Bakgrund: Forskning har visat att stigma gentemot personer relaterat till särskiljande egenskaper leder till försämrad hälsa för dessa individer. Sedan pionjären Erving Goffman 1963 formulerade sin teori om stigma har forskning kring stigma och personer med psykisk ohälsa grenat ut sig. Forskning har även influerat till att revolutionera förståelsen för substansbrukssyndrom, och hur det under det senaste seklet utvecklats från tron att substansbrukssyndrom orsakas av moraliska brister till att det kan ses som en sjukdom som påverkar både hjärna och beteende. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa och belysa hur personer med substansbrukssyndrom upplever stigma. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats inspirerad av Polit och Becks niostegsmodell. Sjutton vetenskapliga artiklar söktes fram systematiskt, sammanställdes och analyserades. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och Taylor & Francis. Resultat: Analysen utmynnade i fem kategorier som beskrev hur personer med substansbrukssyndrom upplevde stigma: att mötas av misstro och att inte bli tagen på allvar, att endast ses för sitt substansbruk och inte som människa, att få en sämre vård än andra, att vårdpersonalen har negativt bemötande och att beskyllas för sin sjukdom. Slutsats: Att leva med substansbrukssyndrom innebär för individen ett dagligt möte med stigma. Litteraturstudiens resultat kan bidra med viktig kunskap om hur patienter med substansbrukssyndrom upplever möten i vården. Detta kan öka kunskap och förståelse som i sin tur kan bidra till en förbättrad vård för personer med substansbrukssyndrom där lidande för individen minimeras och kostnader för samhället minskas.

Bakgrund: Palliativ omvårdnad bör utföras utifrån en humanistisk helhetssyn med utgångspunkt i att upprätthålla livskvalitet och autonomi. Patienter och anhöriga eftersträvade välfungerande kommunikation och stöd för att kunna förberedas inför döden och lindra lidande. Patienter och anhöriga påverkades negativt av sjuksköterskors bristande kompetenser och kommunikation samt vid otrygga vårdmiljöer. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ omvårdnad. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes och tolv artiklar analyserades, varav tio artiklar var kvalitativa och två artiklar kvantitativa. Resultat: I resultatet identifierades fyra teman gällande arbetsrelaterade utmaningar, kommunikation, emotionella erfarenheter och vårdrelationer. Sjuksköterskorna beskrev arbetsrelaterade utmaningar som bristande kompetenser, försvårade samarbeten, hög arbetsbelastning och tidsbrist. Sjuksköterskorna beskrev att välfungerande kommunikation underlättade omvårdnadsarbete, medan bristfällig försvårade. Sjuksköterskorna beskrev att palliativ omvårdnad medförde emotionella utmaningar, men att det inte var enbart negativt utan bidrog till utveckling. Slutligen beskrev sjuksköterskorna betydelsen av att etablera vårdrelationer inom palliativ omvårdnad. Slutsats: Palliativ omvårdnad var komplex att utföra. Sjuksköterskorna var i behov av kompetensutveckling och gynnsamma arbetsmiljöer för att utförande av palliativ omvårdnad skulle kunna förbättras. Välfungerande, respektfull kommunikation bidrog till att värdighet hos patienter och anhöriga upprätthölls. Reflektion var en strategi som bidrog till utveckling. Etablerade vårdrelationer och personcentrerad omvårdnad var väsentliga för palliativ omvårdnad. / Background: Palliative care should be carried out based on a humanistic holistic view with the starting point of maintaining quality of life and autonomy. Patients and relatives strived for well-functioning communication and support in order to prepare for death and alleviate suffering. Patients and relatives were negatively affected by nurses’ lack of competence and communication and by an unsafe care environment. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of palliative care. Method: A literature review was conducted and twelve articles were analyzed, of which ten articles were qualitative and two articles were quantitative. Result: Four themes were identified in the results about work-related challenges, communication, emotional experiences, and care relationships. The nurses described work-related challenges such as lack of competence, difficult collaboration, high workload, and lack of time. The importance of communication was made clear when well-functioning communication made the work easier and when poor communication made the work difficult for the nurses. The nurses described emotional distress in palliative care. Emotional distress did not only have a negative impact but contributed to development. Finally, the nurses described the importance of establishing care relationships within palliative care. Conclusion: Palliative care was complex to perform. The nurses needed competence development and favorable working environments so that performance of palliative care could be improved. Well-functioning, respectful communication contributed to maintaining the dignity of patients and relatives. Reflection was an important strategy that contributed to development. Established care relationships and person-centred care were essential to palliative care.

