Detta är en kvalitativ studie, som behandlar lärares ledarskap och elevers självkänsla. Syftet är att genom intervjuer tolka, analysera och beskriva hur några lärare genom sitt ledarskap anser sig stärka elevernas självkänsla. Metoden som användes var personliga intervjuer med halvstrukturerade frågor med fem lärare verksamma på tre olika skolor i årskurs 1-5. Resultat blev att lärarna genom sitt ledarskap ansåg sig stärka elevernas självkänsla. I första hand genom att uppmuntra prestationer men de ansåg sig även beakta de emotionella aspekterna då de ser varje enskild elev, respekterar deras integritet och bekräftar dem för den de är.

Den här uppsatsen handlar om hur man inom en kommunal verksamhet ser på människor och kunskap samt hur detta påverkar den pedagogiska inriktningen utbildandet har. Genom en ökad förståelse för de olika utbildningsbegreppen och hur de vuxit fram, samt de problem som kan uppstå, kan vi som framtida personalvetare ses som bättre rustade att arbeta med dessa frågor efter uppsatsens färdigställande.   Vi har använt oss av triangulering med en kvalitativ ansats, där de olika delarna 1 samt bestått av textanalys av styrdokument, intervjuer med personal inom HRen observation av ett utbildningstillfälle. Vi har under arbetets gång sett på de symboler och metaforer som används inom organisationen och utifrån dessa dragit paralleller och slutsatser om den människo- och kunskapssyn som representeras.  Det vi har fått fram är att de använder sig av både förmedlande och progressiv pedagogik, vilket i uppsatsen inte värderas utan vi har sett på de faror som eventuellt kan förknippas med respektive ståndpunkt. Vi vill dock poängtera att organisationen använder processer i hög grad, men att det förmedlande till stor del ligger som grund.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats har varit att avgöra hur väl Humanisternas och Svenska kyrkansbild av ett gott liv överensstämmer med varandra. Ett gott liv definieras här som ett liv som ärbra, rimligt och meningsfullt för människan. Detta är ämnat att problematisera den påståddadikotomin mellan religiösa och sekulära livsåskådningar. Tidigare forskning beskriver hurteistiska och naturalistiska livsåskådningars värderingar ofta skiljer sig åt. Både teister ochnaturalister möter utmaningar i relation till meningsskapande och makt. Uppsatsen har utgåttfrån Humanisternas och Svenska kyrkans respektive hemsidor. Sekundärmaterialet består utavverk från Christer Sturmark och Antje Jackelén. Materialet har analyserats utifrån ett antal analysfrågor. Dessa utgår från begreppenlivsåskådning och människosyn som presenteras under teoriavsnittet. Begreppen har använtsför att få fram respektive grupps bild av ett gott liv. Efter att materialet har analyserats har enjämförelse gjorts mellan gruppernas olika uppfattningar. Resultaten visar att det finns bådelikheter och skillnader mellan grupperna. De största likheterna går att finna i derasuppfattningar om människans rättigheter och hennes förnuft. Jämför vi resultaten med dentidigare forskningen kan vi se att både meningsskapande och makt är aktuella teman.Meningsskapande blir en utmaning för både teister och naturalister. Det finns också någotproblematiskt i människans makt och individualitet. Det ser vi hos både Humanisterna ochSvenska kyrkan. Uppsatsens resultat väcker frågor om hur vi ska finna en balans mellanindividers intressen och världens bästa. Dessa kan bli intressanta i framtida undersökningar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur konfirmander upplever synen på människans värde under konfirmationsläsningen i förhållande till hur de upplever synen på människans värde som skolan förmedlar? Arbetet tar sin utgångspunkt i de formuleringar kring människans värde som återfinns i skolans styrdokument.Resultatet bygger på kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat en grupp konfirmander som läser inför konfirmationen till våren 07, en konfirmandgrupp som konfirmerades våren 06 samt fem lärare som undervisar i religionskunskap på de fyra skolorna som deltagarna går på. Min slutsats är att dessa specifika ungdomar som läser eller har läst inför konfirmation upplever att skolan inte bearbetar människosynen på ett tillfredsställande sätt, genom konfirmationsarbetet finner de ett komplement. Konfirmationsundervisningen förändrar deras självbild och synen på människans värde på ett positivt sätt. De undervisande lärarna ansåg sig ha ett bra förhållande till sina egna klasser men övriga undervisande klasser var det svårare att svara på. De verkade vara tillfredsställda med den syn de förmedlar av människans värde ute på skolorna.

