Att identifiera problemet är avgörande i behandlingen av ungdomar med normbrytande beteende, men för många av de bedömningsinstrument som används saknas utvärdering. När det gäller beteendeobservationer under en längre behandlingsperiod, tycks det vara särskilt ont om kvalitetssäkrade instrument. Det övergripande syftet för denna uppsats är att undersöka beteendeobservationer som utvecklats inom en longitudinell studie (Behandlings- och resultatuppföljning, BRU) vid SiS’ ungdomshem Stigby, och om dessa lämpar sig för att bedöma de inskrivna elevernas relevanta risk- och skyddsfaktorer och hur dessa förändras under vårdtiden. Undersökningen inkluderar 40 pojkar på Stigby i åldrarna 16-20 år. Resultatet består av två delstudier, där del ett undersöker instrumentets psykometriska egenskaper. De första analyserna av beteendeobservationerna visar att 21 av de 24 områdena är lämpliga för att mäta förändring över tid. Del två i resultatet undersöker förändring över tid under behandlingen på Stigby. På samtliga områden noteras att bedömningarna av problemets allvarlighetsgrad har minskat. Den föreliggande studien visar att beteendeobservationerna bör kunna ligga till grund för de utfallsmätningar som planeras i den longitudinella studien två och fem år efter avslutad behandling. / Identifying the problem is crucial in the treatment of adolescents with rule-breaking behavior, but many of the instruments used has not been evaluated. In the case of behavioral observations over an extended treatmentperiod, there seem to be especially short on quality assured instruments. The overall aim of this paper is to investigate the behavioral observations that have been developed in a longitudinal study (Treatment and monitoring performance, BRU) at SiS’ institution Stigby, and if these are suitable for measuring the clients relevant risk and protective factors and how they change during the treatmentperiod. The survey includes 40 boys in Stigby aged 16-20 years. The result consists of two sub-studies, where part one examines the instrument's psychometric properties. The first analysis of behavioral observations show that 21 of 24 areas are suitable for measuring change over time. Part two of the results examines changes over time during treatment at Stigby. In all these areas it is noted that the assessments of problem severity has decreased. This study shows that behavioral observations should form the basis of the outcome measures that is a part of the longitudinal study two and five years after treatment.

Interdisciplinarity is a common goal within specialized interdisciplinary organizations as well as within the academic world as a whole. Interdisciplinary research is connected with values such as a more market oriented approach, new ways of using theories and methods and a more cost efficient use of expensive research equipment. But few studies actually measure the development of organized interdisciplinary research over time. The purpose of this paper is to examine the potential effects of organizational changes in research institu- tions whose purpose is to promote interdisciplinary research collaborations.. Using a longitudinal case study this essay measures the attempts of a Norwegian music therapy research organisation to actively induce interdisciplinary research over a period of eight years. An important part of the study is also to try common quantitative operationalizations of different types of interdisciplinarity with in a small case study. Bibliometric methods are used to visualize relations between researchers. Important results include findings of increased interdisciplinary activity within the new organisation thus proving the possibility to create interdisciplinary conditions thru active organisational changes. The essay also show that operationalizations used in quantitative studies may need to be adapted to specific conditions in order to effectively measure interdisciplinary relations between researchers. As with all case studies the results of this essay needs to be tested and verified in further studies.

Syftet med studien är att undersöka om och hur socioekonomisk position samvarierar med tandlöshet före och efter pensionsåldern samt med försämrad tandstatus. Datamaterialet som används är Levnadsnivåundersökningen (LNU) 1968 och 1981 och Undersökningen om äldres levnadsvillkor (SWEOLD) 1991, 2002 och 2004 och i studiepopulationen ingår personer som intervjuats i LNU och SWEOLD och som var 69-88 år vid tiden för uppföljning. Datamaterialet analyseras med logistiska regressioner. Analyserna visar att lägre socioekonomisk position ökar risken för att vara tandlös före och efter pensionsåldern och för att få försämrad tandstatus under denna period. Egen utbildning och socialklass har samtidigt samband med tandlöshet före respektive efter pensionsåldern, med något starkare samband mellan utbildning och tandlöshet, medan försämrad tandstatus enbart uppvisar samband med socialklass. Analyserna visar att socioekonomisk position som vuxen har större betydelse är socioekonomisk position som barn med också att socioekonomiska förhållanden kan ha betydelse för tandstatus under hela livet. Resultatet visar på behovet av insatser för att minska de sociala skillnaderna i tandstatus under hela livsförloppet där en betydelsefull insats kan vara att främja tillgången till tandvård för de med störst behov. Resultatet visar också på stora skillnader i tandstatus mellan olika kohorter. För att främja en god tandhälsa och ytterligare minska kohortskillnaderna behövs tidiga insater, redan i barndomen. Ytterligare studier behövs för att bättre förklara de sociala strukturerna som påverkar tandlöshet.

