The aim of this study was to investigate how maternity and child care was carried out at Regional Hospital in Morogoro, Tanzania as well as how it was perceived by mothers and children. The study was conducted with a qualitative method through observation and interviews. The results of the study showed that the staff knew what they were doing and how they should treat their patients and that they helped them without thinking about preventive measures. The study concluded that people wanted to seek the care provided at the hospital and some people stated that they had confidence in the staff. The people that came to the hospital sought care for various diseases and conditions and they all got medical attention of some sort. However, this occurred with limited resources and under inadequate circumstances, which in many cases meant that all women and children could not get optimal care.

Syfte: Att undersöka mammors behov av kunskapsmässigt, emotionellt och socialt stöd under barnets första år samt identifiera vilka stödgivande aktörer kvinnorna upplever är viktigast. Metod: Deskriptiv tvärsnittstudie. Sjuttio mammor som besökte någon av sex kommunala öppna förskolor i Uppsala läns landsting svarade på en enkät om deras behov av stöd. Resultat: Hälso- och sjukvården var den viktigaste aktören för många av mammorna som sökte informationsstöd. Studien visade att alla mammorna inte fått det kunskapsstöd de önskade. Socialt stöd och emotionellt stöd var viktigt för nästan alla mammor och många efterfrågade emotionellt stöd från hälso- och sjukvården. Mammornas behov var relaterat till deras ålder, och även i viss utsträckning utbildning och sysselsättning. Slutsats: Om BVC-sjuksköterskor och annan vårdpersonal som möter mammor med barn under ett år, ser till helheten i deras situation genom att erbjuda såväl kunskapsstöd som emotionellt stöd kan de bidra till att skapa långsiktigt nöjda och trygga mödrar. / Aim: To explore mother's needs in terms of knowledge, emotional and social support during the baby’s first year and to identify what support giving conductors the women feel important. Method: Descriptive cross-sectional study. Seventy mothers who visited one of six municipal open pre-schools in Uppsala County Council responded to a questionnaire about their support needs. Results: Health care was the main conductor for many of the mothers who sought information support. The study showed that not all mothers have got the knowledge support they wished. Social support and emotional support was important most mothers, and many sought emotional support from health care. Mothers' needs were related to their age, and also to some extent, education and employment. Conclusion: If child health nurses and other health care professionals, who encounter mothers with children under the age of one year, see the whole picture of their situation by offering both knowledge and emotional support, they can help create satisfied and secure mothers in the long term.

I Sverige drabbas mellan 12-14,5 procent av nyblivna mödrar av förlossningsdepression. På senare tid har förlossningsdepression börjat diskuteras mer både i politiska och mediala sammanhang och forskning gjord på fältet har främst koncentrerats till medicinska och hormonella förklaringsmodeller till varför depressionen uppstår. Denna uppsats utgår från ett subjektivitetsperspektiv och har som syfte att beskriva mödrars upplevelser av förlossningsdepression, detta med särskilt fokus på den motsättning som antas ha uppstått då de nyblivna mödrarna drabbades av en förlossningsdepression när de normativa förväntningarna är att de borde ha varit lyckliga. Upplevelser av förlossningsdepression diskuteras utifrån Foucault och Goffmans teoretiseringar kring avvikande, Hochschilds teori kring bedömning av känslors legitimitet samt Berger och Luckmanns teoretisering kring roller. Hantering av depressionen diskuteras utifrån Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Folkman och Lazarus coping-strategier. Uppsatsen har en fenomenologisk ansats och nio kvalitativa intervjuer har genomförts med kvinnor som tidigare varit drabbade av förlossningsdepression. Studiens resultat visar att mödrarna uttrycker att det finns ett tydligt modersideal samt att de hade höga förväntningar på föräldraskapet. När kvinnorna under depressionen kände att de inte kunde leva upp till dessa krav och förväntningar, skapade detta i sig negativa känslor såsom skam, skuld och otillräcklighet. Hanteringen av depressionen kunde avse både problem- och emotionsfokuserad coping samt att några av kvinnorna dolde sina negativa känslor bakom en lycklig fasad. Flera av kvinnorna är mycket missnöjda med den hjälp, eller avsaknad av hjälp, de fått från BVC. Detta tyder på en brist i den svenska mödravården trots att Sverige överlag anses vara ett land med goda förutsättningar för nyblivna föräldrar.

