Bakgrund: Alltfler patienter i Sverige väljer att vårdas hemma i livets slut. Vården ska vara av samma kvalitet oavsett vårdform, och denna vård ska ges med värdighet och respekt för den enskilda människans integritet, likväl i livets slut som när döden inträffat. För att uppnå detta krävs kunskap och lärdom angående patienters upplevelser av vård vid livets slut. Syfte: Beskriva patienters, med obotlig cancersjukdom, upplevelser angående vård vid livets slut i hemmet. Metod: Kvalitativ innehållsanalys av bloggar skrivna av människor i livets slut. Resultat: Två kategorier identifierades. Den första kategorin benämns Psykologiska och sociala aspekter av att vårdas hemma med underkategorierna Familjens närvaro och Sårbarhet och andra psykiska påfrestningar. Den andra identifierade kategorin benämns Hemsjukvården påverkar vardagen och innehåller underkategorierna Fungerande hemsjukvård och Negativa aspekter av hemsjukvård. Slutsats: Resultatet av innehållsanalysen tyder på att patienter som vårdas hemma är nöjda med vården och har tillit till vårdpersonalens kompetens. För patienter är det viktigt att vårdas hemma istället för på sjukhus samt är familjens närvaro betydelsefull.

Bakgrund: Palliativ vård utförs i hela världen och det är viktigt att utveckla och följa upp den typen av vård. Palliativ vård utgår från fyra hörnstenar och skall involvera mer än det fysiska i omvårdnaden. Det är viktigt att också lägga märke och ta hand om det psykiska, sociala och andliga. Ett stort mörkertal och brister har identifierats inom den palliativa vården som måste förbättras.  Motiv: 2018 vårdades ca 19% av palliativa patienter i sitt eget hem. Många patienter som är hemma i livets slutskede skickas mellan sjukhus och hemmet för att tillslut dö på sjukhuset trots att deras vilja kanske var att dö hemma. Därför är det viktigt att se hur nöjd distriktssköterskan eller sjuksköterskan på vårdavdelningar samt i hemsjukvården är med sitt arbete och vad som kan förbättras.  Syfte: var att kartlägga och jämföra hur nöjda distriktssköterskor och sjuksköterskor i hemsjukvård samt på vårdavdelning är angående sin insats i palliativ vård.  Metod: En kvantitativ jämförelsestudie med stratifierat urval. En enkätundersökning skickades ut till åtta vårdavdelningar och till femton kommuners hemsjukvård. Deltagarna var distriktssköterskor och sjuksköterskor i norra Sverige, totalt deltog 83. Insamlad data analyserades i Jamovi och presenteras med Chi square test samt Fischer’s exact test.  Resultat: En signifikant skillnad där distriktssköterskor alternativt sjuksköterskor i hemsjukvården är mer nöjd med symtomlindring vad gäller oro/ångest (p=0.038) samt smärta (p=0.021) upptäcktes. Vid jämförelse mellan hemsjukvård och vårdavdelning kring hur nöjd distriktssköterskan eller sjuksköterskan är med sin egna insats framkom en signifikant skillnad där de på vårdavdelningen var mindre nöjd.  Konklusion: En påvisad skillnad kan ses mellan distriktssköterskor och sjuksköterskor i hemsjukvården eller på vårdavdelning vad gäller symtomlindring, vidareutbildning samt läkarkontakt. Fler studier behöver utföras för att få ett mer rättvist resultat.

Bakgrund: Sjuksköterskor har en viktigt roll inom palliativ vård i livets slut, där de inte bara möter och stöttar patienter utan även de närstående. Kunskap om närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slut kan bidra till ökad insikt om deras behov och kan skapa en tryggare vårdsituation för både närstående, patienter och sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i livet slut. Metod: En litteraturstudie av tio kvalitativa artiklar om närståendes upplevelser. Resultat: Resultatet visade likheter som tydde på att närstående upplevde att tidig information var viktigt för att få möjlighet att förbereda inför en patients död. Resultatet visade att engagemang och attityder hos vårdpersonal hade betydelse för hur närstående upplevde sig sedda och trygga. Skillander i resultatet var exempelvis närståendes upplevelse av att vara delaktiga och vad som fick dem att känna besvikelse. Slutsats: Närstående upplevelser av palliativ vård i livets slut kan se olika ut och därför finns olika behov för sjuksköterskor att tillgodose. Genom att ta del av närståendes upplevelser av vård i livets slut kan en ökad förståelse skapas för hur vård i livets slut kan förbättras.