The aim of the present thesis was to examine the cognitive and language profile in children with poor reading comprehension using a longitudinal perspective. Even though comprehension skills are closely connected to educational success, comprehension deficits in children have been neglected in reading research. Understanding factors underlying reading is important as it improves possibilities of early identification of children at risk of developing reading problems. In addition, targeted interventions may prevent or reduce future problems. Descriptions of the cognitive and language profile in children with different types of reading problems from an early age and over time is an important first step. The three studies included in this thesis have been conducted using data from the International Longitudinal Twin Study (ILTS). In the ILTS, parallel data have been collected in the US, Australia, Sweden and Norway. Altogether, more than 1000 twin pairs have been examined between the ages 5 and 15 years using well known predictors of reading, along with decoding, spelling, reading comprehension and oral language measures. In the three studies, the Simple View of Reading has been used as a theoretical framework and children who exhibited different kinds of comprehension related difficulties have been identified at different ages. The studies include both retrospective and prospective analyses. The results across studies indicated a robust oral language deficit in all subtypes displaying comprehension problems. The oral language deficit was widespread and included vocabulary, grammar and verbal memory. In addition, the oral language deficit was manifested as compromised phonological awareness and print knowledge prior to reading instruction. Reading comprehension deficits were late emerging across studies in children with comprehension difficulties. / Syftet med avhandlingen har varit att undersöka den kognitiva och språkliga profilen hos barn med läsförståelseproblem i ett longitudinellt perspektiv. Förståelserelaterade problem är eftersatt del av läsforskningen, trots att denna typ av svårigheter har visat sig få stora konsekvenser för fortsatt framgång i skolan. Att förstå underliggande faktorer när det gäller läsning är viktigt för att kunna identifiera barn tidigt i utvecklingen och anpassa undervisningen efter deras behov. Att beskriva barnens kognitiva och språkliga profil från tidig ålder och över tid är ett viktigt första steg i detta arbete. De tre studierna som ingår i avhandlingen har baserats på data från the International Longitudinal Twin Study (ILTS). I projektet har data samlats in i USA, Australien, Sverige och Norge. Sammanlagt har mer än 1000 tvillingpar testas vid upprepade tillfällen i åldersspannet 5 till 15 år. Testmaterialet innefattar ett stort batteri av språkliga och kognitiva tester, samt tester i läsning och stavning. Med utgångspunk i the Simple View of Reading har grupper av barn med olika typer av förståelseproblem identifierats vid olika tidpunkter i utvecklingen. Studierna innehåller både retrospektiva och prospektiva analyser. Resultaten visar en tydligt bred språklig nedsättning hos barnen med förståelserelaterade problem som visar sig tydligt i mätningar av ordförråd, grammatik och verbalt minne. Problemen är stabila över tid och visar sig tidigt i utvecklingen även som fonologiska svårigheter. Svag språklig profil påverkar inte läsförståelse förrän barnen gått i skolan ett antal år.

