Denna antologi har som syfte att synliggöra hur kvinnor upplever och upplevs i relation till prestation samt hur kvinnors livsvillkor och identitet berörs av krav och prestation. Kvinnan i rollen som gymnasieelev, arbetssökande, och mamma är målgruppen för att belysa vår valda tematik. För att ta del av våra informanters livsberättelser har vi utfört kvalitativa intervjuer samt observationer i syfte att genera skilda frågeställningar. Vidare har grundad teori använts för att analysera vår data. Teorier så som identitet, genus, stigma och det biografiska schemat har applicerats för att analysera och vidare diskutera de respektive materialen.  En viktig slutsats i studien är att framtidsförväntningarna utgör en avgörande roll för upplevelsen av krav och prestation. Studiens övergripande slutsats är att oavsett i vilken miljö och livsfas kvinnorna befinner sig i upplevs krav att prestera i vardagen. Press upplevs vara ”normalt” tills tid för reflektion ges, i vårt fall samtalen vid intervjuerna, vilket påvisar den i samhället etablerade stressen. / Prestation, identitet, livsvillkor, kvinnor, genus, stress, arbetslöshet, krav, gymnasielever, mamma, stigmatisering

Dagens samhälle skapar tillfällen men samtidigt också nya krav på individen. Individen har idag möjligheten att själv göra sina individuella val men valen har sina baksidor och det är inte alltid så att valen utgörs helt av oss själva. Den här antologin belyser hur Det vi kallar livet… skapar valmöjligheter och vilka konsekvenser det kan ha för individen och hennes identitet och livsvillkor. Vi uppmärksammar hur deltagarna i studien ser på olika fenomen samt vilka styrningsmoment som eventuellt kan ligga bakom valens möjligheter. ”Det kallas livet…” är en kvalitativ studie som bygger på empiriskt datamaterial. Det första bidraget är en fördjupning i ungdomars framtidsval genom human-, social- och kulturelltkapitalperspektiv. En väg framåt lyfter nio ungdomars tankar om deras väg framåt genom livet. Nästa del Ungdomars väg mot självständighet ser hur individen tidigare varit bunden till dygnets ljusa timmar för att idag gå in i ett 24-timmarssamhälle som förändrar individens dygnsrytm. Hur ser ungdomar att deras livsvillkor och identitet har förändrats av dygnsrytmens processer är vad studien avser att besvara.

<p>Vi kommer i denna antologi belysa ungdomars livsvillkor och identitetsskapande i dagens samhälle. De olika bidragen har sin grund i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, där vi utgår ifrån att vi skapar vår identitet i interaktion med andra. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi genom observationer och intervjuer har samlat in vår empiri. Empirin har sedan analyserats enligt Grundad teori. Den första studien Raised in black beskriver identitetsskapande genom en subkultur, varför man väljer att tillhöra en subkultur och varför man väljer att lämna den bakom sig. Den andra studien Internet, ”ett samhälle där allting står stilla i en rasande fart” belyser vilken betydelse Internet har för ungdomars livsvillkor och identitetsskapande. I den tredje studien Om inte jag hade hittat den musiken så hade jag vart en förvirrad idiot står musikens betydelse för ungdomars identitetsskapande i fokus. Den fjärde studien Och så var man morsa…-Om att få barn i tonåren behandlar unga mödrar, hur de uppfattar sig själva, hur de upplever omgivningens syn på deras situation och vilken betydelse det har för deras identitetsskapande. Den sista studien Vilket kom först – Kvinnan eller Kvinnligheten? diskuterar unga tjejers syn på identitetsskapande ur könsroller och sexualitet.</p>

<p>I denna antologi har vi haft som syfte att undersöka på vilket sätt boendemiljön har betydelse för människans livsvillkor och identitetsskapande. Genom att undersöka sociala relationer och den fysiska miljön i olika miljonprogramsförorter har vi försökt skapa oss en förståelse för hur människor själva upplever sin boendemiljö. Utifrån de fyra olika infallsvinklarna ungdomars livsvillkor, trygghetsskapande, medias roll och ungdomars identitetsskapande har vi studerat miljonprogramsförorter och har därigenom försökt skapa oss en bred kunskap om livet i förorten. Med hjälp av observationer och intervjuer har vi samlat in datamaterial som vi sedan har analyserat genom den induktiva analysmetoden grundad teori. Dataanalysen har vi därefter kopplat till teorier om identitet, stigma och symbolisk interaktionism och även individuellt valda teorier, vilka längre fram genererat i sammanfattande slutsatser. Studiens övergripande slutsats är att den sociala miljön i ett bostadsområde ofta har en avgörande roll i skapandet av människors identitet och livsvillkor. Då den sociala miljön skapas i sampel mellan individer inverkar människors uppfattning och föreställning om bostadsområdet på de boende och skapar en känsla av tillhörighet eller otillhörighet. Boendet har därigenom en betydande roll för människors livsvillkor och identitetsskapande.</p>