I dagens Sverige lever ett flertal kvinnor i förhållanden med män som utsätter dem för våld (BRÅ, 2002). Studiens syfte är att förse läsaren med en inblick i mödravårdens arbete gällande våldsutsatthet, vilket tillgodoses genom att ta del av personalens erfarenheter. Majoriteten av gravida kvinnor uppsöker vid något tillfälle mödravården (Widding Hedin, Grimstad, Möller, Schei & Jansson, 1999). Därmed har denna vårdinstans en unik möjlighet och ett särskilt ansvar att identifiera våldsutsatthet (SOSFS, 2014:4).  Med denna bakgrund har vi valt att studera personalens egna erfarenheter av att fråga om just våldsutsatthet. Insamling av empiriskt material har genomförts genom kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor och barnmorskor från tre olika landsting eller regioner runtom i Sverige. De fyra intervjudeltagarna har under studiens förlopp varit aktivt verksamma inom mödravården. Utsagorna har kombinerats med tidigare kunskap, för att kunna ge en holistisk bild av hur mödravården arbetar kring ämnet mäns våld mot kvinnor. Resultatet av studien visar på att de yrkesverksamma inom mödravården delar liknande erfarenheter och tankar gällande att ställa frågor om våldsutsatthet till gravida kvinnor. Kollegialt stöd och utbildning i ämnet kan ses som viktiga delar i ett effektivt arbete gällande identifierandet av våldsutsatthet. Vidare tycks det att en hög arbetsbörda istället påverkar identifieringsarbetet negativt.

No description available.

Föräldrastöd är en del av barnmorskans arbete och att leda föräldragrupper ingår i barnmorskans profession inom sexuell och reproduktiv hälsa. Föräldrastöd innebär att föräldrarna erbjuds insatser som syftar till att främja barnets hälsa och psykosociala utveckling. Syftet med studien är att beskriva barnmorskors erfarenheter av att leda föräldragrupp. Kvalitativ ansats har använts. Intervjuer gjordes med sex stycken barnmorskor verksamma inom mödrahälsovården. Materialet analyserades utefter kvalitativ innehållsanalys och det framkom fyra kategorier och 16 subkategorier. Resultatet visar att barnmorskorna i studien vill förmedla information till föräldrarna för att förbereda dem inför föräldraskapet. De har en önskan om att förbättra föräldragrupperna genom att vara öppna för förnyelse, ta lärdom av varandra och fortbilda sig. Vidare har de ett behov av att få feedback från föräldrarna och utvärdera föräldragrupperna. Barnmorskan har ledarrollen för föräldragrupperna och skall samordna dem, förbereda föräldragruppens utformning och inkludera både mammor och pappor. Barnmorskorna i studien anser att deras egna tankar och hur de mår påverkar arbetet med föräldragrupperna. Studiens konklusion är att barnmorskans arbete med föräldragrupper är ett viktigt arbete och barnmorskorna behöver få tid till att regelbundet reflektera och planera tillsammans. Föräldragrupperna blir enligt barnmorskorna bäst när föräldrarna är engagerade och aktiva. Föräldrarna bör vara delaktiga i planeringen av innehållet och gruppträffarna bör styras av deras önskemål. Barnmorskorna behöver därför få fortbildning i pedagogiskt arbete för att få strategier att nå ut till föräldrarna. / Program: Barnmorskeutbildning