The aim of this thesis is to explore the experiences of four cohorts of students from their first semester until one year after graduation, with the focus on how they perceive their opportunities to influence their study conditions transition to work. The study has a longitudinal design. Data collected from students in a MSc programme in engineering started in the first semester and continued yearly until one year after graduation and consisted of questionnaires and interviews. Results indicate that students’ perceptions of their opportunities to influence their study conditions is related to their self-efficacy and motivation; strategies they use and approaches to studying they adopt. Students adopt an adaptive approach, based on the perception that the programme is supposed to be demanding and that students should accept and adapt to the conditions of the programme; a critical approach, based on the perception that difficult conditions are negative because they make it hard to reflect on what is studied; or a cooperative approach, based on the perception that cooperation with peers is important. Quantitative results show that cohorts who studied project-based courses cooperate significantly more with peer students than cohorts who study in conventional courses. Students with most project based courses experienced workload and social support in different ways than other students. The final study on students’ transition to work show that students who study in many project-based courses are more prepared to work than students who study conventional courses. The overall findings indicate that it is important to integrate psychological, social and individual ways of interpreting the student experiences of their studies and transition to work. / Syftet med avhandlingen är att utforska fyra studentkohorters erfarenheter frånderas första termin till ett år efter deras examen, med fokus på hur de uppleversina möjligheter att påverka sina studieförhållanden samt erfarenheter av att blianställningsbara. Avhandlingen baserar sig på en longitudinell studie.Datainsamlingen från studenter på Civilingenjörsprogrammet för Teknisk fysikoch elektroteknik påbörjades första terminen och pågick årligen till ett år efter attde tagit examen och bestod av frågeformulär och intervjuer. Resultaten visar attstudenternas upplevelser av sina möjligheter att påverka sina studieförhållanden ärrelaterade till deras självtillit (self-efficacy) och motivation; de strategier som deanvänder och de studieansatser som de antar. Studenter antar en adaptivstudieansats, baserad på uppfattningen att programmet ska vara krävande och attstudenter ska acceptera och anpassa sig till programmets förhållanden; en kritiskstudieansats, baseras på uppfattningen att svåra studieförhållanden är negativaeftersom de gör det svårt för studenten att reflektera över det som studeras; elleren kooperativ studieansats, baserad på uppfattningen att samarbete medstudiekamrater är viktigt. Kvantitativa resultat visar att årskullar som läserprojektbaserade kurser samarbetar mer med studiekamrater än årskullar som läserkonventionella kurser. Vidare upplevde studenter med flest projektbaserade kurserarbetsbelastningen och det sociala stödet på andra vis än övriga studenter. Densista studien om studenters övergång till arbetsliv visade att årskullar som läserprojektbaserade kurser känner sig mer redo att börja arbeta än årskullar som läserkonventionella kurser. De övergripande resultaten visar att det är viktigt attintegrera psykologiska, sociala och individuella sätt att tolka studenterserfarenheter av sina studier och övergång till arbetslivet.

The overall aim of the thesis was to investigate the experience of having an acute myocardial infarction in newly afflicted persons living in sparsely populated counties, and whether an intervention with peer mentors would provide support by affecting the perception of illness, health related quality of life and everyday life. The aim was also to describe the support of peer mentors from their perspective and what the mentoring meant to them. The thesis was based on four empirical studies (I-IV) and had a prospective, longitudinal, quasi-experimental, comparative design. A suitable sample was recruited, comprising 72 individuals who were newly afflicted with an acute myocardial infarction (AMI) for the first time; 34 of them were offered contact with a peer mentor, while 38 were not. Furthermore, 34 peer mentors participated in the project. The results were based on data collected from 28 individuals with mentors, 33 individuals without and 22 peer mentors. In studies I and III, qualitative approaches were used based on individual interviews with 20 newly afflicted individuals with (n=11) and without (n=9) mentors one year after AMI. The aims were to describe individuals’ perceptions of the psychosocial consequences of an acute myocardial infarction (AMI) and of their access to support one year after the event (I) and to describe individual perceptions of their lifestyle and support, 1 year after an AMI with or without mentorship (III). Study II was quantitative, consisting of data from questionnaires IPQ-R and SF-36 answered by 61 newly afflicted individuals with (n=28) and without (n=33) mentors. It aimed to investigate whether changes in illness perception and health-related quality of life occur over time after an intervention with peer mentors 1, 6 and 12 months after an AMI. Study IV had a mixed design and included peer mentors with the purpose to describing the personal meaning of being a peer mentor, for a person recovering from an acute myocardial infarction. Data consisted of individual interviews (n=15) and some data from IPQ-R and SF-36 that were provided on two occasions (n=22). All of the interviews (I, III, IV) were digitally recorded and analysed by qualitative content analysis, while the quantitative studies included descriptive data and were further compared using analysis of variance (ANOVA) (II) and the paired-sample t-test (IV).   