Background: Current palliative care recommendations stress the right to care according to palliative principles at the end of life for all people in need thereof, regardless of care place and including those who are old. The international literature indicates that residents in nursing homes often do not have access to palliative care competence. Accordingly, insufficient management and lack of communication about end-of-life issues have been reported. There is a scarcity of robust Swedish studies about the quality of care at the end of life in nursing homes. Aim: To explore the care being provided in the final week of life of older people in nursing homes. Method: The study used data from the Swedish Register of Palliative Care, of all registered individuals aged 60 and older, who died in nursing homes 2011 and 2012. Variables pertaining to monitoring and treatment of symptoms, end-of-life discussions, and circumstances around death, and individual characteristics of the deceased individuals, were explored with descriptive statistics. Results: The most common underlying causes of death were circulatory diseases (42.2%) and dementia (22.7%). The most prevalent symptom was pain (58.7%), followed by rattles (42.4%), anxiety (33.0%), confusion (21.8%), shortness of breath (14.0%) and nausea (11.1%). Pain was the symptom with the highest degree of total relief (46.3%), whereas shortness of breath and confusion were totally relieved in 6.1% and 4.3% of all individuals, respectively. The use of valid instruments for symptom assessments was reported for pain in 12.3% and 7.8% for other symptoms. The most prevalent individual prescriptions for injection PRN were for pain treatment (79.5%) and rattles (72.8%). End-of-life discussions were performed with 27.3% of all the deceased individuals, and with 53.9% of their relatives. Of all individuals, 82.1% had someone present at death, and 15.8% died alone. Of the all nursing home resident deaths recorded, 45.3% died in their preferred place. Conclusion: There were large variations in the degree of relief from the different symptoms in the final week of life. Pain was the most prevalent symptom, and was also the symptom with the highest proportion of total/partial relief. Other symptoms were less prevalent but also less well relieved. The results indicate a need for improvements in palliative care in nursing home settings, focusing management of distressing symptoms and end-of-life discussions. / Bakgrund: Målet om rätt till palliativ vård för alla som behöver, oavsett vårdplats och inkluderande äldre personer. Äldre individer har ofta multisjuklighet, inklusive kognitiv svikt som ställer särskilda krav på kompetens under livets sista tid. Internationella studier indikerar dock att personer som dör på vård- och omsorgsboenden ofta inte får tillgång till palliativ kompetens, med till exempel inadekvat symtomlindring och bristande kommunikation om döden. Robusta svenska studier om innehållet i vården i livets slutskede för personer på vård-och omsorgsboenden saknas. Syfte: Att beskriva vården under den sista levnadsveckan, för äldre personer på vård-och omsorgsboenden. Metod: Studien baserades på data från Svenska Palliativregistret av alla registrerade individer > 60 år som avlidit inom vård- och omsorgsboenden 2011 och 2012. Variabler relaterade till symtom, symtomkontroll, brytpunktssamtal och omständigheter kring döden samt individuella karaktärsdata utforskades med deskriptiv statistik. Resultat: Vanligaste underliggande dödsorsak var cirkulatoriska sjukdomar (42.2%) och demenssjukdomar (22.7%). Mest förekommande symtomet var smärta (58.7%) följt av rosslighet (42.4%), ångest (33.0%), förvirring (21.8%), andfåddhet (14.0%) och illamående (11.1%). Symtomet som lindrades till största del var snärta som helt lindrades för (46.3%) medan andfåddhet och förvirring lindrades helt hos 6.1% respektive 4.3% av individerna. Validerat skattningsinstrument användes för smärta i 12.3% av fallen och i 7.8% för andra symtom. Vanligast förekommande individuella vid behovsordinationen för injektion var för behandling av smärta (79.5%) och mot rosslighet (72.8%).Brytpunktsamtal genomfördes med 27.3% av alla individer och med 53.9% av alla närstående. Önskad dödsplats uppfylldes hos 45.3% av individerna. Av alla individer hade 82.1% någon, i registret valbar, hos sig vid dödsögonblicket och i (15.8%) dog individen ensam. Slutsats: Det fanns stora variationer i graden av lindring för symtom under sista levnadsveckan. Smärta var vanligast förekommande och även det symtom som till högst grad lindrades helt eller delvis. Andra symtom förekom mer sällan men lindrades även till lägre grad. Resultaten indikerar ett behov av förbättring inom den palliativa vården inom vård- och äldreboenden, fokuserat mot hantering av besvärliga symtom samt brytpunktssamtal.