Bakgrund: Besvär i mag- och tarmkanalen kan leda till att en stomi behöver läggas fram vilket resulterar i en förlorad kontroll över elimination. Inkontinens hos vuxna personer kan leda till en förvrängd självbild och sociala normer kring inkontinens skapar ett stigma. Kvaliteten på omvårdnaden av stomipatienter upplevs varierande och sjuksköterskors kunskap om stomivård ansågs vara otillräckliga. Sjuksköterskan bör vara medveten om de olika fysiska, psykiska, familjära och sociala komplikationer som tillkommer en stomi.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att leva med en stomi. Metod: En litteraturstudie baserad på elva artiklar med kvalitativ ansats skapades. Artiklarna samlades in genom strukturerade sökningar i databaserna Cinahl samt PubMed och kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Innehållet analyserades med tematisk innehållsanalys. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier: konsekvenser av stomin, en förändrad livssituation och behov och anpassningar. Totalt identifierades 13 underkategorier: förlorad kontroll, negativ påverkan på sömnen, påverkan på sexualitet och intimitet, förändrat utseende, social isolering och ensamhet, en ny vardag, förändrat bemötande från omgivningen, positiva sidor av ett förändrat liv, behov av planering och förberedande åtgärder, behov av stöd, behov av kunskap och erfarenhet, behov av att återfå autonomi, stomin som en del av kroppen. Konklusion: Stomin förändrade livssituationen och kunde innebära både negativa och positiva förändringar för patienten. Det fanns ett ökat behov av kunskap och planering i den nya vardagen och behovet av stöd ökade. Stomin påverkade patientens liv ur flera aspekter och sjuksköterskan måste därför ha ett personcentrerat synsätt på omvårdnaden. / Background: Gastrointestinal disorders can lead to the need for a stoma to be formed, resulting in a loss of control over elimination. Incontinence in adults can lead to a distorted self-image and social norms around incontinence create a stigma. The quality of care of ostomy patients is experienced differently and nurses' knowledge of stoma care was considered to be insufficient. The nurse should be aware of the various physical, psychological, familial and social complications associated with a stoma. Aim: The aim of this study was to highlight patients' experiences of living with a stoma. Method: A literature review based on eleven articles with a qualitative approach was created. The articles were collected through structured searches in the databases Cinahl and PubMed and quality reviewed using SBU's review template for qualitative studies. The content was analyzed with thematic content analysis. Results: The results were divided into three main categories: consequences of the stoma, a changed life situation and needs and adaptations. A total of 13 subcategories were identified: loss of control, negative impact on sleep, impact on sexuality and intimacy, changed appearance, social isolation and loneliness, a new everyday life, changed treatment from the environment, positive aspects of a changed life, the need for planning and preparatory measures, the need for support, the need for knowledge and experience, the need to regain autonomy, the stoma as a part of the body. Conclusion: The stoma changed the life situation and could mean both negative and positive changes for the patient. There was an increased need for knowledge and planning in the new everyday life and the need for support increased. The stoma affected the patient's life from several aspects and the nurse must therefore have a person-centered approach to nursing.