The results from all four studies are interpreted and presented together, and they show differences and similarities between the newly afflicted with or without peer mentors and the peer mentors. The results comprise six main areas; the meaning of becoming a person with an AMI (I, II, III) pointed toward an awareness of the situation expressed both in positive and negative terms, as being thankful or of being afraid of having a second AMI. View at health care (I) indicated that follow-up after discharge was sometimes a positive experience but more often resulted in dissatisfaction with this part of the health-care system. Consequences (II) showed significant effects between groups in the dimensions ‘consequences’ and ‘timeline acute/chronic’ (IPQ-R), with higher mean values for those without mentors and a significant effect of time in both dimensions. There were also physical consequences for many of the participants (I, II, III, IV) as well as psychological consequences (I, II, IV). Everyday life (I, III) was affected by AMI that sometimes limited activities. There were demands to change areas of life-style that were perceived as both positive and negative. Health (II, III, IV) showed that health increased for most individuals during the year, as confirmed by significant values for time for those newly afflicted. The peer mentors showed a decrease in mean values but expressed that they felt healthier after compared with before their commitment. Meaning of support (I, IV) indicated that families and relatives had an important, supportive role for newly afflicted participants. The mentorship showed that the relationship was, in some cases and for different reasons, unsuccessful. However, most of them were satisfied, and new friendships arose. More of the mentors felt pride and were thankful because their experience was shown to be valuable to others in addition to themselves.  The results were synthesised using the Human Becoming nursing theory, which confirmed that recovery after an AMI is a process that occurs over time in which that those afflicted must accept and be comfortable being a person who is afflicted by an AMI. Some tendencies indicated an advantage for the newly afflicted participants who had received contact with a peer mentor. Conclusion: Because the mentor had experienced the same event, the relationship contributed to the security of the mentee. The peer mentors matured with the task because they felt that their experience was valuable and they felt unique. / Övergripande syfte i avhandlingen var att studera erfarenheter av att drabbas av en akut hjärtinfarkt (AHI) för nyinsjuknade personer, boende i glesbygdslän, och om en intervention med kamratstöd i form av mentorer skulle kunna innebära ett stöd, genom att påverka deras sjukdomsuppfattning, hälsorelaterade livskvalitet och deras vardagsliv. Syftet var även att beskriva mentorernas stöd utifrån deras perspektiv, och vad mentorskapet har betytt för dem.   Avhandlingen är baserad på fyra studier (I-IV) och har en prospektiv, longitudinell och kvasiexperimentell, jämförande design. Ett lämpligt urval utgjordes av 72 personer som nyligen hade drabbats av AHI första gången. Av dessa erbjöds 34 att få kontakt med en mentor medan 38 inte erbjöds detta. Dessutom deltog 34 mentorer. Det slutgiltiga resultatet i avhandlingen baserades på data som samlats från 28 personer med mentor, 33 utan mentor samt av 22 mentorer. Studie I och III utgick från kvalitativ metod, baserat på individuella intervjuer med 20 av de nyinsjuknade med mentor (n11), och utan mentor (n9) ett år efter deras AHI. Syftet var att beskriva individuella erfarenheter av psykosociala konsekvenser i samband med en AHI, och deras tillgång till stöd ett år efter händelsen (I), samt att beskriva individuella uppfattningar om deras livsstil och stöd ett år efter AHI, med eller utan mentorskap (III). Studie II var kvantitativ och utgjordes av data från enkäter; IPQ-R och SF-36, som besvarades av 61 nyinsjuknade, varav 28 med mentor och 33 utan mentor, i syfte att undersöka om förändringar i sjukdomsuppfattning och hälsorelaterad livskvalitet förekommer över tid, efter en intervention med mentorer 1, 6 och 12 månader efter AHI. Studie IV hade en mixad design och inkluderade mentorer med syfte att beskriva den personliga betydelsen av att vara mentor, under loppet av ett år, för en person under återhämtningen efter AHI. Data bestod av individuella intervjuer (n15) samt en del data från IPQ-R och SF-36, besvarat vid två tillfällen. Samtliga intervjuer (I, III, IV) spelades in digitalt och analyserades med kvalitativ innehållsanalys, medan de kvantitativa studierna innefattade beskrivande data, samt dessutom analyserades med variansanalys (ANOVA) (II) samt parvisa t-test (IV).   