Den här uppsatsen handlar om de val som lärare i svenska på högstadiet och gymnasiet gör när de arbetar med lyrik. Grunden för uppsatsen är en enkätundersökning och en intervju och frågor som har lyfts fram handlar om vilka kategorier av lyrik som har framträtt främst och vilka som har kommit mer i skymundan. Det förs även en kortare diskussion om tidsaspekten för lyrik men även svenskämnet i sin helhet.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka forskning kring vad som styr och motiverar lärare i en viss riktning när det kommer till val av skönlitterära texter i gymnasieskolans svenskundervisning. Genom detta vill vi bidra till en ökad förståelse för den komplexitet och de aspekter som ligger bakom val av skönlitterära texter i gymnasieskolan. Liknande vill vi även bidra till att skapa en medvetenhet hos lärare kring de framtida litteraturval de kommer att göra.  Genom en systematisk sökprocess samt manuella kedjesökningar har tio vetenskapliga artiklar, licentiatavhandlingar och doktorsavhandlingar valts ut för att granskas och analyseras. Samtliga studier är utförda inom ramen för litteraturundervisning i förstaspråket från år 2000 och framåt, där en majoritet har ett fokus på gymnasieskolan eller motsvarande utländsk utbildningsnivå. Kunskapsöversiktens resultat presenteras i form av fyra framträdande teman: lärares attityder till kanon, lärares attityder till elevgrupper, litteraturens funktion och elevers utveckling. I vår diskussion resonerar vi kring resultatet från översikten och en slutsats som dras är att det finns flera faktorer som styr och motiverar lärare i deras val av skönlitteratur, och att dessa är i samverkan med varandra. Bland annat spelar lärares attityder till kanonlitteratur en viktig roll, och deras attityder till olika elevgrupper likaså. Vidare spelar också litteraturens funktion en avgörande roll, och slutligen är litteraturens möjlighet att bidra till elevernas utveckling en faktor som tas i beaktning vid valet av skönlitterära texter. Dessa val innebär i sin tur både begränsningar och möjligheter för eleverna, och medför effekter som de bär med sig resten av livet.

No description available.

En del av svenskämnets kärna är litteratur och skönlitteraturen har därmed sin givna plats i svenskundervisningen i gymnasieskolan. Dock är inte gymnasieelevers motivation att läsa skönlitteratur på förhand given och lärare gör sitt bästa för att inspirera och motivera sina elever att läsa. Syftet med denna undersökning är att beskriva och kritiskt diskutera de didaktiska överväganden ämneslärarstudenter med förstaämne svenska menar är viktiga att göra, i förhållande till elevers intresse och motivation att läsa skönlitteratur i skolan. Detta har vi undersökt genom semi-strukturerade fokusgruppsintervjuer och sedan tolkat resultatet genom Self-Determination Theory som formulerats av Edward L. Deci och Richard M. Ryan, samt genom John Deweys erfarenhetspedagogik. Tidigare forskning inom området för läsmotivation behandlas också och ställs i relation till lärarstudenternas attityder. Elevers motivation att läsa skönlitteratur menar lärarstudenterna beror på en mängd olika faktorer men elevers intressen, tidigare erfarenheter och relationer i klassrummet står ut. Dock finns en osäkerhet i vilken utsträckning elevers intressen och erfarenheter ska utöva inflytande på undervisningen. Det visade sig att lärarstudenterna till stor del förväntade sig att elever ska vara extrinsikalt motiverade att läsa och att det främst är den typen av motivation som studenterna menar att de kan ge eleverna. Men vi fann även en vilja att ta tillvara ovan nämnda faktorer vilket tyder på att synsätten här går isär bland lärarstudenterna. Valet av litteratur i undervisningen menar lärarstudenterna också är en viktig aspekt för att motivera elever att läsa. Även vem som ska göra valet och hur det ska gå till togs upp av studenterna. Lärarstudenternas egna tidigare erfarenheter av litteratur, främst kanonlitteratur, visade sig även spela en avgörande roll i valet av litteratur. Detta visade sig i vissa fall innebära en uteslutning av litteratur och att valet av litteratur inte sattes i relation till elevernas redan gjorda eller potentiella erfarenheter utan istället grundades på lärarstudenternas erfarenheter. En av slutsatserna vi drar är att en uppfattning av olika typer av motivation kan underlätta för läraren att motivera sina elever genom att ägna sig åt autonomi- och kompetensstöttande praktiker samt värdesätta elevernas erfarenheter som utgångspunkter för undervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i pojkars och flickors litteraturval, beroende på genus. Undersökningen tittar på karaktärernas betydelse, handlingen och författarens genus, för att se om det är detta valet grundas på och varför faller det där det gör. Jag har tittat på tidigare forskning och resultat från PISA och PIRLS, vilket var grunden till att denna studie gjordes. För att komma fram till ett resultat har jag använt mig av intervjuer. Informanterna var 20 elever i årskurs 4–6 och 2 mellanstadielärare. Resultatet visade en skillnad i litteraturvalet beroende på genus, men denna skillnad tydliggjordes först bland informanterna i den högre åldersgruppen. / The purpose of this study is to investigate differences in boys and girls literature choices, depending on gender. The survey looks at the significance of the characters, the act and the authors gender, to see if this is the basis of which the choice is based and why does it fall where it does. I have looked at previous research and results from PISA and PIRLS, which was the reason why this study was done. To arrive at a result, I have used interviews. The informants were 20 students in grades 4–6 and 2 middle school teachers. The result showed a difference in the literature choice depending on gender, but this difference was first clarified among the informants in the higher age group.