Bakgrund: Intensivvården är en högteknologisk miljö och är utformad för att kunna rädda liv. Trots det avlider omkring 3–4000 patienter årligen på intensivvårdsavdelningar i Sverige, vilket har föranlett till att vård i livets slutskede börjat uppmärksammas inom intensivvården. När beslut tagits om att avbryta livsuppehållande behandling blir omvårdnaden det centrala i vårdandet, och målet är att skapa bästa möjliga livskvalitet för patienten och de närstående samt ett värdigt avslut.  Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio intensivvårdssjuksköterskor. Insamlat datamaterial analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet utgörs av tre kategorier; att övergå till vård i livets slutskede, att vårda till livets slut och att främja ett patientsäkert vårdande. Dessa kategorier återger intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede, och resultatet visar tydligt att det finns en vilja att skapa ett värdigt slut för patienten och de närstående.  Slutsats: Det finns en enighet i att det är viktigt att känna sig säker och kompetent i sin yrkesroll för att kunna ge god och värdig vård i livets slutskede. Det föreligger ett behov av utbildning, tydliga rutiner och konkreta riktlinjer som skulle kunna öka patientsäkerheten och säkerställa en god vårdkvalitet. Fortsatt forskning kring vård i livets slutskede inom intensivvård skulle dessutom ytterligare kunna utveckla och förbättra vården samt stärka intensivvårdssjuksköterskans professionella roll. / Background: The intensive care unit is a high-technological environment and designed to save lives, despite this about 3–4000 patients die annually in intensive care units in Sweden, which have led to the attention of end-of-life care in intensive care. When a decision is made to withdraw life-sustaining treatment, nursing becomes central and the goal is to create a good quality of life for the patients and the relatives and a dignified end of life.  Aim: To highlight intensive care nurses’ experiences of providing end-of-life care. Method: A qualitative method with semi-structured interviews with ten intensive care nurses was used to conduct the study. Collected data were analysed using a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The result consists of three categories; the transition to end-of-life care, to care to the end-of-life and to promote patient-safe care. These categories reflects the experiences of providing end-of-life care among intensive care nurses, and the results clearly demonstrates that there was a common will to create a dignified end-of-life for the patient and the relatives. Conclusion: There is a consensus among the intensive care nurses that it is important to feel secure and competent in the professional role in order to provide good and dignified end-of-life care. Furthermore, there is a need for education, clear routines and concrete guidelines that could increase patient safety and ensure a good quality of care. In addition, further research on end-of-life care in the intensive care unit is necessary, and could improve care and strengthen the professional role of the intensive care nurse.

Bakgrund: En intensivvårdsavdelning vårdar de allra sjukaste patienterna, som på grund av sjukdomens svårighetsgrad inte kan vårdas på en vårdavdelning. Den avancerade och högteknologiska miljön är för många människor främmande och skrämmande och kan i kombination med att behöva bekanta sig med tanken på att patienten kan avlida kan upplevas påfrestande för närstående. Med närstående menas de personer som patienten uppger som sina närmaste. I Sverige tillämpas nationellt vårdprogram utvecklat av Socialstyrelsen, där närståendestöd utgör en viktig del.  I och med covid19-pandemin har ett behov uppstått att vårda i livets slut, särskilt inom intensivvård där många svårt sjuka i Covid-19 vårdas. Intensivvårdssjuksköterskan ska kunna bemöta sorg, ge stöd samt delge närstående information om vård i livets slut. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av vård i livets slut på en intensivvårdsavdelning. Metod: Systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Den insamlade datan har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat genererade fyra kategorier: Kommunikation, Viljan att få vara delaktig, Att få rätt stöd i en svår situation samt En vårdmiljö som påverkar. Slutsats: Närståendes upplevelser av vård i livets slut handlar om den högteknologiska miljön som deras närstående vårdas i, men också om kommunikation och stöd från vårdpersonal samt sin egen delaktighet. Närstående önskar tydlig och ärlig kommunikation, erbjudas att vara delaktiga i beslut och omvårdnad, förstå den högteknologiska miljön samt erbjudas stöttning både andligt och emotionellt. / Background: An intensive care unit cares for the most ill patients, who due to the severity of the disease cannot be cared for in a regular hospital ward. The advanced and high-tech environment is foreign and sometimes frightening to many people and in combination with getting aware of the fact that the patient may die can be experienced as stressful for the next of kin. By next of kin means the persons whom the patient states as their nearest and dearest. In Sweden, a national care program developed by the National Board of Health and Welfare is applied, where support for the next of kin is an important part. Due to the Covid-19 pandemic, a need to provide care at the end-of-life has increased, especially in intensive care units where many seriously ill people in Covid-19 are cared for. The intensive care nurse must be able to respond to grief, provide support and provide next of kin with information about care at the end of life. Aim: To describe next of kin’s experiences of end-of-life care in an intensive care unit.  Method: Systematic literature review with an inductive approach. The collected data of this study has been analyzed using qualitative content analysis. Results: This study generated four categories: Communication, willingly to participate, To get support in a demanding situation and A caring environment that effects. Conclusion: Relatives' experiences of end-of-life care are about the high-tech environment in which their relatives are cared for, but also about communication, support from caring staff and family members own participation. Relatives want clear and honest communication. Family members wants to be offered to be involved in decisions and care, understand the high-tech environment and are offered support both spiritually and emotionally.