Resultat från samtliga fyra studier är tolkade och presenterade gemensamt, och visar på skillnader och likheter mellan de nyinsjuknade med eller utan mentor, samt mentorerna. Resultaten utgörs av sex huvudområden: Innebörden av att bli en person med en AHI (I, II, III) tyder på en medvetenhet om sin situation, och som uttrycks i både positiva och negativa ordalag, som att vara tacksam eller att vara rädd för att få en ny AHI. Syn på sjukvården (I) antyder att uppföljningen efter utskrivning i vissa fall var en positiv upplevelse, men flera av dem var missnöjda med den delen av vården. Konsekvenser (II) visade  signifikant effekt mellan grupperna för dimensionerna ’konsekvenser’ och ’tidslinje akut/kronisk’ (IPQ-R) med högre medelvärden för dem utan mentor. Dessutom var det signifikant effekt för tid i båda dimensionerna. Det förekom även fysiska konsekvenser för flera av deltagarna (I, II, III, IV) liksom psykologiska konsekvenser (I, II, IV). Vardagslivet (I, III) påverkades av AHI genom att den i vissa fall hindrade dem från fysiska aktiviteter.  Det fanns krav på dem att förändra delar i deras livsstil, vilket kunde uppfattas som både positivt och negativt.  Hälsa (II, III, IV) visade att de flestas hälsa hade förbättrats under året, vilket bekräftades med signifikanta värden för tid hos de nyinsjuknade. Mentorerna hade däremot sjunkande medelvärden men uttryckte att de mådde bättre efter sitt uppdrag, än innan. Betydelsen av stöd (I, IV) visade att familjer och närstående hade en betydelsefull roll för de nyinsjuknade. Mentorskapet för dem med mentor samt mentorerna visade att relationen i vissa inte hade fungerat, av olika anledningar. Trots allt var ändå de flesta tillfreds, och nya vänskapsförhållanden hade uppstått. Flera mentorer kände sig stolta och var tacksamma för att deras erfarenheter hade visat sig värdefulla för andra, men även för dem själva.   Resultaten syntetiserades med omvårdnadsteorin Human Becoming, som bekräftade att återhämtningen efter en AHI är en process som förekommer över tid, och innebär att acceptera och känna sig bekväm med att vara en person som drabbats av AHI. Det fanns vissa tendenser till att det var en fördel för de nyinsjuknade att ha kontakt med en mentor. Slutsatsen var att eftersom mentorerna hade genomgått samma händelse, bidrog det till trygghet. Mentorerna hade växt med uppgiften, eftersom de kände att deras erfarenheter var värdefulla, och att de var unika. / <p>Vid tidpunkten för disputationen var följande delarbeten opublicerade: delarbete 2 inskickat, delarbete 4 inskickat.</p><p>At the time of the doctoral defence the following papers were unpublished: paper 2 submitted, paper 4 submitted.</p>

Problemområde och syfte: Åldrandet kan innebära såväl fysiska som psykiska utmaningar för den enskilde. Kroppen och tillvaron förändras och möjligheterna att delta i sociala nätverk som man gjort tidigare kan begränsas. Många upplever ensamhet vilket i tidigare forskning har visat sig få konsekvenser för såväl välbefinnande som fysisk och psykisk hälsa. Denna studie fokuserar på några av de faktorer som hänger samman med åldrandets livsvillkor; social aktivitet, socialt stöd, ekonomi samt rörelseförmåga och hur dessa kan sättas i samband med upplevelser av ensamhet hos äldre. I en tioårig jämförelse undersöks: (a) hur äldres sociala aktiviteter, socialt stöd, ekonomi och rörelseförmåga förändras över tid, (b) hur upplevelsen av ensamhet hos äldre förändras över tid och (c) hur förändringar gällande social aktivitet, socialt stöd, ekonomi och rörelseförmåga under denna tid påverkar upplevelsen av ensamhet. Material: Data från insamlingstillfällena 2004 och 2014 i den nationellt representativa Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD), en longitudinell undersökning utifrån urvalet i den svenska levnadsnivåundersökningen (LNU) användes (n = 466). Metod: Samband mellan ensamhet 2004 och 2014 och social aktivitet, socialt stöd, ekonomi samt rörelseförmåga undersöktes i bivariata analyser och logistiska regressioner. Samband mellan ensamhet 2014 och förändringar under 2004-2014 gällande social aktivitet, socialt stöd, ekonomi samt rörelseförmåga undersöktes i logistisk regression. Resultat: Socialt stöd, ekonomisk buffert och rörelseförmåga kunde associeras till känslor av ensamhet 2004 men endast socialt stöd kvarstod som signifikant associerat till ensamhet då man kontrollerat för kön, ålder och ensamboende. Social aktivitet, socialt stöd och rörelseförmåga kunde associeras till känslor av ensamhet 2014, sambanden kvarstod efter att ja kontrollerat för nämnda bakomliggande faktorer. Social aktivitet och rörelseförmåga minskade betydande under den undersökta tioårsperioden, men endast minskning i rörelseförmåga kunde tydligt associeras till ensamhet. Resultaten analyseras utifrån ett kapabilitetsteoretiskt perspektiv. Slutsatser: Att ha nära stödjande relationer, delta i social aktivitet och inte hämmas av fysisk funktionsnedsättning är viktiga aspekter för att undvika ensamhet. Studien framhåller vikten av det sociala arbetet och samhällets ansvar att möta upp med förmågor när den enskildes inre förmågor avtar, för att på så sätt bidra med möjligheter för den anskilde att leva ett värdigt och värdefullt liv. / Objectives: Aging process may include both physical and mental challenges for the individual. Body and life go through changes and limit the opportunities to participate in social networks in same extent as before. Many elderly experience loneliness, which in previous studies has been shown to have consequences for well-being as for physical and mental health. The objective of this study was to examine some of the factors associated with living conditions in old age (+70); social activity, social support, economy as well as mobility problems and how these can be associated with experiences of loneliness among the elderly. Examined in present ten year comparison is: (a) how the extent of social activities, social support, economy and mobility change over time, (b) how the experience of loneliness in old age change over time and (c) how changes in social activity, social support, economy and mobility during this ten year period