Det senaste årtiondet har inneburit stora förändringar för homosexuella när det gäller lagar och förordningar. Bland annat är rätten till att bli föräldrar numera juridiskt accepterat. Flera homosexuella par väljer därför att skapa familj. Syftet med litteraturstudien var att beskriva lesbiska kvinnors upplevelser i samband med mödravården och förlossning. Sammanställningen resulterade i fem huvudkategorier, Kommunikation, Bekräftelse, Försvar , Kunskap och Öppenhet, vilket bearbetades utifrån Imogene Kings omvårdnadsteori. Resultatet visade på att flera kvinnor hade upplevelser av positiv karaktär men att det även fanns många som berättade om negativa upplevelser. Heteronormativitet var ett ständigt återkommande tema som genomsyrade samtliga kategorier. Vårdpersonalen förutsatte ofta att de lesbiska kvinnorna var heterosexuella utan att ta hänsyn till andra möjligheter. Denna studie visar på att vårdpersonal bör vara medvetna om sitt sätt att kommunicera och att se det unika i varje individ. Positiva upplevelser framkom när barnmorskan tydligt bekräftade de lesbiska kvinnorna som blivande föräldrarna. En god omvårdnad förutsätter att vårdpersonal har kunskap om heteronormativitet och att det skapar hinder för vården av lesbiska kvinnor. / The last decade has brought great changes for homosexuals in laws and regulations. Among other things, the right to be parent is now legally accepted. Many gay couples have therefore decided to create a family. The purpose of this study was to describe lesbian women´s experiences in connection with prenatal care and childbirth. The compilation resulted in five main categories: Communication, Acknowledgment, Defense, Knowledge and Openness, which was worked up from Imogene King´s theory of caring. The results showed that several women had experiences of positive character, but that there also were many who talked about negative experiences. Heteronormativity was a constantly recurring theme that permeated all categories. Caregivers often assumed that the lesbian women were heterosexual without regard to other possibilities. This study shows that health professionals should be aware of their own way to communicate and to ensure the uniqueness of each individual. Positive experiences emerged when the midwife is clearly confirmed the lesbian women as prospective parents. Good care requires that health professionals are aware of heteronormativity, and that creates obstacles to the care of lesbian women.

Inom barnmorskans arbetsområden vårdas gravida och barnafödande kvinnor med utvecklingsstörning. Syfte: att undersöka svenska barnmorskors uppfattningar om vården under graviditet och förlossning för kvinnor med utvecklingsstörning. Metod: Kvalitativ innehållsanalys av svar från öppna frågor. Frågeenkäten sändes till 600 slumpmässigt utvalda barnmorskor inom mödravården (n=300) och förlossningsvården (n=300). Total svarsfrekvens var 62,5 %. Huvudresultat: Analysarbetet ledde fram till tio kategorier. Tre kategorier dominerade i form av antal svar, dessa var kommunikation, information och planering. Kommunikation och information var dominerande för både barnmorskemottagning och förlossning. Vilket tyder på att barnmorskor anser att dessa är viktiga redskap i vården av kvinnor med utvecklingsstörning. På barnmorskemottagning ansåg barnmorskorna dessutom att planering av vården var viktig och förlossningsbarnmorskorna ansåg att en stor vikt bör läggas vid bemötande samt att kontrollera och följa upp olika händelser under förlossning. Slutsats: Planering, kommunikation, information och bemötande är det som barnmorskor anser som viktigast i vården av kvinnor med utvecklingsstörning.