Bakgrund När en närstående insjuknar i svår sjukdom och står inför palliativ vård i livets slutskede drabbas såväl patienten som dess närstående. Tidigare roller kastas om och känslor likt hjälplöshet och otillräcklighet blir ett faktum, inte minst hos de närstående vilka snart kommer att mista en nära vän eller familjemedlem. Närståendes närvaro vid den sista tiden i livet är betydelsefull för båda parter, men innebär även sorg både under sjukdomstiden och efter dödsfallet. Syfte Syftet är att belysa närståendes behov och upplevelser när en familjemedlem vårdas med palliativ vård i livets slut. Metod Strukturerad litteraturstudie med inslag av systematisk översikt vilket beskriver aktuell forskning och kunskap inom det valda området. Sökning har utförts i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat Närstående har ett stort behov av vårdpersonalens fysiska och emotionella närvaro. De upplever svårigheter att ta initiativ till samtal gällande döden och vad som väntar i samband med en närståendes bortgång. Genom god kommunikation kan närståendes behov av att känna sig delaktiga tillgodoses. Slutsats Närstående behöver inkluderas i den palliativa vården av patienten för att delaktighet ska främjas. Det finns även ett stort behov av att vårdpersonalen är påläst och vågar ta initiativ till förberedande samtal om döden. Egen tid för reflektion och samtal ansågs viktigt närstående och patienter emellan, men det är även viktigt för de närstående enskilt. / Background When a relative falls ill with a serious illness, and faces end-of-life care, both the patient and their relatives are affected. Previous roles are being changed, and feelings like helplessness and inadequacy become a fact, not least among those close to them who will soon lose a close friend or family member. The presence of close relatives at the last time in life is important for both parties, but also means grief both during the illness and after the death. Aim The aim of this study is to illustrate relatives’ needs and experiences in palliative care at the end of life. Method This is a structured literature study with elements from a systematic review which describes current research and knowledge within the chosen area. PubMed and CINAHL have been used to search for scientific articles. Results There is a huge need of physical and emotional presences from the nursing staff. Family members experience difficulties to initiate conversations about death and what to expect when a family member passes away. By communicating with family members, the nursing staff can please the family members’ need of being involved. Conclusions Family members need to be included in decision making about the patient's end of life care. By being included in decision making, the nursing staff can please the family members’ need of being involved. There is a huge need to feel that the nursing staff is well informed about the patient's status, and that they dare to take the initiative to talk about death. Time for reflection and conversations between family members and the patient, but also family members in private is important.

Bakgrund: När sjukdom inte längre är möjlig att bota övergår den kurativa vården till palliativ vård, som indelas i tidig och sen fas. Palliativ vård vid livets slut handlar om att få avsluta sitt liv med värdighet och utan smärta. Alla som är i behov av palliativ vård får inte det, trots att de behöver den. En brytpunkt krävs för att övergå till den sena palliativa fasen inom den palliativa vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om faktorer som påverkar palliativ vård. Metod: Detta examensarbete är en litteraturöversikt som bygger på 14 artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är publicerade mellan 2012 och 2021. Resultat: Litteraturöversiktens resultatet visar ett tema och tre kategorier som påverkar palliativ vård. Temat är faktorer på främjar samt hindrar en god palliativ vård och kategorierna är; organisation, kommunikation, och beslutsfattande. Slutsats: Det finns både positiva och negativa faktorer som påverkar palliativ vård. Faktorerna finns på alla nivåer, från patient och närstående till sjuksköterskor och teamet samt på organisationsnivå. Kompetens, kommunikation och samarbete uppfattar sjuksköterskorna behöver utvecklas för att kunna ge en god palliativ vård. Det är många faktorer som ska stämma överrens för att det ska bli en palliativ vård som är förenlig med patienters och närståendes önskemål. / Background: When there is no possibility left to cure illness, curative care is transferred into palliative care, which is divided in an early and a late phase. Palliative care at the end of life is about to be able to die with dignity and without pain. Not everyone in need of palliative care receives it, although they need it. Information about transistion to end-of-life care are demanded to proceed to the late palliative phase. Aim: To describe nurses’ perception about factors that affect palliative care. Method: The thesis is designed as a literature review based on 14 articles with a qualitative approach. The articles are published between 2012 and 2021. Results: The literature review resulted in one theme and three categories affecting palliative care. The theme is factors that facilitate or complicate a good palliative care. The categories are; organization, communication and decision making. Conclusions: There are factors that are both positive and negative that affect palliative care. The factors are present at all levels; patients and relatives, nurses and the multidiciplinary teams and within an organizational level. The nurses perceive that competence, communication and cooperation need to be developed in order to provide good palliative care. There are many factors that have coincided in order to provide a palliative care that is compatible with the wishes of patients and relatives.