Vi kommer i denna antologi belysa ungdomars livsvillkor och identitetsskapande i dagens samhälle. De olika bidragen har sin grund i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, där vi utgår ifrån att vi skapar vår identitet i interaktion med andra. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi genom observationer och intervjuer har samlat in vår empiri. Empirin har sedan analyserats enligt Grundad teori. Den första studien Raised in black beskriver identitetsskapande genom en subkultur, varför man väljer att tillhöra en subkultur och varför man väljer att lämna den bakom sig. Den andra studien Internet, ”ett samhälle där allting står stilla i en rasande fart” belyser vilken betydelse Internet har för ungdomars livsvillkor och identitetsskapande. I den tredje studien Om inte jag hade hittat den musiken så hade jag vart en förvirrad idiot står musikens betydelse för ungdomars identitetsskapande i fokus. Den fjärde studien Och så var man morsa…-Om att få barn i tonåren behandlar unga mödrar, hur de uppfattar sig själva, hur de upplever omgivningens syn på deras situation och vilken betydelse det har för deras identitetsskapande. Den sista studien Vilket kom först – Kvinnan eller Kvinnligheten? diskuterar unga tjejers syn på identitetsskapande ur könsroller och sexualitet.

I denna studie har vi haft ambitionen att skapa en djupare förståelse för hur det ter sig att vara kriminell, kvinna och mamma i relation till de normativa ideal och förväntningar som finns i samhället. Således var syftet att skapa en förståelse för huruvida de ideal och förväntningar som finns i vårt samhälle kan tänkas påverka kvinnors självidentifiering som kvinnor och mammor, men även om detta har någon påverkan på deras livsvillkor. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi med en hermeneutisk vetenskapsteori och bygger på sju semistrukturerade intervjuer med mammor som tidigare har levt en kriminell livsstil. Den teoretiska referensram som ligger till grund för uppsatsen är: Stigma, genus, hänsynsemotionssystemet, samt intersektionalitet. Genom intervjuerna framkom det att samtliga av kvinnorna upplevde att kvinnor med en kriminell livsstil döms hårdare utav omgivningen än vad män gör. Det framgick även hur genuskonstruktioner tydligt präglar olika områden i samhället och på olika nivåer samt hur normativa ideal och förväntningar i samhället utgör en form av kontroll över individerna. / In this study we had the ambition to create a deeper understanding of how it seems to be criminal, woman and mother in relation to the normative ideals and expectations that exist in society. Thus, the purpose was to create an understanding of whether the ideals and expectations in our society might affect women's self-identification as women and mothers, although if this has any impact on their living conditions. The study is based on a qualitative research with a hermeneutical theory and on seven semi-structured interviews with mothers who have previously lived a criminal lifestyle. The underlying theoretical framework in the essay consisted of the following theories: Stigma, gender, the deference-emotions system and intersectionality. Through the interviews it emerged that all of the women perceived that women with a criminal lifestyle are judged harder from the environment than men are. It also emerged how gender structures clearly characterize different areas of society and at different levels, and how normative ideals and expectations in society constitute a form of control of individuals.

Antologin, som har sin utgångspunkt i tema Identitet &amp; Livsvillkor, problematiserar samhällets normativa föreställningar i förhållande till sexualitet och kön. Studieområdet speglar en vision om att förändra samhället, där individen inte bör begränsa sitt identitetsskapande på grund av normaliseringsprocesser. Detta belyses ur fyra olika perspektiv som utgår ifrån deltagarnas livsberättelser och erfarenheter. I det första bidraget diskuterar Elvira Ekström i Könad prevention - en studie om unga och deras tankar kring sex och preventivmedel hur ungdomar förhåller sig till föreställningar om sexualitet och preventivmedel. Nästa kapitel "Det här känns jobbigt för mig och vi måste prata" – en studie om heteronormens betydelse för personer med LHBQ - identiteter skrivet av Sandra Johansen, presenterar individers erfarenheter av att placeras utanför heteronormativitetens ramar. Det tredje antologibidraget, Fånge i en maskulin identitet – en studie om att förhålla sig till manliga normer inom anstaltsmiljöer, är skrivet av Malin Magnusson och belyser hur maskuliniteter uttrycks och reproduceras i relation till heteronormativitet och vad detta har för konsekvenser. I det sista kapitlet, "Du ser ju inte ut som en prostituerad!" – en studie om sexsäljares erfarenheter uppmärksammar Amanda Påhlsson hur individer som säljer sex upplever sig bli bemötta och vilka föreställningar de bör förhålla sig till. Samtliga delar visar på hur normer både produceras och reproduceras kontextuellt och i interaktion mellan individer och samhälle.