Introduktion:  Utlokalisering sker när antalet patienter med behov av slutenvård överstiger antalet disponibla vårdplatser. Detta görs för att undvika negativa konsekvenser av överbeläggningar, eftersom det har visats ha en negativ effekt på vården då antalet patienter som en sjuksköterska vårdar har korrelation med vårdkvaliteten. Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur omvårdnaden påverkas när patienter inom slutenvården vårdas utlokaliserat. Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt. Studien analyserade tre kvalitativa studier och sju kvantitativa studier. Resultat: Studien visar att utlokalisering inte ger samma vårdkvalitet som vård på en avdelning med rätt medicinsk specialitet. Detta kunde mätas med avsaknad specialistkompetens bland vårdpersonalen, kommunikation mellan behandlande läkare och patient samt utlokaliserad avdelning. Även en ökad grad av förlängda vårdtider påvisades, samt en ökad benägenhet till behov av kommunala insatser efter att patienterna var medicinskt färdigbehandlade, som till exempel särskilt boende. Slutsats: Omvårdnaden erhållen av patienter som vårdats utlokaliserat bedöms som nedsatt i relation till patienter som ej vårdats utlokaliserat. Det är viktigt att sträva efter att alla patienter ska få god vård och att rutiner för att patienter som vårdas utlokaliserat inte blir försummade. Vårdpersonalen behöver också få tydliga riktlinjer från hemavdelningen kring hur omvårdnaden ska skötas och hur kontakten med ansvarig läkare ska ske. / Introduction: Outlying is used when the number of patients exceeds the number of beds available. This is done to avoid the consequences of overcrowding, which has been shown to have a negative effect on the care received by patients since the number of patients that each nurse treats have a correlation to the quality of care. Purpose: The purpose of this study was to describe the care patients received while being treated in an outlying ward. Method: The study was performed as a literature review, and it analyzed three qualitative and seven quantitative studies. Result: The result of the study shows that patients who are treated in an outlying ward do not receive the same quality of care as patients who are treated in a ward with the correct medical specialty. This could be measured in a lack of experience in treating the patients’ conditions and communication between the treating doctors and the patients, as well as the staff on the outlying ward. In addition, an increase in length of stay was observed, as well as an increase in tenancy for the patient to need additional care after the hospital stay in the form of a care facility or a retirement home. Conclusion: The care received by patients treated on an outlying ward is seen as lacking compared to patients who were treated on a medically correct ward. It is important to strive for good patient care among all patients and to create routines to make sure outlying patients are not neglected. Staff needs clear guidelines from the homeward for how care shall be performed and how communication with the doctors treating the patient shall be managed.

Bakgrund: ​​Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk fortskridande folkhälsosjukdom som mestadels drabbar rökare, men kan även drabba icke rökare. Människor som lever med KOL kan uppleva obehagliga symtom, där andnöd särskilt kan ha en stark påverkan på deras vardag. För sjuksköterskor är det viktigt att förstå hur patienter upplever sjukdomen för att kunna bidra med en personcentrerad vård.​    Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.​       Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metodbeskrivning genomfördes baserad på tio kvalitativa orginalartiklar som hämtades från databaserna Cinahl Complete och Pubmed. Med sökord som ”leva med”, ”patientupplevelse”, ”kronisk obstruktiv lungsjukdom”, och "kvalitativa studier” hittades 10st orginalartiklar. ​​       Resultat: ​​Analysen resulterade i fyra teman. “Fysiska symtom som medför i svårigheter i det dagliga livet”, som berör hur deltagarna upplever en känsla av färre möjligheter där andningen är ett symtom som påverkar deras vardag. “Emotionella känslor av KOL”, tar upp hur deltagarna känner en identitetsförlust samtidigt som de känner skam, ångest och rädsla i samband med KOL. “Fysisk aktivitet i vardagliga livet”, lyfter hur enkla saker i deltagarnas liv innan sjukdomen har blivit till utmaningar, t.ex. utmaning i träning, korta promenader samt handla. Sista temat “Upplevelse av stöd”, berör deltagarnas upplevelser av stöd som beskrivs som både positiv men även negativt. ​       Slutsats: Resultatet diskuteras med stöd av Katie Eriksson teori om lidande. I resultatet påvisar teorin om lidande en tydlig koppling till upplevelsen av KOL, där deltagarna upplevde KOL som en betungande börda. KOL begränsade deltagarnas liv och ledde till en känsla av isolering där deltagarna behövt anpassa hela deras liv efter sjukdomen. Sjuksköterskan har en viktig i roll i att bemöta patienten på ett professionellt sätt samt anpassa vården efter ett personcentrerat sätt.​ / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a chronic progressive public health disease that mostly affects smokers but can also affect non-smokers. People living with COPD can experience unpleasant symptoms, where shortness of breath in particular can have a strong impact on their everyday life. For nurses, it is important to understand how patients experiences the disease in order to contribute with person-centered care.      Aim: To describe patients' experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease.       Method: A literature review according to Friberg's method description was carried out based on ten qualitative original articles that were retrieved from the databases Cinahl Complete and Pubmed. With keywords such as "living with", "patientexperience", "chronic obstructive pulmonary disease", "qualitative studies" were 10 original articles found.       