Bakgrund: Livets slutskede innebär den sena fasen inom palliativ vård. Tidigare forskning beskriver att patienter och anhöriga upplever tillfredsställelse med vården som ges i livets slutskede. Både patienter och anhöriga beskriver att de uppskattar när sjuksköterskor och vårdpersonal strävar efter att bygga en god relation, där hens behov tillgodoses i livets slutskede. Sjuksköterskan har som ansvar att främja hälsa, förebygga ohälsa och lindra lidandet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på en vårdavdelning. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskorna erfor att i en relation var det betydelsefullt att tillgodose patienters behov och önskemål. Att främja patientens välbefinnande erfors som en viktig del vid vårdandet i livets slut. De erfor också att ha ett samtal innebar att bjuda in och vara närvarande i samtalet med patienten. Sjuksköterskorna erfor också tacksamhet där de var stolta och nöjda över den vård patienter fick. Sjuksköterskorna erfor också känslomässiga begränsningar när brist på kunskap och erfarenheter, tidsbrist samt hög arbetsbelastning förekom vid vårdandet i livets slut. Slutsats: Sjuksköterskor erfor att vårda patienter i livets slutskede på en vårdavdelning som att vara närvarande och emotionellt involverade i vårdandet vid livets slut. / Background: The end-of-life intends the late phase of palliative care. Previous research describes that patients and their relatives experience satisfaction with the care provided at the end-of-life. Both patients and their relatives describe that they appreciate when nurses and caregivers aim to build a good relationship, where their needs are met at the end-of-life. The nurse is responsible for promoting health, preventing illness and ease suffering. Aim: To describe the nurses experiences of care for patients at the end-of-life on a care ward. Method: A systematic literature study with a qualitative approach. Results: The results showed that the nurses experienced that in a relationship it was important to meet the patients' needs and wishes. To encourage the patient's well-being is experienced as an important part of the end-of-life care. They also experienced that having a conversation meant to invite and being present in the conversation with the patient. The nurses also experienced gratitude where they were proud and satisfied with the care the patients received. The nurses described that lack of knowledge and experience, lack of time and high workload are experienced as limitations at the end-of-life care. Conclusions: Nurses experienced caring for patients at the end-of-life in a care ward such as being present and emotionally involved in the caring at the end-of-life.