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur grundlärare i årskurs 4–6 resonerar om valet av skönlitteratur i sin undervisning och vad dessa val grundar sig på. Frågeställningarna i studien är följande:  ·       Hur beskriver lärarna skönlitteraturens betydelse och funktion i sin undervisning?  ·       Vilka faktorer tar lärarna hänsyn till i sina val av skönlitterära böcker?  Som metod för att besvara studiens syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts. Intervjuerna har genomförts med fyra grundlärare från tre olika län som har ett särskilt intresse för skönlitteraturen i sin undervisning.  I resultatet framgår att det som påverkar lärarnas litteraturval allra mest är deras elever. Dock upplever lärarna att det kan vara svårt att hitta skönlitteratur som passar alla elever och poängterar därför vikten av att ha tillgång till en variation av skönlitterära böcker. En annan aspekt som lärarna uppmärksammade som betydelsefull var att själva vara pålästa om boken för att kunna diskutera innehållet och svara på elevernas frågor. För tankar skall aldrig lämnas åt sitt öde menade lärarna. / The aim of this study was to increase the understanding of the selection process used by elementary school teachers for literary fiction and their reasoning behind it. The following questions are included in this study: ·       How do teachers describe the meaning and function of literature in their teaching? ·       What factors do teachers consider in their choice of fiction?  Semi-structured interviews have been used as a research method. The interviews were conducted with four elementary school teachers from three different schooling districts in Sweden. The teachers selected were responsible for choosing the literary fiction.   The results show that the teacher’s choices are made for the benefit of the students. However, teachers experienced difficulties finding literature that suits every student. It is important that the reading selection is varied. Another important aspect that was highlighted during this study was that teachers themselves are knowledgeable and well-read on the subject. This enhances their ability to answer student’s questions and to further academical discussions. Like the teachers said, thoughts should never be left to their fate.

Abstract Reading aloud does not have its own place in the curriculum for grades 4-6. This means that it is up to the teachers to decide whether they should read aloud in their teaching and, if so, to what extent. Neither are there any clear guidelines as to what kind of literature the pupils should take part of. The purpose of this study is to examine how teachers who teach Swedish grades 4-6 reason about reading aloud and the choice of literature for reading aloud. The essay also intends to examine how teachers reason about norm criticism when they choose books and which books they have read aloud in their classes. The method that has been used is interviews of a semi-structured nature. 8 teachers who teach the subject Swedish in grade 4-6 have participated. The survey showed that teachers think reading aloud is an important part of teaching, but that it varies a lot how much time they set aside for reading aloud per week. Teachers aim with read aloud also varies, some wants to arouse interest in other subjects while others want to read books that create good discussions. Most of the teachers are of the opinion that they think it is important to criticize norms but that it should not govern the choice of book. Books that are according to the norm can provide a good discussion as well as a norm-critical book highlights an important topic. The teachers in this study all agreed that they dare and want to bring up sensitive topics in reading aloud. / Sammanfattning Högläsningen har ingen egen punkt i läroplanen. Detta betyder att det är upp till lärarna att bestämma om de ska ha högläsning i sin undervisning och i så fall i vilken utsträckning. Det finns heller inga tydliga riktlinjer om vilken sorts litteratur som eleverna ska få ta del av. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare som undervisar i svenska årskurs 4–6 resonerar kring högläsning och valet av litteratur för högläsning. Uppsatsen ämnar även att undersöka hur lärarna resonerar kring normkritik när de väljer böcker samt vilka böcker de har läst högt i sina klasser. Den metod som har använts är intervju av semistrukturerad karaktär. 8 lärare som undervisar i ämnet svenska i årskurs 4–6 har deltagit. Av undersökningen framkom att lärarna tycker högläsningen är en viktig del av undervisningen men att det varierar mycket hur mycket tid de avsätter för högläsning per vecka. Det varierar även i deras syfte med högläsningen, vissa vill väcka intresse för andra ämnen medan andra vill läsa böcker som skapar bra diskussioner. Flertalet av lärarna menar att de tycker det är viktigt med normkritik men att det inte ska styra valet av bok. Böcker som är normbekräftande kan ge en bra diskussion likväl som en normkritisk bok belyser ett viktigt ämne. Lärarna i denna studie var samtliga överens om att de vågar och vill beröra känsliga ämnen i högläsningen.