Bakgrund Det finns studier som antyder att barnmorskors kunskaper inom näringslära skulle kunna vara otillräckliga, att barnmorskor upplever sig ha begränsade kunskaper om vegetarisk kost, och att de känner sig obekväma i att ge kostråd till gravida som äter en vegetarisk kost. Det saknas idag studier som undersöker hur gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost. Syfte Att undersöka hur gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost, och om de upplever det annorlunda jämfört med gravida som äter blandkost. Metod Webbenkätbaserad kvantitativ tvärsnittsstudie med bekvämlighetsurval. Resultat Gravida som åt vegankost upplevde att barnmorskans kunskap om deras kosthållning var lägre än vad gravida som åt blandkost gjorde (p<0,001). De kände sig också mer otrygga i att prata om kost med barnmorskan (p<0,001) och upplevde att barnmorskans inställning till deras kosthållning var mer negativ än vad gravida som åt blandkost gjorde (p<0,05). Det fanns ingen skillnad mellan grupperna gällande upplevelsen av om barnmorskan tillvaratog deltagarens kunskaper och erfarenheter gällande kost (p=0,192), bemötandet överlag med barnmorskan (p=0,108) och upplevelsen av om kostval påverkade hur deltagaren blev bemött (p=0,167). Slutsats De gravida som åt vegankost och de gravida som åt blandkost upplevde barnmorskans bemötande beträffande kost olika. En ökad kunskap om vegankost hos barnmorskor skulle eventuellt kunna göra att gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost som bättre. / Background There are studies suggesting that midwives’ knowledge of nutrition could be insufficient, that midwives perceive having limited knowledge of vegetarian diets, and that they felt unprepared to offer dietary advice to pregnant vegetarians. There are today no studies investigating how pregnant women eating a vegan diet perceive the encounter regarding diet with the midwife. Aim To investigate how pregnant women eating a vegan diet perceive the encounter regarding diet with the midwife and if they perceive it differently than pregnant women eating a mixed diet. Method A web-based quantitative cross-sectional study using a convenience sample Results Pregnant women eating a vegan diet perceived the midwife had less knowledge of their diet than the women eating a mixed diet did (p<0,001). They also felt less secure talking about their diet with the midwife (p<0,001) and perceived the attitude toward their diet as more negative than the pregnant women eating a mixed diet did (p=0,011). There was no difference between the groups in how they perceived the midwife utilized their own knowledge and experiences regarding diet (p=0,192), the general satisfaction with the encounter with the midwife (p=0,108) and if they perceived their chosen diet influenced how the midwife received them (p=0,167). Conclusion The pregnant women eating a vegan diet and the pregnant women eating a mixed diet perceived the encounter regarding diet with the midwife differently. An increased knowledge about vegan diet among midwives might help pregnant women eating a vegan diet perceive the encounter regarding diet as more satisfying.

Syftet med den här studien är att undersöka hur man arbetar med drogberoende gravida kvinnor inom Socialtjänsten och mödravården. Intervjuer har genomförts med en socialsekreterare och fyra barnmorskor, alla yrkesverksamma inom Västerbottens län. Studien tar upp hur drogberoende hos gravida upptäcks, vilka typer av insatser som finns samt hur Socialtjänsten och mödravården samverkar inom ramen för sitt arbete med dessa kvinnor. Studien visar att både mödravården och Socialtjänsten fokuserar sitt arbete på att bygga en bra relation till sina klienter så att de ska våga vara ärliga om sitt eventuella bruk av droger. Genom en bra relation och att klienten har tillit till den professionelle kan den professionelle på ett bättre sätt hjälpa sin klient. Barnmorskorna upplever att drogberoende gravida kvinnor är ärliga om deras användande av droger och att de snabbt berättar det för sin barnmorska. Den socialsekreterare som intervjuades sa sig ha kännedom om sina klienters droganvändning och att hon fick vetskap om en klients graviditet genom orosanmälningar från den personens närstående. Studien visar samtidigt att det finns brister i samverkan mellan Socialtjänsten och mödravården i ärenden kring gravida kvinnor som befinner sig i ett drogberoende. Socialsekreteraren upplever att man inte arbetar med klientens olika problem samtidigt och därför inte löser dem. Barnmorskorna upplever att de inte delges information från Socialtjänsten om sina patienter som är av vikt för deras arbete, trots att samtycke finns, vilket försvårar deras arbete. Att det brister i samverkan försvårar alltså arbetet kring den här gruppen kvinnor. Studien visar även att det är brist på resurser och insatser för personer som är drogberoende. Det saknas insatser som kan anpassas efter de gravida kvinnornas olika livssituationer och familjekonstellationer, vilket försvårar tillgången till effektiv drogbehandling och andra stödinsatser för kvinnorna. Bristen på resurser gör att socialsekreterarnas arbete försvåras. Studiens slutsats är att samverkan mellan Socialtjänsten och mödravården behöver förbättras både för att förbättra de yrkesverksammas arbetssituation och för att ge kvinnorna bästa möjliga stöd.