affects the experience of loneliness. Material: Data from the 2004 and 2014 waves of the nationally representative Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD), a longitudinal study and database based on the sample of the Swedish level of living survey (LNU) was used (n = 466). Methods: Correlation between 2004 and 2014 loneliness and social activity, social support, economy and mobility was investigated in bivariate analyses and logistic regressions. Relation between loneliness 2014 and changes during 2004-2014 in social activity, social support, economy and mobility were investigated in logistic regression. Results: Social activity, social support and mobility problems were associated with feelings of loneliness in both 2004 and 2014. Social support and mobility were associated with loneliness 2004 but only social support remained significant associated with loneliness when adjusting for gender, age and living alone. Social activity, social support and mobility were significantly associated with loneliness 2014 even when adjusting for gender, age and living alone. Social activity and mobility decreased during the ten year period but only decrease in mobility was significantly associated with loneliness. The results were analyzed in the light of the capability theory. Conclusions: Supportive relationships, participation in social activity and not be hampered by physical disabilities are important aspects to avoid loneliness. The study stresses the importance of the social work and society's responsibility to meet up with capabilities when the individual's own capabilities are declining to provide opportunities to live a dignified and valuable life.

The aim of the present thesis was twofold, first to map the semantic memory decline in Alzheimer patients over time, second to take the patient’s perspective and create a multifaceted picture of the individual with Alzheimer’s disease through the study of memory, awareness, central coherence and emotions. Further issues concerned how Alzheimer individuals handled their cognitive erosion in everyday life and if they were well calibrated with their spouse in disease related matters. Two studies were performed, the first involved a longitudinal study of sematic deterioration, the second had a mixed methods design involving both quantitative and qualitative measures as in neuropsychological assessment and interviews. Through the longitudinal study it could be concluded that the nature of semantic deterioration is best described as loss of memory information rather than problems in accessing the information. It was further concluded that semantic concepts gradually lose their specific features during course of illness. The results from the second study revealed that the Alzheimer individuals were aware of their disease although they could not foresee the implications of their cognitive shortcomings in their everyday life. They evidenced weak central coherence, in that they were unable to infer details into a meaningful whole. This implies that they perceive their surrounding world in a fragmented way as consisting of separate objects rather than a comprehensible context. Concerning emotions it was found that they responded to negatively valenced words in the same way as normal ageing individuals, although being impaired in their response to positively and neutral words. Finally, the Alzheimer individuals and their spouses were not well calibrated regarding disease related issues. The findings of the present thesis have important clinical implications and gives valuable input to the understanding of the individual with Alzheimer’s disease. / Föreliggande avhandling hade två huvudsyften; dels att kartlägga försämringen av semantiskt minne hos Alzheimerpatienter över tid; dels att ta patientens perspektiv och skapa en mångfacetterad bild av individen med Alzheimers sjukdom. Fyra begrepp studerades i relation till detta, nämligen minne, medvetande, central koherens och emotioner. Ytterligare aspekter som studerades var hur Alzheimerindivider hanterar sina kognitiva tillkortakommanden i sin vardag samt hur väl kalibrerade de är med sin make/maka angående sjukdomsrelaterade frågor. Två studier genomfördes varav den första var en longitudinell studie av semantisk minnesförsämring och den andra hade en ’mixed methods’ design, inkluderande både kvantitativa (neuropsykologiska tester) och kvalitativa (intervjuer) metoder. Resultaten från den longitudinella studien avslöjade att semantiska begrepp som inte längre är välrepresenterade hos individen har gått förlorade snarare än att det skulle vara från om att individerna inte kan plocka fram informationen. Vidare kunde konstateras att semantiska begrepp gradvis tappar sina nyanser i takt med att sjukdomen fortskrider. Den andra studien visade att Alzheimerindividerna var medvetna om sin sjukdom och sina minnesproblem men att de inte kunde förutsäga vilka problem deras kognitiva tillkortakommanden skapade i deras vardag. De konstaterades ha svag central koherens vilket innebär att de ser sin omgivning på ett fragmentariskt sätt utan att kunna få ihop de olika objekten runt omkring sig till en meningsfull kontext. Vad gäller emotioner så kunde konstateras att Alzheimerindivider reagerar likadant som normalt åldrande individer på negativt laddade ord men att de är signifikant försämrade i förmågan att känna igen positiva och neutrala ord. Alzheimerindividerna och deras make/maka var inte väl kalibrerade vad gäller sjukdomsrelaterade frågor. Avhandlingens resultat har viktiga kliniska implikationer och ger ett värdefullt bidrag till förståelsen av en individ med Alzheimers sjukdom.