Bakgrund: Efter friskolereformen 1992 har antalet friskolor och andelen elever som går på friskolor ökat markant. För att kunna differentiera sig på den konkurrensutsatta marknaden, har det varit nödvändigt för friskolorna att verka i olika nischer och därigenom utforma en tydlig och utmärkande profilering. Med de tydliga profileringarna skapas i sin tur en målgrupp, som består av elever vars värderingar eller egenskaper överensstämmer med friskolan – en habituseffekt. Som en del av detta identitetsskapande som friskolorna bidrar till, återfinns litteraturundervisningen som även den syftar till att utmana elevers tankar och förståelse för sin omvärld. Syfte: Uppsatsens syfte är att granska hur svensklärare på sex olika gymnasiefriskolor med tydliga profiler utformar sin litteraturundervisning. Genom att analysera det eventuella sambandet mellan friskolornas profileringar och lärarnas litteraturval, strävar uppsatsen efter att förstå hur och om profileringarna manifesteras i praktiken. Metod: Uppsatsens metodval är forskningsintervjun, som består av sex semi-strukturerade intervjuer med olika yrkesverksamma svensklärare på olika friskolor med tydliga profileringar och Norman Faircloughs tredimensionella modell utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv som i sin tur kompletteras av Pierre Bourdieus habitusbegrepp. Resultat: Resultatet visar att samtliga sex friskolors profileringar innefattar diskurser som ingår i en utbildningsdiskursordning, som i sin tur ingår i en marknadsföringsgenre och en narrativ genre. Samtliga friskolor präglas av en gemenskapsdiskurs som sannolikt är influerad av läroplanen för gymnasieskolan (Lgy11). Utöver detta framhäver friskolorna andra aspekter för att stärka sina profileringar, såsom fysisk miljö, faciliteter, resurser eller val av namn. Vidare visar resultatet även att friskolornas svensklärare antingen fungerar som representanter eller förändringsaktörer för hur profileringarnas diskurser upprätthålls eller förändras. Praktiserandet av profileringarnas diskurser påverkas av lärarnas habitus och i vilken utsträckning lärarna relaterar sina val av skönlitteratur till profileringarna. Faktorer som påverkade detta kopplas till lärarnas personliga åsikter kring profileringen, elevgruppernas intressen och behov, samt hur uttalad profileringen var i skolverksamheten. Det är alltså inte tillräckligt för friskolorna att enbart kommunicera sina profileringar i marknadsföringssyften för allmänheten. Profileringarna behöver kommuniceras på ett tydligt sätt till lärarna och i vilken utsträckning profileringen ska, eller om den ska genomsyra undervisningen. Avslutningsvis, praktiserade samtliga svensklärare en studieorienterad diskurs i sin litteraturundervisning, med syfte för att bredda elevernas kunskaper utanför deras intressesfärer, trots att den studieorienterade diskursen inte förekom i alla profileringar.