Bakgrund: Döendet är en normal process som ingen kan undkomma. Centralt i den palliativa omvårdnaden är respekten för patientens autonomi och självbestämmande. Upplevelserna av livskvalitet är starkt förenat med existentiellt välbefinnande. Det går inte lindra allt lidande endast det väsentliga i omvårdnaden går att lindra. För att främja en god kommunikation vid livet slut bör den vara hoppingivande och stödjande. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sin sista tid i livet. Metod: En kvalitativ studie med narrativ ansats valdes som metod, datamaterialet baserades på sju självbiografier. Resultat: Ur analysen framträdde fyra kategorier: Ett annat synsätt på livet, Det svåra i att vara sjuk, Som patient få utöva egen vilja, Önskan att bevara livskvalitet med elva underkategorier. Konklusion: Ett annat synsätt på livet fås vid det ofattbara beskedet. Det svåra med att vara obotligt sjuk var fysiska symtom och skuldkänslor. Att bli sedd och den egna viljan prioriterades och önskan att bevara livskvalitet fanns. / Background: Death is a normal process from which there are no exceptions. Central aspects of palliative care is to respect the patients autonomy and right to make own decisions. How patients experience their quality of life is strongly associated to their existential wellbeing. It is not possible to ease all suffering, only those parts that are connected to the treatment. To be able to promote a good communication at the end of life is it necessary that it’s encouraging and supportive. Aim: The purpose of this thesis was to describe patients reported experiences as their life came to an end. Methods: A qualitative study with narrative approach was chosen as method, seven self-biographies were included. Results: Four categories emerged: Another perspective on life, The difficulties of being ill, As patient exercise own will, and The desire to retain life-quality with eleven subcategories. Conclusions: Another approach to life is obtained when the unimaginable news is notified. The difficultness about being terminally ill was physical symptoms and feelings of guilt. To be seen and their own will was a priority and the desire to preserve the quality of life.

Bakgrund: Vård i livets slut syftar till att förebygga och lindra lidande. Idag lever människor allt längre vilket resulterar i att behovet av palliativ vård och vård i livets slut ökar. Det kan upplevas som utmanande att vårda en döende patient eftersom denna vårdform fortfarande kan vara främmande för många sjuksköterskor. Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att sammanställa forskningsbaserad kunskap om vad som kan påverka sjuksköterskans erfarenheter av vård i livets slut för patienten på en somatisk vårdavdelning.  Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt som baserades på 15 vetenskapliga artiklar, varav tolv kvalitativa och tre kvantitativa. Artiklarna söktes fram via databaserna i PubMed och CINAHL. Resultat: Huvudresultatet som identifierades i studien var kompetens, utmaningar och vårdens resurser. Otillräcklig kompetens hos sjuksköterskor framkom, likaså att mer utbildning behövdes på grund av bristande kunskapen hos sjuksköterskor på somatiska vårdavdelningar när det gällde vård i livets slut. Sjuksköterskor som fått utbildning inom området upplevde det lättare och kände sig tryggare med att vårda döende patienter. Det framkom behov av att utveckla detta område i den grundläggande sjuksköterskeutbildningen. Kommunikation, som till exempel att bygga förtroende och sjuksköterskans förmåga att uttrycka sig, var viktiga faktorer. Sjuksköterskor tyckte att det var utmanande att få ett förtroende från patientens närstående.  Slutsats: Sjuksköterskans kunskap har i resultatet visats vara viktigt och behovet av utbildning och fortbildning har varit tydligt framträdande. Med den sjuksköterskebrist som råder behövs fler sjuksköterskor med rätt kunskap. Utbildning och praktiska erfarenheter kan bidra till att sjuksköterskor känner sig trygga i rollen att vårda döende patienter samt att kommunicera med dem och deras närstående. / Background: Palliative care and end-of-life care aims to prevent and relief suffering. Today people live longer which shows an increased care of dying patients. It can be expressed as challenging to care for a dying patient since this form of care still can be foreign to many nurses. Aim: The purpose of this literature review was to compile research-based knowledge of things that can affect the nurse's experiences of care in the end of life for the patient in a somatic hospital setting. Method: The study was conducted as a literature review which was based on twelve qualitative and three quantitative studies. The results were based on scientific articles that were found in databases such as PubMed and Cinahl.  