The fashion industry has historically been seen as synonymous with many unsustainable practices, such as overproduction, pollution, and mass-consumption. Today, many fashion brands are putting more attention to sustainability and are engaging in activities aimed at making the industry more environmentally friendly. This study investigates three Swedish fashion businesses, H&M, Lindex, and Gina Tricot, with the purpose of examining and analyzing how they integrate circular strategies within their post-retail initiatives. Additionally, the aim is to investigate what strengths and weaknesses can be identified as related to these strategies in terms of reducing the fashion industry’s negative environmental impacts. The study is based on a content analysis of websites, documents, and policies of the fashion businesses as well as a qualitative semi-structured interview with a circular sustainability expert. By using a theoretical framework related to circular post-retail strategies as a tool of analysis, the results showed various levels of implementation of circular strategies among the businesses. Prolonging the lifespan of clothing by reusing, repairing, or re-designing, rather than repurposing and recycling, is seen as more effective in terms of environmental sustainability. Moreover, all businesses aim to inspire its consumers to make mindful choices, though the inspiration needs to be connected to an actual service if behaviors are to change. Concludingly, fashion businesses need to embrace circularity by finding new ways to profit from already existing garments through rental, repair, and re-design services to make the industry more environmentally sustainable. / Modeindustrin har historiskt setts som synonymt med många ohållbara fenomen, såsom överproduktion, föroreningar och masskonsumtion. Idag ägnar många modeföretag mer uppmärksamhet på hållbarhet och engagerar sig i aktiviteter som syftar till att göra industrin mer miljömässigt hållbar. Denna studie granskar tre svenska modeföretag, H&M, Lindex och Gina Tricot, i syfte att undersöka och analysera hur dessa integrerar cirkulära strategier i post-retail-fasen. Syftet är dessutom att identifiera och undersöka styrkor och svagheter relaterade till dessa strategier gällande dess potential att minska modeindustrins negativa miljöpåverkan. Studien bygger på en innehållsanalys av webbplatser, dokument och policys från dessa modeföretag samt en kvalitativ semistrukturerad intervju med en cirkulär hållbarhetsexpert. Genom användningen av ett teoretiskt ramverk relaterat till cirkulära post-retail strategier som ett analytiskt verktyg visar resultatet på varierande genomförandegrad av cirkulära strategier hos de olika modeföretagen. Att förlänga livslängden på kläder genom att återanvända, reparera eller designa om ses som mer effektivt när det gäller miljömässig hållbarhet snarare än att återvinna. Samtliga företag syftar även till att inspirera sina kunder till att göra hållbara val, dock måste inspirationen vara kopplad till verkliga tjänster om konsumenters beteenden ska förändras. Sammanfattningsvis måste modeföretag hitta nya sätt att profitera från redan befintliga plagg genom omdesign-, reparations- eller uthyrningstjänster för att göra industrin mer miljömässigt hållbar.