Results: The analysis resulted in four themes. "Physical symptoms that lead to difficulties in daily life", which concerns how the participants experience a feeling of fewer opportunities where breathing is a symptom that affects their everyday life. “Emotional feelings of COPD”, addresses how the participants feel a loss of identity while also feeling shame, anxiety, and fear associated with COPD. "Physical activity in everyday life", highlights how simple things in the participants' lives before the disease have become challenges, e.g. challenge in training, short walks and shopping. The last theme, "Experience of support", concerns the participants' experiences of support which they describe as both positive but also negative.        Conclusions: The result is discussed with the support of Katie Eriksson's theory of suffering. In the results, the theory of suffering shows a connection to COPD, the participants experience COPD as an onerous burden. COPD limits participants' lives and has led to a sense of isolation where participants have had to adapt their entire lives to the disease. The nurse has an important role in treating the patient in a professional manner and adapting care in a person-centered manner.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att minska lidande och främja livskvaliteten för patienter. Den palliativa vården återfinns globalt och kan ses i olika vårdmiljöer. Lidandet, varierande och individuellt, är närvarande inom vårdandet. Katie Erikssons Caritativa teori betonar att sjuksköterskan i sin roll ska lindra lidande i olika dimensioner. Sjuksköterskor i palliativ vård stöter på utmaningar som kräver fördjupad kunskap och känslomässig hantering, med fokus på att möta patienternas önskemål och behov, och där finns en uttalad kunskapsbrist. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelse av lidande vid palliativ vård. Metod: Litteraturstudie baserat på vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Vid litteratursökningen användes två databaser; Cinahl och PubMed. De artiklar som återfanns vid litteratursökningen genomgick en urvalsprocess, och de som identifierades vid urvalsprocessen kvalitetsgranskades i enlighet med SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering). Efter kvalitetsgranskningen återstod 12 artiklar, vilka analyserades med utgångspunkt i Popenoes analysmetod. Analysen resulterade i kategorier och subkategorier. Resultat: De kategorier som identifierades var upplevelse av lidande, upplevelse av fysiskt lidande och lidandet och vården. Till kategorin upplevelse av lidande identifierades fem subkategorier: förlusten av jag:et och den nya självbilden, att mista autonomin, förändrade relationer, väntan på döden och ett ljus trots mörker. Till kategorin upplevelse av fysiskt lidande identifierades två subkategorier: fysiska symtom och förlust av kroppsliga funktioner och att bli beroende av andra. Lidande och vården genererade två subkategorier: Vikten av kommunikation och betydelsen av bemötande. Konklusion: Litteraturstudien belyser patienters upplevelse av lidande i palliativ vård och åskådliggör att lidande inte enbart kommer av fysiska symtom, utan också i relation till exempelvis förändrad självbild, förlorad autonomi, ökat beroende av andra, men även vårdens bemötande och kommunikation. Sjuksköterskans förhållningssätt spelar en avgörande roll och vården måste anpassas efter patientens individuella behov för att kunna lindra lidandet. / Background: Palliative care aims to alleviate suffering and enhance the quality of life for patients. Palliative care is present globally in various healthcare settings. Suffering, diverse and individual, is inherent in caregiving. Katie Eriksson's Caritative Theory emphasizes that nurses, in their role, should alleviate suffering in different dimensions. Nurses in palliative care face challenges requiring deepened knowledge and emotional handling, focusing on meeting patients' wishes and needs, and there is a pronounced lack of knowledge. Aim: The purpose of the study was to illustrate patients' experience of suffering in palliative care. Method: Literature review based on scientific articles with a qualitative study design. Two databases, Cinahl and PubMed, were used for literature search. The articles identified during the literature search underwent a selection process, and those that passed this process were quality-reviewed in accordance with SBU (Swedish Council on Health Technology Assessment). After the quality review, 12 articles remained, which were further analyzed using the analysis method proposed by Popenoe. The analysis resulted in categories and subcategories. Results: The categories identified were the experience of suffering, experience of physical suffering, and suffering and care. Under the category of the experience of suffering, five subcategories were identified: loss of self and the new self-image, losing autonomy, changed relationships, awaiting death, and a light despite darkness. Under the category of the experience of physical suffering, two subcategories were identified: physical symptoms and loss of bodily functions and becoming dependent on others. Suffering and care generated two subcategories: the importance of communication and the significance of approach. Conclusion: The literature review illuminates the experience of suffering among palliative patients, emphasizing that suffering arises not only from physical symptoms but also from factors like altered self-image, loss of autonomy, increased dependence on others, and healthcare interactions. The nurse's approach is pivotal, necessitating personalized care to alleviate suffering.