Med utgångspunkt i vårt intresse för barnlitteratur beslöt vi att genomföra en kvalitativ fallstudie med syftet att öka förståelsen av elevernas litteraturval till deras individuella läsning. Undersökningen genomfördes med intervjuer och observationer i en årskurs 2-3 på en landsbygdsskola. Studien visar att eleverna i första hand väljer att läsa bokserier till den individuella läsningen i skolan och på fritiden samt att de får tips av kompisarna, läraren, bibliotekarien, familjemedlemmar samt media. De flesta är målmedvetna i sina val, andra vet inte vilken bok de vill läsa. Bokens innehåll ska vara spännande, roligt och läskigt och några väljer böcker på grund av att de vill lära sig något. Elevernas intressen speglar ofta deras litteraturval. Läraren är aktiv i sin vägledning och menar att eleverna bör läsa böcker där texten inte är för svår eller för lätt men ändå utmanar elevernas läsförmåga. Läraren anser att det är viktigare att eleverna läser än vad de läser samt viktigt att stimulera elevernas intresse för litteratur och läsning. Eleverna uppfattar lärarens intentioner om att välja lagom svåra böcker, dock upplever de inte klassläraren som aktiv vägledare. Slutsatserna av vårt resultat visar att det är betydelsefullt om läraren känner till vad som styr och påverkar elevernas val och att läraren är lyhörd för att på bästa sätt kunna vägleda dem till passande litteratur. Det är också positivt om utbudet är stort, dock måste även utbudet vara varierat så att alla elever ges möjlighet att finna litteratur som matchar deras intressen och behov. Vidare är det viktigt att läraren motiverar sina elever till att se meningsfullheten med läsning. Som lärare kan det vara betydelsefullt om man kan erbjuda eleverna andra alternativ till läsning än den litteratur som finns tillgänglig i biblioteket med tanke på målen i svenska för årskurs 3 som delvis handlar om att eleverna skall kunna läsa olika sorters texter, inte bara skönlitterära. Studien pekar även på att det som lärare är viktigt att ha en tillåtande attityd och uppmuntra det sociala samspelet mellan eleverna. Samtidigt kan det vara svårt att avgöra om eleverna i det sociala samspelet diskuterar litteratur eller om en grupp elever pratar om annat, slutsatsen blir även därför att det är av största vikt att läraren är lyhörd inför sina elever. Som läraren bör man synliggöra alla sina intentioner för eleverna, det är till exempel positivt om man är tydlig med att eleverna kan ställa frågor och få hjälp i sina litteraturval. / The starting point for this thesis is our interest in children´s literature. Therefore we decided to work with a qualitative case study with the purpose to increase the understanding of pupils' choice of literature in their individual reading. The research is based on interviews with and observations of pupils in grades 2 and 3 in a countryside school environment. The research shows that the pupils' preferences are bookseries for their individual reading in school and leisure time. The pupils get suggestions for choosing books from their friends, teacher, librarian, family members and the media. Most pupils are decisive in their choices and others do not know what book to read. The content of a book should be exciting, fun and scary. Some choose a book because they want to learn something. The interest of a pupil often mirrors their choice of literature. The teacher plays an active role and thinks that students ought to read books where the text is neither too difficult nor too easy but still challenges the pupils' ability to read. Primarily the teacher thinks that it is more important that pupils are reading then what they read. Further, it should stimulate the pupils' interest in literature and reading. The pupils are aware of the teachers intentions in choosing books on a challenging level, but they don´t see the class teacher as an active guide. The conclusions of our research show that it is important that the teacher knows what determines and affects pupils choice and that the teacher is attuned so the teacher can guide them to the appropriate literature. It is positive if the range is large, however, the supply must also be varied so that all pupils have the opportunity to find literature that match their interests and needs. Moreover, it is important that the teacher motivates their pupils so they find reading meaningful. As a teacher, it may be important if you can offer the pupils other alternatives than the literature available in the library in view of the grade 3 objectives in Swedish who partly contains if the pupils can read different kinds of texts, not just literary. The study also points at that as a teacher it is important to have a permissive attitude and encourage the social interactions between students. While it may be difficult to determine whether pupils in the social interaction are discussing literature or if a group of pupils talking about other things, the conclusion is also because it essential that the teacher is responsive to their pupils. As a teacher you should point out all your intentions for the pupils, it is, for example, positive if the teacher had made clear that the pupils can ask questions and get help in their selection in literature.