<p>Bakgrund: De svenska börsbolagen gör större vinster än någonsin tidigare, men har fått stor kritik för att vara för långsamma i sin vinstallokering. Företag med överkapitaliserade balansräkningar utan investeringsbehov är potentiella måltavlor för riskkapitalisternas affärsidé om finansiell effektivisering och en aggressivare kapitalstruktur. Debatten i media har skapat kritik kring dessa så kallade kortsiktiga och giriga bolagsplundrare som påstås förstöra finansiella värden och kreditvärdigheten i företagen. I tidigare fall har marknaden svarat positivt på riskkapitalisternas investeringar, något som har reflekterats i ett kraftigt ökande aktiepris. Skeptiker hävdar dock att spekulationer är anledningen till att marknadsvärdet drivs upp, inte fundamentala aspekter.</p><p>Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att fastställa en bild av fenomenet riskkapital och hur dess aktiva ägande inverkar på svenska börsbolags kreditbetyg, kapitalstruktur och värdering.</p><p>Metod: För att uppnå syftet med vår magisteruppsats har en kvalitativ ansats till-lämpats baserad på tre börsbolag där riskkapitalisters aktiva ägande spelat en betydande roll. Det empiriska materialet har insamlats genom personliga intervjuer med aktie- och kreditanalytiker, och studien förlitar sig även på markandsdata, artiklar och nyhetssändningar i media, samt respektive bolags kvartals- och årsrapporter.</p><p>Slutsats: Studien har gjorts over den tidsperiod som varit riskkapitalisternas inve-steringshorisont – explicit och implicit. Genom att analysera det aktiva ägarskapet i tre svenska börsbolag kan slutsatsen dras att det inverkat positivt i form av högre prestanda och marknadsvärdering. De finansiella förändringarna har, till skillnad från kritiken, styrkt kreditbetyget i fallen Lindex och Volvo. En analys av Skandia/Old Mutual visade dock en marginellt ökad kreditrisk. Slutsatsen visar härmed att riskkapitalisternas inverkan på svenska börsbolag är värdeförädlande utan att äventyra den finansiella statusen.</p> / <p>Background: The Swedish blue chip companies are performing better than ever, but have been strongly criticised for being too slow in their excess fund allocation. Companies with overcapitalised balance sheets and no investment needs are potential targets for activist funds’ business idea of more aggressive capital structures and financial restructuring. In media, this debate has raised criticism against these so called short-sighted, greedy asset-strippers that destroy company values and increase the companies’ risk of default. In prior cases where activist funds have taken actions, the market has responded positively through increasing the share price. However, sceptics argue that the higher share price is merely a response to a speculative reaction with no fundamental argument supporting the upgrade in market capitalisation.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to establish a view of the phenomenon of activist funds and their impact on blue chip companies’, listed on the Stockholm Stock Exchange, credit rating, capital structure and valuation.</p><p>Method: To fulfil the purpose of our master thesis, a qualitative approach has been applied based on three cases involving the activities of activist funds. The empirical findings have been retrieved via personal communications with stock- and credit analysts, and the study also relies on articles and news coverage from media, stock market data and annual reports from each of the chosen companies respectively.</p><p>Conclusion: The study has regarded the period of time which has been the investment horizon of the activist funds – explicitly and implicitly. Analysing their active ownership, the conclusion can be drawn that these activist funds have clearly had a positive impact on each of the blue chip companies’ performance and intrinsic value respectively. The financial restructuring has - contrarily to the criticism – strengthened the credit ratings in the cases of Lindex and Volvo. In the Skandia/Old Mutual-case, a marginally higher default risk was detected. Thus, the study has concluded that activist funds indeed add significant shareholder value without jeopardising the companies’ financial statuses.</p>

No description available.

Bakgrund: De svenska börsbolagen gör större vinster än någonsin tidigare, men har fått stor kritik för att vara för långsamma i sin vinstallokering. Företag med överkapitaliserade balansräkningar utan investeringsbehov är potentiella måltavlor för riskkapitalisternas affärsidé om finansiell effektivisering och en aggressivare kapitalstruktur. Debatten i media har skapat kritik kring dessa så kallade kortsiktiga och giriga bolagsplundrare som påstås förstöra finansiella värden och kreditvärdigheten i företagen. I tidigare fall har marknaden svarat positivt på riskkapitalisternas investeringar, något som har reflekterats i ett kraftigt ökande aktiepris. Skeptiker hävdar dock att spekulationer är anledningen till att marknadsvärdet drivs upp, inte fundamentala aspekter. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att fastställa en bild av fenomenet riskkapital och hur dess aktiva ägande inverkar på svenska börsbolags kreditbetyg, kapitalstruktur och värdering. Metod: För att uppnå syftet med vår magisteruppsats har en kvalitativ ansats till-lämpats baserad på tre börsbolag där riskkapitalisters aktiva ägande spelat en betydande roll. Det empiriska materialet har insamlats genom personliga intervjuer med aktie- och kreditanalytiker, och studien förlitar sig även på markandsdata, artiklar och nyhetssändningar i media, samt respektive bolags kvartals- och årsrapporter. Slutsats: Studien har gjorts over den tidsperiod som varit riskkapitalisternas inve-steringshorisont – explicit och implicit. Genom att analysera det aktiva ägarskapet i tre svenska börsbolag kan slutsatsen dras att det inverkat positivt i form av högre prestanda och marknadsvärdering. De finansiella förändringarna har, till skillnad från kritiken, styrkt kreditbetyget i fallen Lindex och Volvo. En analys av Skandia/Old Mutual visade dock en marginellt ökad kreditrisk. Slutsatsen visar härmed att riskkapitalisternas inverkan på svenska börsbolag är värdeförädlande utan att äventyra den finansiella statusen. / Background: The Swedish blue chip companies are performing better than ever, but have been strongly criticised for being too slow in their excess fund allocation. Companies with overcapitalised balance sheets and no investment needs are potential targets for activist funds’ business idea of more aggressive capital structures and financial restructuring. In media, this debate has raised criticism against these so called short-sighted, greedy asset-strippers that destroy company values and increase the companies’ risk of default. In prior cases where activist funds have taken actions, the market has responded positively through increasing the share price. However, sceptics argue that the higher share price is merely a response to a speculative reaction with no fundamental argument supporting the upgrade in market capitalisation. Purpose: The purpose of this thesis is to establish a view of the phenomenon of activist funds and their impact on blue chip companies’, listed on the Stockholm Stock Exchange, credit rating, capital structure and valuation. Method: To fulfil the purpose of our master thesis, a qualitative approach has been applied based on three cases involving the activities of activist funds. The empirical findings have been retrieved via personal communications with stock- and credit analysts, and the study also relies on articles and news coverage from media, stock market data and annual reports from each of the chosen companies respectively. Conclusion: The study has regarded the period of time which has been the investment horizon of the activist funds – explicitly and implicitly. Analysing their active ownership, the conclusion can be drawn that these activist funds have clearly had a positive impact on each of the blue chip companies’ performance and intrinsic value respectively. The financial restructuring has - contrarily to the criticism – strengthened the credit ratings in the cases of Lindex and Volvo. In the Skandia/Old Mutual-case, a marginally higher default risk was detected. Thus, the study has concluded that activist funds indeed add significant shareholder value without jeopardising the companies’ financial statuses.