Results: The main result that was identified in the study was competence, challenges and resources of care. Nurses had a lack of knowledge when caring for dying patients in a somatic hospital setting. The competence was inadequate and it appeared that there was a need of more education and the basic nursing education needs to be further developed in end of life care. Nurses who received education in end of life care were more safe caring for dying patients. Communication, for example building trust and the nurse’s ability to express themselves, were important factors. Nurses thought it was challenging to earn trust from the patient's relatives. Conclusion: The results have shown that the nurse's knowledge is important and the need for education and training has been clearly prominent. Today there is a lack of nurses and there is a need for more nurses with the right knowledge. Education and practical experience can help the nurses feeling safer in the role of caring for dying patients and communicating with them and their relatives.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vanligt förekommande problem samt faktorer som påverkar beslutsfattandet i vården av personer med demens i livets slutskede inom slutenvården. Artikelsökningen i databaserna Cinahl och Medline via PubMed resulterade i inkludering av 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att problem med näringsintag och komplikationer som pneumoni, feber och smärta var vanligt förekommande för personer med demens i livets slutskede. Flera drabbades av trycksår och rörelsehinder som exempelvis sänggrindar och bälten användes ofta. Det fanns brister i kommunikationen mellan vårdpersonal och anhöriga. Vårdpersonalen hade dåliga kunskaper om demens som sjukdom med tillhörande symtombild. Sjukdomsutveckling av demens var svår att förutsäga vilket komplicerade planeringen för den sista tiden i livet. Målet för omvårdnaden vid livets slut var välbefinnande. En uppfattning om hur livskvalitén var för de demenssjuka hade stor betydelse för hur vårdpersonal och anhöriga beslutade om vården. Anhöriga värdesatte i sitt beslutsfattande om personer med demens hade skrivit ner sina egna önskemål, angående vård vid livets slut, innan de försämrats i sjukdomen. Synen på döden påverkade både vårdpersonalens och anhörigas vilja att planera för vård vid livets slut. Det är viktigt att reflektera över hur vården av personer med demens i livets slutskede ser ut och det underlättas av att det finns kunskap om vanligt förekommande problem och faktorer som påverkar beslutsfattandet i vården. / The aim of this study was to describe common problems and factors affecting decision making in the care of people with dementia in the final stages of life in residential homes. Search for articles in databases Cinahl and Medline via PubMed resulted in the inclusion of 15 scientific articles. The results showed that problems with nutritional intake and complications such as pneumonia, fever and pain were common for people with dementia in the final stages of life. Several suffered from pressure sores and physical disabilities such as bed rails and belts were often used. There were deficiencies in communication between health care professionals and relatives. Health care professionals had poor knowledge about dementia as a disease and its symptoms. Disease development of dementia was difficult to predict which made it difficult to plan for the final stages of life. The aim of nursing care at the end of life was well-being. An idea of how the quality of life was for the persons with dementia was important to how health care professionals and relatives decided on nursing care. In their decision-making relatives gave great importance if the persons with dementia had written down their wishes, regarding care at the end of life, before they deteriorated in the disease. The attitudes towards death affected both nursing staff and relatives wish to make plans for the end-of-life care.  It is important to reflect on how the care of people with dementia in the final stages of life is like and this is facilitated by the existence of knowledge about common problems and factors affecting decision making in nursing care.

No description available.