<p>Med utgångspunkt i vårt intresse för barnlitteratur beslöt vi att genomföra en kvalitativ fallstudie med syftet att öka förståelsen av elevernas litteraturval till deras individuella läsning. Undersökningen genomfördes med intervjuer och observationer i en årskurs 2-3 på en landsbygdsskola. Studien visar att eleverna i första hand väljer att läsa bokserier till den individuella läsningen i skolan och på fritiden samt att de får tips av kompisarna, läraren, bibliotekarien, familjemedlemmar samt media. De flesta är målmedvetna i sina val, andra vet inte vilken bok de vill läsa. Bokens innehåll ska vara spännande, roligt och läskigt och några väljer böcker på grund av att de vill lära sig något. Elevernas intressen speglar ofta deras litteraturval. Läraren är aktiv i sin vägledning och menar att eleverna bör läsa böcker där texten inte är för svår eller för lätt men ändå utmanar elevernas läsförmåga. Läraren anser att det är viktigare <em>att </em>eleverna läser än <em>vad</em> de läser samt viktigt att stimulera elevernas intresse för litteratur och läsning. Eleverna uppfattar lärarens intentioner om att välja lagom svåra böcker, dock upplever de inte klassläraren som aktiv vägledare. Slutsatserna av vårt resultat visar att det är betydelsefullt om läraren känner till vad som styr och påverkar elevernas val och att läraren är lyhörd för att på bästa sätt kunna vägleda dem till passande litteratur. Det är också positivt om utbudet är stort, dock måste även utbudet vara varierat så att alla elever ges möjlighet att finna litteratur som matchar deras intressen och behov. Vidare är det viktigt att läraren motiverar sina elever till att se meningsfullheten med läsning. Som lärare kan det vara betydelsefullt om man kan erbjuda eleverna andra alternativ till läsning än den litteratur som finns tillgänglig i biblioteket med tanke på målen i svenska för årskurs 3 som delvis handlar om att eleverna skall kunna läsa olika sorters texter, inte bara skönlitterära. Studien pekar även på att det som lärare är viktigt att ha en tillåtande attityd och uppmuntra det sociala samspelet mellan eleverna. Samtidigt kan det vara svårt att avgöra om eleverna i det sociala samspelet diskuterar litteratur eller om en grupp elever pratar om annat, slutsatsen blir även därför att det är av största vikt att läraren är lyhörd inför sina elever. Som läraren bör man synliggöra alla sina intentioner för eleverna, det är till exempel positivt om man är tydlig med att eleverna kan ställa frågor och få hjälp i sina litteraturval.</p> / <p> </p><p>The starting point for this thesis is our interest in children´s literature. Therefore we decided to work with a qualitative case study with the purpose to increase the understanding of pupils' choice of literature in their individual reading. The research is based on interviews with and observations of pupils in grades 2 and 3 in a countryside school environment. The research shows that the pupils' preferences are bookseries for their individual reading in school and leisure time. The pupils get suggestions for choosing books from their friends, teacher, librarian, family members and the media. Most pupils are decisive in their choices and others do not know what book to read. The content of a book should be exciting, fun and scary. Some choose a book because they want to learn something. The interest of a pupil often mirrors their choice of literature. The teacher plays an active role and thinks that students ought to read books where the text is neither too difficult nor too easy but still challenges the pupils' ability to read. Primarily the teacher thinks that it is more important that pupils <em>are </em>reading then <em>what </em>they read. Further, it should stimulate the pupils' interest in literature and reading. The pupils are aware of the teachers intentions in choosing books on a challenging level, but they don´t see the class teacher as an active guide. The conclusions of our research show that it is important that the teacher knows what determines and affects pupils choice and that the teacher is attuned so the teacher can guide them to the appropriate literature. It is positive if the range is large, however, the supply must also be varied so that all pupils have the opportunity to find literature that match their interests and needs. Moreover, it is important that the teacher motivates their pupils so they find reading meaningful. As a teacher, it may be important if you can offer the pupils other alternatives than the literature available in the library in view of the grade 3 objectives in Swedish who partly contains if the pupils can read different kinds of texts, not just literary. The study also points at that as a teacher it is important to have a permissive attitude and encourage the social interactions between students. While it may be difficult to determine whether pupils in the social interaction are discussing literature or if a group of pupils talking about other things, the conclusion is also because it essential that the teacher is responsive to their pupils. As a teacher you should point out all your intentions for the pupils, it is, for example, positive if the teacher had made clear that the pupils can ask questions and get help in their selection in literature.</p>