No description available.

Denna studie utgår från fältet organisationskommunikation med inriktning på intern kommunikation i förändringsprocesser. Tidigare forskning inom detta fält har huvudsakligen utgått från ett modernistiskt perspektiv som uppfattar kommunikation i förändringsprocesser som något som kan förmedlas till de passiva organisationsmedlemmarna. Nu har detta perspektiv alltmer förkastats och kommunikation ses istället som meningsskapande processer där organisationsmedlemmarna fungerar som aktiva uttolkare av kommunikationen. Det saknas dock forskning kring detta perspektiv, speciellt gällande en alltmer vanlig organisationsförändring idag, nämligen införandet av ett intranät. Därför ligger denna studies huvudsakliga intresse på medarbetarna i organisationen och studiens mål och syfte blir att försöka bidra till en ökad förståelse för de meningsskapande processerna kring intranät, i hur det uppfattas och används i praktiken. Studiens undersökningsobjekt är AB Lindex som nyligen genomgått en omfattande organisationsförändring vilket bland annat innebar ett nytt intranät, Index. Följande frågeställningar blir besvarade i studien: 1) Med utgångspunkt i det meningsskapande perspektivet undersöks det hur den meningsskapande processen kring intranätet går till bland butiksmedarbetarna på Lindex. 2) Utifrån ovanstående beskrivning undersöks det varför de meningsskapande processerna ser ut som de gör samt vilka bakomliggande faktorer som påverkar dessa processer. 3) Avslutningsvis undersöks också eventuella konsekvenser som de meningsskapande processerna kan ge upphov till samt vilka möjliga lösningar som kan finnas på dessa eventuella problem.   Det meningsskapande perspektivet är studiens teoretiska utgångspunkt som i sin tur utgår från en socialkonstruktionistisk ansats. Tillsammans med teorier om kommunikation, sociala identiteter, roller och tolkningsramar bildar dessa ämnen vår analytiska grund. Det empiriska materialet består av 27 personliga intervjuer på 11 olika Lindexbutiker samt företagsdokument såsom riktlinjer för Index. Studiens huvudresultat är följande: 1) Medarbetarna på Lindex anser sig inte ha tid till att använda Index speciellt mycket och ser användningen som tudelad - å ena sidan finns en arbetsrelaterad användning och å andra sidan en nöjesrelaterad användning. Detta gör att Index inte kan få en vidare mening som en kommunikationskälla vilket syftet är, utan de flesta medarbetarna ser Index enbart som en informationskälla, vilket i stort sett blir som en ersättare av deras tidigare fax. 2) Varför användningen ser ut som den gör beror dels på tidsbrist, dålig implementering, olika tolkningsramar såsom datorvana samt fasta strukturer inom organisationen. 3) Dessa meningsskapande processer kan få konsekvenser såsom dolda konflikter, skilda uppfattningar om vad Index är men också om vad företaget är och står för som helhet. Detta kan på lång sikt hota organisationens interna organisationskultur men också den externa kommunikationen vilket i sin tur kan påverka organisationens totala framgång.   Viktiga ord: organisationskommunikation, organisationsförändring, intern kommunikation, meningsskapande, intranät, AB Lindex, tolkningsramar, social identitet, roller, organisationskultur.

