Syftet med studien är att fördjupa mina kunskaper för lärares tankar om skönlitteratur i klassrummet. Studiens teoretiska utgångspunkter grundar sig på litteraturdidaktik. Studien tar även upp tidigare forskning som belyser syftet med skönlitterära verk i undervisningen och hur lärare går till väga vid val av skönlitteratur till deras undervisning. Sammanlagt har fyra informanter med olika ålder, kön, utbildning, arbetsplats och arbetserfarenhet från grundskolans tidigare år deltagit. Studiens empiri har samlats in genom ljudinspelade kvalitativa intervjuer som sedan transkriberats och analyserats. Användning av skönlitterära verk i undervisningen ansågs av lärarna utveckla kunskaper om exempelvis språk, ord, skriftspråk, identitet och empati.Undersökningens resultat visar att olika faktorer påverkar lärarens urvalsprocess vid val av skönlitterära verk så som elevernas intresse, problem, mognads- och språknivå. Samtliga intervjuade lärare anser att det är viktigt att samtala med eleverna om den litteratur man läst för att reda ut funderingar, ord och begrepp. Med hjälp av studien kan det konstateras att vid val av skönlitterära verk, bör lärare utgå från de fyra ämnesdidaktiska frågorna vem, hur, vad och varför. Detta för att skapa en helhet i sin undervisning.

Syftet med mitt utvecklingsarbete är att undersöka hur lärare kan arbeta med mänskliga rättigheter och den egna identiteten med utgångspunkt från en roman. Undersökningens teoretiska utgångspunkter grundar sig utifrån de didaktiska frågorna, samt teorier gällande syftet med denna undersökning. Undersökningen belyser även forskning kring litteraturläsningens roll i undervisningen. Den metod som har använts i detta utvecklingsarbete är kvalitativ metod där mina huvudsakliga dokumentationsmetoder är lärardagbok, närläsning av elevtexter och elevutvärderingar samt elevintervjuer. Undersökningens resultat visar på hur lärare kan arbeta med skönlitteratur som en källa till kunskap utifrån demokratiska aspekter såsom mänskliga rättigheter. I undersökningens resultat framkommer att eleverna på olika sätt har fått en förståelse för vad litteraturen har att erbjuda dem i form av kunskap samt utveckling i den egna identiteten.

Hösten 2006 lades det fram en motion om litterär kanon i skolan. Den föreslog upprättandet av en lista på böcker som alla elever i svenska skolor skall läsa. De idag gällande styrdokumenten för skolan överlåter bokvalet på lärarna. Vi intervjuade tre svensklärare i grundskolans senare år för att få veta hur de förhöll sig till kanon och på vilka premisser de väljer böcker till sina elever idag. Resultaten analyserade vi utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Vi fann att lärarna sa sig välja litteratur som ligger nära eleverna innehållsmässigt och språkligt, och undvek litteratur som eleverna inte kan identifiera sig med. Detta var ett viktigt argument till varför de var negativa till en nationell skolkanon. Deras elever har inte tillräckliga redskap för att ha behållning av många av de stora klassikerna. Lärarna vill själva välja litteratur, och menar att en eventuell skolkanon skulle få negativa konsekvenser för litteraturläsningen i skolan.

Denna uppsats behandlar frågan kring vilka möjligheter och begränsningar det finns med att svenskämnet följer samma kursplan på alla nationella gymnasieprogram. Detta har studerats genom att undersöka hur lärare undervisar på olika gymnasieprogram, samt vilken attityd det finns till svenskämnet på de olika programmen. Data till uppsatsen har samlats in genom elevenkäter samt lärarintervjuer. Min slutsats är att oavsett om gymnasiet ska behålla systemet där alla program läser samma svenskämne, eller ämnet blir programanpassat, bör kursplanen vara tydligare. En tydligare kursplan i svenska hade kunnat hjälpa lärare att fokusera på innehållet i svenskundervisningen, samtidigt som denna kursplan kunde tydliggöra ännu mer att ämnets innehåll bör anpassas efter studieinriktning. Vidare har undersökningen pekat på att svenskämnets status inte är så hög på något program, vilket också skulle kunna förändras om mer fokus läggs på innehållet i svenskundervisningen

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken litteratur som används i B-kursen i svenska i två olika klasser på två nationella gymnasieprogram. Hur motiverar lärarna sitt litteraturval och hur upplever eleverna detta val? Vi använder oss av kvalitativa intervjuer och triangulering som metod då vi intervjuar lärare och elever. I vår undersökning finner vi att litteraturvalen för B-kursen i svenska motiveras på olika sätt av de båda intervjuade lärarna. Båda anpassar sina val av texter efter sina elever, men medan den ena läraren anser att kronologisk läsning av klassiker och tidstypisk litteratur är det viktigaste kriteriet vid litteraturvalet, anser den andra att elevernas intressen, erfarenheter och läsvana är viktigast. Vi har funnit att andelen texter av kvinnliga författare är få i förhållande till dem skrivna av män. Eleverna är till största del positiva till deras lärares litteraturval, även om de anser att en del av texterna är svåra. Flera av dem föredrar modern litteratur före äldre. Avslutningsvis upptäckte vi att Lpf 94 inte är lika öppen inför ett icke-västerländskt kulturarv som kursplanen i svenska. Vi anser att läroplanen bör spegla dagens mångkulturella samhälle och vara en förebild för svensklärare när de väljer sin litteratur.