Wood is a complex material and the mechanical properties are influencedby a number of structural parameters. The objective of this study has been toinvestigate the relationship between the structure and the mechanical propertiesof hardwood. Two levels were of special interest, viz. the cellular structureand morphology of the wood, and the ultra-structure of the cell wall. In thenext step, it was of interest to examine how the mechanical properties ofhardwood change with spontaneous/induced changes in morphology and/orchemical composition beyond the natural variation found in nature. Together, this constituted the framework and basis for two larger projects,one on European aspen (Populus tremula) and hybrid aspen (Populus tremulax Populus tremuloides), and one on European oak (Quercus robur). Amethodology was developed where the concept of relative density and compositemechanics rules served as two useful tools to assess the properties ofthe cell wall. Tensile testing in the longitudinal direction was combined withchemical examination of the material. This approach made it possible to revealthe mechanical role of the lignin in the cell wall of transgenic aspen trees,and investigate the consequences of holocellulose degradation in archaeologicaloak from the Vasa ship. The study on transgenic aspen showed that a major reduction in lignin inPopulus leads to a small but significant reduction in the longitudinal stiffness.The longitudinal tensile strength was not reduced. The results are explainableby the fact that the load-bearing cellulose in the transgenic aspen retained itscrystallinity, aggregate size, microfibril angle, and absolute content per unitvolume. The results can contribute to the ongoing task of investigating andpinpointing the precise function of lignin in the cell wall of trees. The mechanical property study on Vasa oak showed that the longitudinaltensile strength is severely reduced in several regions of the ship, andthat the reduction correlates with reduced average molecular weight of theholocellulose. This could not have been foreseen without a thorough mechanicaland chemical investigation, since the Vasa wood (with exception fromthe bacterially degraded surface regions) is morphologically intact and witha micro-structure comparable to that of recent oak. The results can be usedin the ongoing task of mapping the condition of the Vasa wood. / QC 20110420

The overall aim of this thesis was to explore and describe schoolchildren's selfreported-health based on the Health Dialogue concept as well as to identify healthindicators and their possible associations in the perspective of 6 to 16 year-olds,and to provide an analysis of school nurses´ experiences of using the HealthDialogue concept, in the County of Västernorrland. The thesis was based on fourstudies (I-IV). Study I was qualitative using a descriptive design, based onindividual interviews with school nurses who had working experience of using theHealth Dialogue concept. Studies II-IV were quantitative with cross sectional andlongitudinal design based on statistical data from the Health Dialogue concept, apopulation survey among schoolchildren. The data were analyzed usingqualitative content analysis (I) and regression analyses (II-IV).Study I showed that the school nurses had developed their own commonapproach, a health promotion model derived from experiences of working with theHealth Dialogue concept. Study II showed that the most important health variablesinfluencing pre-schoolchildren´s positive self-reported-health were experience ofcomfort in preschool, good sleep, absence of headaches, being physicalactive/playing daily, and not being a victim for bullying. Both boys and girlsneeded to experience comfort, being physical active, and not being bullied. Forgirls, positive self-reported-health seemed to be more dependent on comfort, beingphysical active/playing, and not being bullied, whereas boy’s health was moredependent on eating school lunch daily and not experiencing headaches.Study III revealed that in 10-year-old children´s positive self-reported-health,comfort in school, normal iso- body mass index and