Bakgrund: Det finns brister i sjukvårdsystemet inom palliativ vård. En anledning är att vårdpersonalen saknar tillräcklig utbildning. Den palliativa vården kan ses som ett lotteri – där nitlotten är att få vårdas i slutet av sitt liv av någon som endast har några timmars utbildning. Familjer kan uppleva livets slut som den mest smärtsamma fasen. Det är av betydelse att vårdpersonalen identifierar när patienten går in i fasen, vård i livets slut. Familjerna är i en utsatt situation, är sårbara och upplever brist på stöd och förståelse från vårdpersonalen. Syfte: Syftet var att beskriva hur familjer i vård i livets slutskede vill bli bemötta av vårdpersonal. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på aktuell kvalitativ forskning inom ämnet. Resultat: Data genomsyrades av att vårdpersonalen skulle bry sig om familjerna. Familjer ville att vårdpersonalen skulle se dem som unika individer och inte bli lämnade utanför. Det var viktigt att de blev tagna på allvar och blev förberedda på slutet. Familjer ville att vårdpersonalen skulle kunna visa känslor och skapa en personlig relation med dem. Slutsats: Trots att familjer i vård i livets slut inte förväntar sig mycket av vårdpersonalen så är det betydelsefullt för dem om vårdpersonalen bryr sig om dem. / Background: There are deficiencies in the healthcare system regarding palliative care. A reason is that healthcarers lack of education. The palliative care can be seen as a lottery - the blank is to be treated by someone with only a few hours education. Families can experience end of life as the most distressing stage. It is therefore important that healthcarers identify when the patient enter the end of life stage. These families are exposed, vulnerable and other experience lack of support and understanding from the healthcarers. Aim: The aim was to describe how the families would like to be treated by the healthcarers. Methods: The study is a literature review based on qualitative articles from current research. Results: The major finding was that healthcarers should care for the families. The families needed to be seen as unique individuals and not to be left behind. It was important to be taken seriously and to be prepared for the end of life. The families wanted that the healthcarers were able to show emotions and create a personal relation to them. Conclusion: Despite that the families in the end of life stage does not expect much from the heatlhcarers it is significant for the families if the healthcarers care about them.

No description available.

Bakgrund: En av grunderna för den palliativa vården är patienten, att patienten trots sin svåra situation får uppleva en god livskvalitet. Känsla av kontroll är även det en grund för den palliativa vården, vilket kan påverkas av personcentrerad vård. Vid en väl uppfylld personcentrerad vård kan en känsla av kontroll infinna sig hos patienten, vilket är en stor betydande del i den annars något svårt greppbara situationen. Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare forskning om upplevelser hos patienter som erhåller palliativ vård i sitt eget hem. Metod: Detta är en litteraturöversikt som är baserad på 15 olika artiklar. Datainsamlingen har skett via sökningar i databaserna PubMed och CINAHL och är systematiskt analyserade innan de är sammanställda i resultatet. Resultat: Majoriteten av patienterna upplevde den palliativa vården i hemmet som positiv, vårdpersonalen ansågs vara trevliga, pålästa och engagerade. Patienterna poängterade även att för att behålla en god livskvalitet var en grundläggande del att patientens personlighet fick bevaras, att patienten ses som en person och inte som sin sjukdom. Det var också viktigt för patienterna att de fick känna sig självständiga och behövda. Konklusion: Patienterna upplevde att de blev väl omhändertagna samt att deras önskan sattes i fokus. För att detta skall uppnås var det viktigt att sjuksköterskan uppmuntrade och lyfte patientens åsikter, behov och vilja. / Background: One of the fundamentals of palliative care is the patient, to give the patient a decent quality of life despite their difficult situation. A sense of control is another essential part of palliative care, this can be obtained by person centered care. By well performed person centered care the patient may feel like they are in control, which is important in a situation that otherwise can be hard to handle. Aim: The aim of this study was to state previous research on how patients experiences palliative care in their own home. Methods: This is a literature review based on 15 articles. The articles who were found in the databases PubMed and CINAHL is systematically analyzed before they were compiled in the result. Results: The majority of patients experiences the palliative care in their own home as positive, they thought that the staff was kind, well prepared and committed. The patient also pointed that the essential part to maintain a good quality of life was to retaining the patients personality, and that the patient are being seen as a person and not as their disease. Other important things for the patients was to feel independent and to have a feeling of being needed. Conclusions: The patients felt that they were taken care of in a good way and that their wishes about their care was prioritized. For this to be achieved, the nurse encourages the patient's opinions, needs and will.