Genom närläsning av ämnesplanen i svenska samt semistrukturerade intervjuer med pedagoger är detta en undersökning som har fokuserat på varför och hur litteraturundervisning sker i klassrummet. Hur kan en pedagog tolka de nya styrdokumenten och därefter lägga upp undervisning i litteratur? Pedagogerna som intervjuades valde, ofta utan elevpåverkan, vilka skönlitterära texter som skulle belysas. Synen på hur litteraturhistorien skulle bearbetas skilde sig åt beroende på den gemensamma hållningen att låta elevernas intressen och erfarenheter stå i centrum. Under läsningen var den vanligaste inställningen att låta eleverna läsa enskilt hemma. Genom att besvara frågor, men även genom att ibland samtala bearbetades sedan läsningen. Såväl kunskapskraven i ämnesplanen som elevernas läslust satte upp ramarna för vilka didaktiska val som gjordes. Att använda multimediala texter var en av de främsta metoderna som nyttjades i syfte att skapa lust att lära om och av skönlitteratur.

Följande rapport behandlar intervjuer av åtta svensklärares idéer om vad de känner sig måste ta hänsyn till i sina val av skönlitterära inslag i svenskämnet på gymnasieskolor i Stockholms norra kranskommuner. Undersökningen anlägger ett sociologiskt perspektiv på de praktiserade urvalstekniker som framförs och diskuterar intervjupersonernas upplevelser med utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fält. Resultatet av intervjuerna visar att pedagogernas litterära kanon genomgående utgår ifrån vem eleven är, vilket syfte undervisningen har, lärarens tidigare erfarenheter liksom dennes förväntningar på elevens tillgodogöranden av undervisningen. I efterord diskuteras eventuella konsekvenser av sådana strukturer och studien avslutas med förslag på vidare forskning. / The following report deals with eight Swedish teachers' ideas about what they feel they must take into account in their choice of literary fiction in the subject of Swedish in upper secondary schools in the northern municipalities surrounding Stockholm. The study applies a sociological perspective on the practiced techniques of selection that are raised and discussed by interviewees' and their experiences, based on Pierre Bourdieu's terminology of capital, habitus and field. The result of the interviews shows that teachers' literary repertoire is frequently related to who the student is, what purpose the education has, the teacher's past experiences as well as their expectations for what the student might benefit out of their teaching. In the afterword possible consequences of such structures are discussed and suggestions for further research conclude the report.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare resonerar kring skönlitteratur och skönlitterär läsning, samt att utifrån resonemangen synliggöra deras ämnesambitioner. Studien genomfördes via kvalitativa intervjuer med fyra verksamma svensklärare på gymnasiet. Efter analys av det empiriska materialet, utifrån Molloys ämnesdidaktiska triangelmodell, identifierades fem framträdande teman; möjligheter, välja rätt, arbetssätt, inspiration samt utmaningar och begränsningar. Resultatet visar att det finns variationer i lärarnas resonemang, men också en hel del likheter. Samtliga lärare lyfter att skönlitteratur är en viktig del av svenskämnesundervisningen och att arbete med litteratur kan bidra med såväl diskussioner som språkutveckling. Analysen av lärarnas resonemang synliggör också lärarnas ambitioner med läsningen av skönlitteratur. Tre av Svedners sju ämnesambitioner blir särskilt framträdande i deras beskrivningar: färdighetsambitionen, medvetenhetsambitionen och attitydambitionen. Flera slutsatser kan dras, bland annat att det är en komplex uppgift att välja skönlitteratur och att eleven många gånger är central i lärarnas ämnesdidaktiska val.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad lärare menar att de grundar sina val av skönlitteratur i, vid högläsning och individuell läsning. Syftet är också att undersöka vilka arbetssätt lärare menar att de använder vid bearbetning av skönlitteratur. För att ta reda på detta har åtta lärare intervjuats och deras svar har sedan granskats och analyserats med koppling till teoretiska perspektiv och tidigare forskning. Som teoretisk bakgrund till vår analys har de didaktiska frågorna Hur?, Vad?, Vem? och Varför? använts. Resultatet synliggör sex teman som tillsammans besvarar våra frågeställningar. Lärare grundar sina val vid högläsning och individuell läsning på om texterna är elevnära och har ett innehåll som fångar elevers intresse. Valen kan för några av lärarna grundas i vilken författare som skrivit boken. Bibliotekets utbud och bibliotekarien kan också ha en påverkan på valet samt kan temaområde eller värdegrundsarbete styra. Arbetssätten som är framträdande är boksamtal samt boktillverkning och gestaltning.

Syftet med föreliggande examensarbete var att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för lärares val av skönlitteratur i undervisningen. För att uppfylla vårt syfte formulerade vi två frågeställningar gällande lärares motivering av skönlitteratur samt de urvalskriterier som ligger till grund för lärares skönlitterära bokval. Undersökningen tar utgångspunkt i Charles Sarlands (1991) urvalsmodell för kategorisering av lärares val av litteratur och genomförs med kvalitativa intervjuer samt en enkätstudie i liten skala. Vår undersökning är gjord under såväl tids- som urvalsbegränsningar och innefattar svar från 19 stycken verksamma lärare. Därmed kan vårt resultat inte generaliseras. Vi presenterar undersökningens resultat tematiskt utifrån de urvalskategorier som vi kunnat urskilja, och drar slutsatsen att 19 stycken lärare i grundskolans årskurser F-3 väljer skönlitterära böcker utifrån kategorierna; elevers personliga utveckling, elevers sociala utveckling, ambition att skapa gemensamma referensramar samt läslust.