<p> </p><p>Denna studie utgår från fältet organisationskommunikation med inriktning på intern kommunikation i förändringsprocesser. Tidigare forskning inom detta fält har huvudsakligen utgått från ett modernistiskt perspektiv som uppfattar kommunikation i förändringsprocesser som något som kan förmedlas till de passiva organisationsmedlemmarna. Nu har detta perspektiv alltmer förkastats och kommunikation ses istället som meningsskapande processer där organisationsmedlemmarna fungerar som aktiva uttolkare av kommunikationen. Det saknas dock forskning kring detta perspektiv, speciellt gällande en alltmer vanlig organisationsförändring idag, nämligen införandet av ett intranät. Därför ligger denna studies huvudsakliga intresse på medarbetarna i organisationen och studiens mål och syfte blir att försöka bidra till en ökad förståelse för de meningsskapande processerna kring intranät, i hur det uppfattas och används i praktiken. Studiens undersökningsobjekt är AB Lindex som nyligen genomgått en omfattande organisationsförändring vilket bland annat innebar ett nytt intranät, Index. Följande frågeställningar blir besvarade i studien: 1) Med utgångspunkt i det meningsskapande perspektivet undersöks det hur den meningsskapande processen kring intranätet går till bland butiksmedarbetarna på Lindex. 2) Utifrån ovanstående beskrivning undersöks det varför de meningsskapande processerna ser ut som de gör samt vilka bakomliggande faktorer som påverkar dessa processer. 3) Avslutningsvis undersöks också eventuella konsekvenser som de meningsskapande processerna kan ge upphov till samt vilka möjliga lösningar som kan finnas på dessa eventuella problem.</p><p> </p><p>Det meningsskapande perspektivet är studiens teoretiska utgångspunkt som i sin tur utgår från en socialkonstruktionistisk ansats. Tillsammans med teorier om kommunikation, sociala identiteter, roller och tolkningsramar bildar dessa ämnen vår analytiska grund. Det empiriska materialet består av 27 personliga intervjuer på 11 olika Lindexbutiker samt företagsdokument såsom riktlinjer för Index. Studiens huvudresultat är följande: 1) Medarbetarna på Lindex anser sig inte ha tid till att använda Index speciellt mycket och ser användningen som tudelad - å ena sidan finns en arbetsrelaterad användning och å andra sidan en nöjesrelaterad användning. Detta gör att Index inte kan få en vidare mening som en kommunikationskälla vilket syftet är, utan de flesta medarbetarna ser Index enbart som en informationskälla, vilket i stort sett blir som en ersättare av deras tidigare fax. 2) Varför användningen ser ut som den gör beror dels på tidsbrist, dålig implementering, olika tolkningsramar såsom datorvana samt fasta strukturer inom organisationen. 3) Dessa meningsskapande processer kan få konsekvenser såsom dolda konflikter, skilda uppfattningar om vad Index är men också om vad företaget är och står för som helhet. Detta kan på lång sikt hota organisationens interna organisationskultur men också den externa kommunikationen vilket i sin tur kan påverka organisationens totala framgång.</p><p> </p><p>Viktiga ord: organisationskommunikation, organisationsförändring, intern kommunikation, meningsskapande, intranät, AB Lindex, tolkningsramar, social identitet, roller, organisationskultur.</p><p> </p>

Uppsatsen undersöker hur tre förpackningar som används vid e-handel kommunicerar företags varumärken. Detta undersöks genom en semiotisk analys och en komparativ analys av den visuella kommunikation och varumärkesbyggande som företagens förpackningar förmedlar. Materialet som analyseras är tre barnkläders förpackningar från Kenzo, Mini Rodini och Lindex. Samtliga företag i studien använder förpackningen för att kommunicera sitt varumärke till konsumenten. Effekten av kommunikationen och kundupplevelsen skiljer sig däremot åt. Jämförelsen visar att en upplevd samstämmighet mellan grafiska element och varumärkets identitet har betydelse för hur effektivt varumärket kommuniceras. Förpackningen har fått en ny betydelse i dagens digitaliserade samhälle där allt fler köp sker via internet och produkten förpackas och skickas till kunden. Det är därför av betydelse att förpackningens roll för kommunikation och varumärkets positionering inte bara diskuteras i förhållande till traditionella köpsituationer i butik, utan även i förhållande till e-handeln.