Introduktion Cancer är en vanlig dödsorsak och antalet personer som drabbas av cancer förväntas öka i framtiden. Den palliativa vården är högst aktuell bland människor med en cancersjukdom som inte går att bota. Den palliativa vårdens funktion är att symtomlindra och ge psykologiskt, socialt och existentiellt stöd till både patienten och de närstående. Syfte Syftet var att beskriva personers upplevelser av palliativ vård vid cancersjukdom. Metod Beskrivande design med litteraturöversikt av 13 kvalitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Databaserna som användes var PubMed och CINAHL.   Resultat Analysen resulterade i fem teman som var: rädsla för palliativ vård, kommunikation som trygghet, finna tröst i det spirituella, känna tillit till vården och den som vårdar samt att inte kunna förlita sig på sig själv. Deltagarna beskriver okunskap gällande begreppet palliativ vård och vad det för med sig för känslor, men även den bristande kommunikationen, vilka egenskaper de värdesätter hos hälso- och sjukvårdspersonal, hur de känner sig som en belastning samt att de finner tröst i det spirituella. Slutsats   Hälso- och sjukvårdspersonal behöver mer utbildning och kunskap kring den palliativa vården för att tillgodose behov som människor med cancersjukdom kan ha. Vidare behöver det också bli mer tydligt vad begreppet palliativ vård betyder och vad det innebär för den enskilda individen. / Introduction Cancer is a common cause of death and the number of patients with cancer is supposed to increase in the future. Palliative care is highly relevant for people living with incurable cancer. Palliative care is supposed to relieve symptoms and give psychological, social and existential support both to the patient and their loved ones. Aim The aim of this study was to describe the experiences people diagnosed with cancer have of palliative care. Methods Descriptive design with literature overview of 13 qualitative articles.  The articles were quality checked and analyzed. The databases used were PubMed and CINAHL. Results The content analysis resulted in five themes: fear of palliative care, communication as security, finding comfort in spirituality, trust in the healthcare and the healthcare providers and not being able to take care of one’s self. The participants explained a lack of knowledge when it comes to palliative care and what it means. They also described the lack of communication, which qualities they valued in healthcare providers, how they feel like a burden and that they find comfort in spirituality. Conclusion Healthcare providers need more knowledge about palliative care to accommodate people living with cancers’ needs. They also need to be clearer in what the concept means to the individual.

Introduction: Every year 13 000 people suffer from a sudden cardiac arrest in Sweden. When a sudden cardiac arrest occurs the heart malfunctions and the blood-flow to the body's organs is disrupted. This is a life threatening condition that demands early discovery and treatment. More people survive a cardiac arrest in part thanks to more defibrillators in society and that more people are educated in cardiopulmonary resuscitation.  Aim: To describe people's experiences of surviving a cardiac arrest.   Method: A literature study with a descriptive design. Eleven qualitative studies were included in this study.   Result: The survivors experienced a sudden change in their lives and they had to make adjustments to cope with a changed life that affected their autonomy. The event also affected relations with the family and people close to the survivor. They experienced physical limitations, cognitive and emotional difficulties. Many had existential thoughts of life and death and they made different priorities in life as a result of the event. There was a need for a sense of belonging, knowledge and support.   Conclusion: To survive a cardiac arrest was an event that affected life in many ways. The survivors' lives changed suddenly and they were affected emotionally, physically and cognitively. Many had existential thoughts and a need for information and support. With an increased understanding about the needs of the survivors, nurses can meet these needs and improve patient-centered care. / Introduktion: Varje år drabbas runt 13 000 personer i Sverige av ett plötsligt hjärtstopp. Vid ett plötsligt hjärtstopp upphör hjärtats funktioner och blodet kan inte längre pumpas ut till kroppens organ, vilket leder till ett livshotande tillstånd som kräver tidig upptäckt och behandling. Allt fler överlever ett hjärtstopp idag, delvis tack vare fler hjärtstartare ute i samhället och att allt fler utbildas i hjärt- och lungräddning.   Syfte: Att beskriva människors erfarenheter av att ha överlevt ett hjärtstopp.  Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design, elva kvalitativa originalartiklar inkluderades i arbetet.   Resultat: Överlevarna upplevde att livet förändrades plötsligt och de behövde göra anpassningar för att hantera ett förändrat liv och en förändrad autonomi. Händelsen påverkade även relationerna med familj och närstående. De drabbade upplevde kognitiva svårigheter exempelvis med minnet, fysiska begränsningar med försämrad uthållighet och smärta. Även emotionella besvär såsom ångest, oro och känsla av sårbarhet var förekommande. Många hade existentiella tankar om livet och döden. Nya prioriteringar i livet uppstod som följd av händelsen. Det fanns ett behov av gemenskap, kunskap, och stöd.  Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp var en händelse som påverkade livet på många olika sätt. Överlevarnas liv förändrades plötsligt och de påverkades känslomässigt, fysiskt och kognitivt. Många hade existentiella tankar och ett behov av information och stöd. Genom en ökad förståelse för behoven hos denna patientgrupp kan sjuksköterskan möta dessa behov och arbeta mer personcentrerat.