Bakgrund Varje år avlider ungefär 1 procent av Sveriges befolkning vilket motsvarar cirka 90 000 personer. Av dessa avlider cirka 36 procent på särskilt boende. Smärta är ett vanligt förekommande symtom hos äldre personer som vårdas i livets slut. Att identifiera smärta och lindra smärta blir således centralt och en viktig del av arbetet för den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan. Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera smärta och använda omvårdnadsåtgärder för att lindra smärta hos den äldre personen boende på särskilt boende i livets slut. Metod Metoden är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer har använts för insamling av data där sjuksköterskor med minst ett års erfarenhet av särskilt boende där personer över 65 vårdas i livets slut inkluderades som informanter. Innehållsanalys gjordes enligt en metod beskriven av Graneheim och Lundman (2004). Resultat Studiens resultat presenteras i fyra kategorier; Relation central vid vård i livets slut, Identifiering av smärta är svårt, Omvårdnadsåtgärder lindrar smärta och Ett kvalificerat team främjar omvårdnaden. Samtliga kategorier presenteras med tillhörande underkategorier. Slutsats Studiens resultat visade på att personkännedom möjliggjorde personcentrerad vård och ökade möjligheten att individanpassa omvårdnadsåtgärder och att enklare identifiera äldre personers smärta. Omvårdnadspersonal saknade kunskap om identifiering av smärta och smärtlindring med omvårdnadsåtgärder. Det var sjuksköterskor som hade ansvar att handleda och kompetensförsörja teamet däremot visar resultatet att sjuksköterskor inte följer riktlinjer gällande användning av skattningsinstrument vid identifiering av smärta och inte heller hade fullgoda kunskaper om de fyra dimensionerna av smärta. / Background Each year approximately 1 percent of Sweden’s population dies, which corresponds to approximately 90 000 people. Of these, about 36 percent dies while living in special housing. Pain is a common symptom in older people receiving end-of-life care. Identifying pain and alleviating pain thus becomes central and an important part of the work of the nurse responsible for care. Aim The aim is to describe nurses’ experiences of identifying pain and using nursing interventions for pain relief in older people living in special housing at the end of life. Method The method used is a qualitative interview study with and inductive approach. Semistructured interviews have been used for the collection of data were nurses with at least one year of experience of working in special housing for people older than 65 years of age in end-of-life care were included as informants. Content analysis was done according to a method described by Graneheim and Lundman (2004). Results The result of the study is presented with four categories; Relationship central for end-oflife care, Identifying pain is difficult, Nursing interventions alleviate pain and A qualified team promotes nursing. All categories are presented with associated subcategories. Conclusions The results of the study show that knowledge of the person made person-centered care possible and increased the possibility to individualize nursing interventions and made it easier to identify pain in older people. Nursing staff lacked knowledge about identifying pain and alleviating pain with nursing interventions. It was nurses who had the responsibility to tutor, and competence supply the team however the results show that nurses does not follow guidelines regarding estimation instruments when identifying pain and neither do they have satisfactory knowledge of the four dimensions of pain.

Bakgrund: Avancerad smärta är något som uppstår vid svår cancersjukdom, vilket leder till en begräsning hos patienterna. I dessa fall är det viktigt som sjuksköterska att noga analysera smärtan och administrera bästa möjliga smärtlindring, då det ska leda till en god död och patienten ska slippa lidande. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av svårlindrad cancersmärta vid cancersjukdom och palliativ vård. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserar sig på 9 vetenskapliga artiklar som sökts via pubmed. Data analyserades med tematisk analys. Huvudresultat: Resultatet i denna litteraturstudie beskriver hur sjuksköterskors upplevelser var att inte alltid kunna bota smärta vid cancersjukdom och i palliativ vård. De komponenter som framkom var sjuksköterskans upplevelser av genombrottssmärta där sjuksköterskorna beskrev att det var brist på läkemedel samt att återhållen smärtbehandling var återkommande. Sjuksköterskorna beskrev rädsla över att ge läkemedel samt att utbildning i palliativ vård och smärtlindring var viktigt för att kunna ge en rättvis vård. Sjuksköterskorna upplevde också organisationen som hinder samt att personalbrist och okunskap ger onödigt lidande. Slutsats: Avancerad cancersmärta finns i hela världen, vilket medför ytterligare kunskaper och utbildning för att hjälpa patienter i sitt lidande vid smärta i palliativ vård. Smärta ska inte behandlas olika beroende på var de bor, därav behövs riktlinjer för att utföra en likasinnad vård för alla runt om i världen som lever med cancersjukdom. / Background: Advanced pain is something that occurs in severe cancer, which leads to a limitation in patients. In these cases, it is important as a nurse to carefully analyze the pain and administer the best possible pain relief, as it should lead to a good death and the patient should avoid suffering. Aim: The purpose is to describe nurses' experiences of difficult-to-alleviate cancer pain in cancer disease and palliative care. Method: A descriptive literature study based on 9 scientific articles applied for via PubMed. Data were analyzed with thematic analysis. Main results: The results of this literature study describe how nurses' experiences were not always able to cure pain in cancer and in palliative care. The components that emerged were the nurse's experiences of breakthrough pain, where the nurses described that there was a shortage of medicines, and that restrained pain treatment was recurring. The nurses described fear of giving medicines and that training in palliative care and pain relief was important in order to be able to provide fair care. The nurses also experienced the organization as an obstacle and that staff shortages and ignorance cause unnecessary suffering. Conclusion: Advanced cancer pain is found all over the world, which brings additional knowledge and education to help patients in their suffering of end-of-life pain. Pain should not be treated differently depending on where they live, hence guidelines are needed to perform a similar care for everyone around the world who lives with cancer.