absence of headaches wereshown to be significantly important health indicators. Normal iso- body massindex (girls) and absence of headaches (boys) were shown to have a potentiallycausal effect on 10-year-old children's positive self-reported-health. Study IVrevealed several significantly important health indicators in schoolchildren´shealth during three school transitions in the Swedish Education system (betweenthe ages of 6-10, 10-13 and 13-16); not experiencing being sad/depressed,afraid/worried, experiencing the school environment positively (schoolyard andivrestrooms), not being bullied, having good sleep, daily physical activity/play andability to concentrate. Gender and age differences were also identified. The HealthDialogue concept, contributes increased knowledge and a new cross sectional andlongitudinal perspective to individual, school, community and organization’sperception of schoolchildren´s self-reported-health. Furthermore, these resultsdemonstrate the importance and validity of children´s experiences in the context ofhealth and should contribute to future health promotion activities and schoolbasedinterventions.Key words: Health promotion, health dialogue, longitudinal design, school nurses,schoolchildren, self-reported-health. / Det övergripande syftet med avhandlingen var att undersöka och beskrivaskolbarns självrapporterade hälsa baserat på Hälsosamtals konceptet, attidentifiera hälsoindikatorer och deras möjliga samband för skolbarn självskattadehälsa i ett 6 till 16- års perspektiv, och att analysera skolsköterskornas erfarenheterav att använda Hälsosamtals konceptet i Västernorrlands län. Avhandlingenbygger på fyra studier (I-IV). Studie I var kvalitativ med en deskriptiv design,baserad på individuella intervjuer med skolsköterskor med arbetserfarenhet frånHälsosamtals konceptet. Studie II-IV var kvantitativ med tvärsnitt ochlongitudinell design baserat på statistisk data på länsnivå från Hälsosamtalskonceptet bland skolbarn i ålder 6-16 år. Data analyserades med kvalitativinnehållsanalys (I) och regressions analys (II-IV). Studie 1 visade attskolsköterskorna i länet hade utvecklat en egen gemensam strategi och modell förhälsofrämjande arbete. Studie II visade att de viktigaste hälso- indikatorer för barni förskoleklass avseende positivt självrapporterade hälsa var trivsel, god sömn,frånvaro av svår huvudvärk, vara fysiskt aktiv/leka varje dag, samt att inte varautsatt för mobbning. Både pojkar och flickor behövde trivas, vara fysisktaktiva/leka, och inte vara utsatta för mobbning. Flickorna visade sig vara merberoende av trivsel, vara fysiskt aktiva/leka, och inte vara utsatta för mobbning föratt rapportera sin hälsa positivt medan pojkarnas positivt självrapporterande hälsavisade sig bero på daglig skollunch och att inte ha huvudvärk. Studie III visade attför 10-åriga barns positivt självrapporterade hälsa var, trivsel i skolan, normalt iso-BMI och frånvaro av huvudvärk viktiga hälsoindikatorer. Normal iso-BMI visadeett potentiellt kausalt samband för 10-åriga flickors, och frånvaro av huvudvärkvisade ett potentiellt kausalt samband för 10-åriga pojkars positivtsjälvrapporterad hälsa. Studie IV visade flera signifikant viktiga hälsoindikatorer iskolbarns (6-16 år) positivt självrapporterade hälsa, under tre skolövergångar i detsvenska utbildningssystemet (6-10, 10-13, 13-16 år). Att inte känna sigledsen/deprimerad, rädd/orolig, uppleva skolmiljön positivt (skolgården ochtoaletter), inte vara mobbad, sova gott, vara dagligt fysiskt aktiv/leka och att kunnakoncentrera sig visade sig vara viktiga hälsoindikatorer. Dessa hälsoindikatorerviskilde sig avseende på ålder och kön. Denna avhandling bidrar med ökad kunskapom skolbarns självrapporterade hälsa grundat på Hälsosamtals konceptet.Hälsosamtals konceptet tillför nya perspektiv avseende barns hälsa på individ,skola, samhälls/organisations nivå i ett tvärsnitts och longitudinellt perspektiv.Hälsofrämjande arbete i skolan och samhället bör ta barns upplevelser,erfarenheter och synpunkter i beaktande och som giltiga. Resultatet i dennaavhandling hoppas kunna bidra till framtida hälsofrämjande arbete och insatser iskolan.