The purpose of this study was to synthesize the counter-narratives of mathematically successful African American students. The gap in educational achievement between African American and White students is well documented in the United States, especially in mathematics education. Although Florida Comprehensive Assessment Test scores have increased for both groups at Seminole High School, the gap has remained over 30% for nearly a decade. Most research on this topic has focused on the reasons why African American students fail to achieve. Various individual, social, and organizational factors have been suggested. However, a growing body of research has highlighted the stories of mathematically successful African American students. Using best evidence review methods, an exhaustive review of the literature identified 22 research articles published between 2004 and 2013. All studies collected interview data with mathematically successful African American middle school, high school, and higher education students in the United States. Meta-synthesis was used to synthesize findings across studies. Among the 151 participants across 22 studies, six common experiences were identified as contributing to students' mathematical success: supportive teachers, supportive family, supportive peers, a strong mathematics identity, ability to deal with racial stereotype, and supportive organizations. Most importantly, this meta-synthesis highlights the tendency of prior research to focus on de-contextualized factors rather than understanding students holistically within their broader social and community environment. Insights from this study lead to several recommendations for improving mathematics education for African American students at Seminole High School and for suggested future research on this topic.

Bakgrund Åldrande genererar försämrad hälsa, därav behöver resurser spenderas på förebyggande åtgärder. Vid ofrivillig ensamhet är det svårt att uppleva god hälsa eftersom smärtproblematik, kronisk lågintensiv stress samt depression genereras. Sjuksköterskans ansvarsområde är att främja hälsa. Jean Watson nämner omgivningens inverkan och att mänskliga behov bemöts därefter. Syfte Att beskriva åtgärder inom vården som kan förebygga ensamhet bland äldre personer. Metod I sökandet av artiklar användes CINAHL, PubMed samt PsycINFO. Det teoretiska ramverket PEO användes för att hitta sökord och skapa sökblock. I urvalet av artiklar togs hänsyn till inklusions- och exklusionskriterier samt kvaliteten utöver hur väl de svarade på syftet. Det utfördes sedan en integrerad analys enligt Fribergs metod. Två huvudkategorier och fem underkategorier framträdde. Resultat Åtgärder inom vården kan stödja äldre i dess vardag och personal kan göra äldre delaktiga i beslutsfattande. Inställningen till arbetet och bemötande var inverkande faktorer. Åtgärder som elektronik kan användas, det möjliggör distraktion från sjukdom och det vardagliga livet. Ytterligare kan levande- och digitala djur användas. Aktiviteter i grupp bidrog till gemenskap och fysisk aktivitet genererade mindre social isolering. Slutsats Det går att minska äldres känsla av ofrivillig ensamhet genom åtgärder inom vården. Det kan vidtas direkta- såväl som indirekta åtgärder. / Background Aging brings impaired health, hence resources have to be spent on preventive measures. Affected by involuntary loneliness it is difficult to experience good health because pain problems, chronic low intensity stress and depression are generated. Nurses’ responsibility is to promote health. Jean Watson mentions the surroundings influence and that needs are treated accordingly. Aim To describe nursing measures that can prevent loneliness among older adults. Method During research, CINAHL, PubMed and PsycINFO were used. The theoretical framework PEO was used to find keywords and create phrases. Selecting articles, inclusion- andexclusion criteria, quality and how well they answered the aim was considered. An integrated analysis was performed according to Friberg’s method. Two main categories and five subcategories appeared. Results Nursing measures can support older adults in their everyday life and staff can involve older adults in decision making. The attitude towards work and behaviour were influencing factors. Measures like electronics can be used, it enables distracion from sickness and everyday life. Furthermore, living- as well as digital animals can be used. Group activities contributed to solidarity and physical activity brought reduced social isolation. Conclusion It is possible to ease in voluntary loneliness among older adults through nursing measures.It can be direct- as well as indirect measures.