning om likhetstecknet, vilket innebär att det finns ett övervägande fokus på att det är en beräkning som ska utföras. Det tyder på att en stor andel av eleverna som deltog har en ofullständig förståelse för matematisk likhet som på olika sätt visar sig i elevernas uppfattningar om likhetstecknet. Slutligen belyser studien komplexiteten kring elevers uppfattningar om likhetstecknet och visar på vikten av att undersöka detta vidare, för att kunna bidra till elevers förståelse och lärande på ett sätt som främjar deras matematiska framgångar.

Syftet med denna studie är att ge en bild av hur skolverket i sin skriftserie ”Rapporter” förklarar betygsskillnader mellan pojkar och flickor, samt om detta kan säga något om vilken diskurs kring kön detta grundar sig på. För en bakgrund ger jag först en kort överblick över svensk skolhistoria som är koncentrerad kring kön och betyg. Därefter gör jag en genomgång av tidigare och aktuell forskning inom området. Jag redogör för mina teoretiska utgångspunkter, som är genusteori, diskursteori och socialkonstruktivism. Jag beskriver hur betygsskillnaderna sett ut för att sedan övergå till en analys av de rapporter som tagit upp frågan om betygsskillnader. I Skolverkets rapporter ser man betygsskillnaderna som ett likvärdighetsproblem. Olika förklaringsmodeller och föreställningar om kön lyfts fram, bland annat pojkars avståndstagande från skolan, lärarens kön, bedömning till flickornas fördel och en förändrad läroplan med förändrade undervisningsmetoder. De åtgärder som föreslås ligger på olika nivåer i skolsystemet, från klassrumsinteraktion till politisk styrning av pedagogernas kompetensutveckling. Det föreligger ett behov av vidare forskning inom flera områden, bland annat maskulinitetsskapande, betydelsen av lärares kön och bedömningsprocesser.

Mathematical equivalence is crucial throughout the entire course of education. Understanding the concept is a prerequisite for comprehending mathematics, especially in algebra. Despite this, research indicates that many students lack a relational understanding of the concept, both early in their educational journey and as they progress through the grades. However, certain studies suggest that students can demonstrate relational understanding, even at younger ages, as long as you don’t use linguistic assessment methods. This study focuses on primary school students and their understanding of mathematical equivalence. The aim of the study is to investigate whether third-grade students possess a relational understanding of equivalence and, if so, to explore its characteristics. To examine this, a survey was used with math tasks to assess students at a school in southern Sweden’s understanding of equivalence. The surveys have been analyzed through radical constructivism and the Mathematical Equivalence Assesment model. The results indicate that a significant portion of students exhibit partial or complete relational understanding of equality. Furthermore, the findings reveal that students lacking an understanding of the definition of mathematical equivalence attain considerably lower results compared to those with such an understanding. An overarching conclusion that can be drawn in relation to the study's results is that a relational understanding of mathematical equivalence is crucial for long-term learning in mathematics.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som händer med vänskap på Facebook. En utgångspunkt i undersökningen är presentation av relevanta teorier om vänskap som jämförs med resultat av intervjuer med fem personer som är Facebookanvändare. Semistrukturerade intervjuer används som en kvalitativ ansats för att genomföra undersökningen. Undersökningens teoriunderlag består bl.a. utav redogörelsen av teorier om vänskap, ”aktivitetsfokus”, mångfalden av vänskap, vänskapsmekanismer, samt nätverk, organisation och partiell organisation. Facebook är ett snabbt växande socialt medium med fler än 500 miljoner registrerade användare över hela världen. Det intressanta är om vänskapens innehåll och mening förblir samma som vi upplevde det innan Facebook. Präglar Facebook som en social nätgemenskap våra vänskapsrelationer idag? Det är svårt att definiera vänskap. Intervjuerna har visat att vi fortfarande tänker på våra bästa vänner som de som alltid finns där när man behöver dem. En vänskap är sann, äkta, verklig och riktig. Enligt intervjuresultat ser man att alla vänner på Facebookvänskapslistor inte kan kallas för vänner egentligen. De är uppdelade i följande grupper som bekanta, ”yttre bekanta”, kollegor, släkt och gamla klasskompisar t ex. Man kan få nya vänner på Facebook, men då handlar det om ett gemensamt intresse eller en aktivitet som är substansen till den nya vänskapsrelationen. Undersökningens resultat har visat att man ofta blir vän på Facebook även med t ex sina vänners vänner. Detta är ett beteende som avviker från vänskapsteorin. Enligt vänskapsteorin behöver vi inte vara vänner med våra vänners vänner. Undersökningens slutsats är att alla intervjupersonerna upplever att deras vänskapsrelationer på Facebook inte har förändrats eller har möjligtvis blivit bättre. Det är tydligt att man upplever att Facebook underlättar kommunikation med vänner. Man har känslan av att ha sina vänner nära hela tiden pga. Facebook. Men sina bästa vänner kontaktar man ofta på ett annat sätt, dvs. via telefon eller träffar.