Bakgrund: När barn vårdas palliativt kan sjuksköterskan möta barn i åldrarna 0–18 år. Detta åldersspann gör den palliativa barnsjukvården mer komplex än övrig palliativ vård. Tidigare forskning visar att den palliativa vården av barn har en känslomässig påverkan på sjuksköterskan som har en central roll i vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka allmänsjuksköterskans upplevelser av att vårda barn i livet slut. Metod: Studien bygger på en kvalitativ litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar inkluderas. Artiklarna analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims (2014) manifesta innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades, dessa var: Emotionella prövningar, Mötet med barnet och familjen samt Sjuksköterskeprofessionen. Det påvisas att sjuksköterskor på grund av emotionell påverkan och svårigheter att upprätthålla en professionell hållning blir lidande. Resultatet visar även att den palliativa barnsjukvården är komplex och att sjuksköterskor upplever en brist på kunskap och erfarenhet. Även detta resulterar i ett lidande hos sjuksköterskor. Slutsats: För att sjuksköterskan inte ska uppleva eget lidande till följd av arbetet i den palliativa barnsjukvården krävs det att mer resurser lägg på sjuksköterskan i form av utbildning, stöd och reflektion. Detta för att minska risken för utbrändhet och sjukskrivningar men även för att öka kvaliteten på barnet och familjens vård.

Bakgrund: Palliativ vård är uppdelad i en tidig och en sen fas inriktade på att lindra lidande och främja livskvalitet. Enligt lagar och styrdokument ska sjuksköterskor vårda patienter och deras närstående personcentrerat. Patienterna som vårdas i livets slut värdesätter att få vara delaktiga i vårdandet. Patienterna och deras närstående upplever att vårdandet i livets slut inte alltid tillgodoser deras behov. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdande av patienter i livets slut. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en beskrivande syntes. Tretton artiklar analyserades. Resultat: Efter analys framkom tre teman: Att utgå från patienters behov, att känna sig begränsad i vårdandet och att bli personligt påverkad. Här beskrivs sjuksköterskans upplevelser med sju subteman: Att ge individanpassad vård, att kommunicera med patienter och närstående, att arbeta i team kring och med patienten, att uppleva tidsbrist, att sakna förutsättningar för vårdandet, att bli känslomässigt påverkad av vårdandet och att omvärdera sin egen existens. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde den palliativa vården som individuellt anpassad till patienterna och deras närstående. De upplevde att vårdandet ibland som bristfälligt då resurser och förutsättningar saknades. Vidare upplevdes dokumentationen kring patienter i livets slut som bristfällig. Sjuksköterskorna upplevde att de blev känslomässigt påverkade av vårdandet och omvärderade sin egna existens. / Background: Palliative care is divided into two stages. An early stage and a late stage focusing on alleviating suffering and promoting quality of life. Laws and control documents states that nurses are to care for patients and their relatives in a person centered manor. Patients receiving end of life care value being included in their caring process. Patients and their relatives does not always get their needs met. Aim: To describe nurses experiences of providing end of life care. Method: A qualitative literature study with a describing synthesis. Thirteen articles were analyzed. Findings: The analysis produced three themes: To provide care based on patients needs, to feel limited in the providing of care and personal impact. These themes describe the nurses experiences in seven subthemes: Providing individualized care, communicating with patients and their relatives, teamwork around and together with the patient, experiencing a lack of time, lacking prerequisites for providing care, becoming emotionally affected by the caring process and reevaluating the own existence. Conclusion: Nurses saw the palliative care as individualized to the patients and their relatives. Due to a lack of resources and bad conditions they thought caring to be insufficient. Nurses also found documentation of the end of life caring process to be inadequate. They were emotionally affected by the caring due to which, they also reevaluated their own lives.