Uppsatsen behandlar transpersoners livsberättelser och hur deras utveckling påverkat dem. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse kring transpersoners identitetsutveckling och hur det påverkar deras livsvillkor. Uppsatsens huvudfrågeställning är: Hur beskriver transpersoner sin identitetsutveckling samt på vilket sätt påverkas informanterna av att ses som avvikande i deras livsberättelser? I genomförandet av studien valde vi att använda oss av en kvalitativ intervjumetod med sju transpersoner. Studien har en fenomenologiskt inspirerad metodsansats samt en hermeneutisk analysansats. Det teoretiska ramverket i uppsatsen var Goffmans teori om Stigmatisering, Scheffs begrepp Sociala band samt Queerteorin som samhällsbakgrund. Resultatet påvisade transpersonernas bristande livsvillkor i samhället. Det framkom att informanterna präglades av en komplex livssituation där samtliga nämnde att deras identitetsförändring haft en negativ inverkan på deras liv. Detta har skapat en psykisk ohälsa som bland annat uttryckts genom självdestruktivitet. Samhället behöver utveckla sin förståelse och kunskap inom ämnet. Vi ser att vidare forskning i ämnet är viktigt för att förbättra samhällets kunskap och synsätt i hopp om att skapa ett mer jämlikt samhälle. / The essay addresses transgender life stories and how their development affected them. The purpose of the study is to create an increased understanding of the development of identity in transgender and how it affects their life conditions. The main question of the essay is: How do the transgender tell recount their identity development and in what way are the informants affected by being seen as deviating in their life stories? A qualitative interview method with seven transgender was used in the implementation of the study. The study has a phenomenologically motivated methodology and a hermeneutic analysis approach. Goffman's theory of Stigmatization was used as the theoretical framework as well as Scheff's concept Social Bonds and Queer theory to describe the background of society. The results demonstrated the transgender's lack of life conditions within the society. It emerged that the informants were characterized by a complex life situation where all mentioned that their identity change had a negative impact on their lives. This has resulted in mental ill-health which was expressed by self-destructiveness. Society needs to develop its understanding and knowledge in this subject and we note that further research is important for improving society's knowledge and approach to transgenders in hope of creating a more equal society.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur verksamheter inom missbruks- och be-roendevården i Hallands län arbetar med föräldrar som har missbruksproblematik samt hur de föräldrastödjande insatserna påverkar familjesituationen. För att nå parternas upplevelser och erfarenheter genomförs åtta semistrukturerade djupintervjuer med en hermeneutisk metodolo-gisk utgångspunkt. De teorier och begrepp som används i studien är Max Webers byråkrati, Ole Petter Askheim och Bengt Starrins empowerment, Erving Goffmans dramaturgiska teori samt Thomas Scheff skam, stolthet och sociala band. Studiens resultat visar att verksamheter arbetar med föräldrar med missbruksproblematik på olika vis, och att det inte finns några tydliga struk-turer och riktlinjer mellan kommunerna i hur arbetet med föräldrastödjande insatser ska utföras. Det framkom även att majoriteten av föräldrarna inte har erhållit eller fått tillgång till utlovade föräldrastödjande insatser och de föräldrastödjande insatserna har påverkat familjesituationen på olika vis. / The purpose of this study is to create understanding for how organizations in the Swedish county of Halland works with parents with addiction problems and how the parental support efforts affect the family situation. The method we use to reach both parties' experiences is eight semi-structured in-depth interviews, and the theories and concepts used in the interpretation of the material are Max Weber's bureaucracy theory, Ole Petter Askheim’s and Bengt Starrin’s theory of Empowerment, Erving Goffman's study on role-taking and Thomas Scheff's concepts of shame, guilt and social bond. The results show that organisations have different guidelines and structures of parental support work. A majority of the clients interviewed have not received parental support, but the study also show that the relationship between the support worker and client has a significant role in the support and treatment process and that the parental support efforts have affected the family situation in different ways.

Denna studie handlar om hur litteraturen kan användas för att inom skolan arbeta med förståelse för andra människors livsvillkor och erfarenheter, samt utveckling av den egna självinsikten, som är pelare i skolans värdegrund. I just denna undersökning ligger fokus på vilken didaktisk potential den självbiografiska genren har i det arbetet. Undersökningen kommer ske genom att en analys kommer göras på boken Allt jag fått lära mig av Tara Westover. Analysen kommer sedan diskuteras i förhållande till delar från skolans styrdokument. De styrdokument jag har valt att fokusera på i denna undersökning är “Läroplanen för gymnasieskolan” och “Ämnesplanen för ämnet svenska”. Undersökningen utgår från utvalda nyckelscener i boken som sedan kopplas samman med styrdokumentens innehåll i diskussionsdelen. / This study is about how literature can be used in the school to work with an understanding of other people's living conditions and experiences, as well as the development of their own self-insight, which are pillars of the school's value foundation. In this particular study, the focus is on what didactic potential is precisely the autobiographical genre in that work. The investigation will be done by doing an analysis on the book Educated of Tara Westover. The analysis will then be discussed in relation to parts of the school's governing documents. The steering documents I have chosen to focus on in this study are “The curriculum for the upper secondary school” and “The subject plan for the subject Swedish”. The study is based on selected key scenes in the book which are then linked to the contents of the control documents in the discussion sections.