<p>Sammanfattning</p><p>Arbetets art: Uppsats i pedagogik, 41–60 poäng</p><p>Titel: Betydelsen av pedagogisk grundsyn i olika verksamheters kompetensutvecklingsarbete inom tre branscher.</p><p>Title in English: The significance of pedagogical basic view in different organizations’ competence development within three branches.</p><p>Författare: Jane Johansson</p><p>Pernilla Ridal</p><p>Eva-Britt Strand</p><p>Handledare: Linda Reneland-Forsman</p><p>Antal sidor: 38 sidor</p><p>Problem: På vilket sätt uttrycks pedagogisk grundsyn i verksamheternas dokumentation? På vilket sätt speglas pedagogisk grundsyn i verksamheternas arbetssätt och kompetensutvecklingsinsatser? Vad finns det för likheter och/eller skillnader i verksamheternas uttryckta pedagogiska grundsyn och deras val av kompetensutvecklingsinsatser?</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa hur arbetsgivares pedagogiska</p><p>grundsyn påverkar valet av kompetensutvecklingsinsatser inom tre olika branscher.</p><p>Vi har i uppsatsarbetet valt att göra kvalitativt semi-strukturerade intervjuer. Två representanter från varje bransch har intervjuats. Branscherna utgörs av kommunal verksamhet, tjänste- och producerande företag. I analysarbetet har vi låtit oss inspireras av en hermeneutisk ansats när dokument och intervjutexter har tolkats. Resultatet visar att arbetsgivarens pedagogiska grundsyn till stor del avspeglar sig i de kompetensutvecklingsinsatser som görs. Det som skiljer sig åt är att den människosyn som framträder i dokument och arbetssätt hos tjänste- och producerande företag inte återspeglas i de insatser som gjorts. I diskussionsdelen förs en diskussion om hur den pedagogiska grundsynen kan tolkas och uttryckas i förhållande till våra frågeställningar.</p><p>Nyckelord: kompetens, kompetensutveckling, kunskap som produkt och process, kunskapssyn, människosyn, samhällssyn, pedagogisk grundsyn.</p>

Denna studie belyser vårdares bemötande av personer med demenssjukdom. Studiens metod är en allmänlitteraturstudie där 10 artiklar valts ut som grund för analys. I resultatet framkom tre grundläggande faktorer för ett gott bemötande inom demensomsorgen. Dessa faktorer är; en god människosyn, en etablerad kommunikation mellan vårdare och patient samt att respektera patientens integritet och lyfta dennes autonomi. Studien visar att det råder en allmän konsensus om att ett individbaserat bemötande bör ges till patienter med demenssjukdom men att den inte alltid kommer naturligt i den kliniska omvårdnadssituationen. Synen på individen som en unik människa är grundläggande för ett gott bemötande. Studien för även en diskussion kring möjligheten för patienten att fatta egna beslut, och vad som styr denna möjlighet. För att öka det goda bemötandet inom demensomsorgen visar denna studie på vikten av att utarbeta verktyg för att etablera en god kommunikation. Framför allt betonas att vårdare bör få utökad kunskap om icke-verbal kommunikation och hur man tolkar denna, samt att använda sig mer av beröring i sitt omvårdnadsarbete. / This study highlights carer's treatment of people with dementia. The applied method is general literature study were 10 articles were chosen for further analysis. From the result three basic elements of good treatment emerge related to the topic, dementia care. These are: a good humanity, an established communication between carers and patients and to respect patient integrity and highlight their autonomy. The study shows that there is a general consensus that individual-based treatment should be given to patients with dementia, but it does not always come naturally in the clinical nursing situation. The view of the individual as a unique human being is fundamental to good treatment. The study obtains a discussion about the ability of patients to make their own decisions, and what controls this possibility. In order to increase the good treatment in dementia care, this study draws the conclusion of a need to develop tools so good communication can be established. In particular, this study stress that carer's should have increased knowledge of non-verbal communication and how to interpret this, and to make further use of touch in their nursing work.