Environmental issues is now taking a growing place in society and to ensure that companies meet public expectations and do their part in working towards a sustainable development, environmental management system is said to be an effective tool (Almgren & Brorson, 2009). This case study has examined a company's environmental management system in order to find strengths and weaknesses within the ISO 14001 system. The work was carried out using interviews, document reviews and analyzes in which the three main concepts control the report ; "daily work", "audit" and "environmental aspects". The results shows that the daily work looks different depending on where you are; in the production or at the office. The audit examined all documents related to the environmental management system and the study showed that the biggest strengths was the commitment and waste handling while areas such as environmental goals and management review needed improvement. As a result of the deficiencies identified, suggestions for improvements was proposed. The investigation of the routine of the environmental aspects showed an incomplete routine where the red wire from identification to evaluation was missing. Suggestions have been given on how to improve this. The discussion then treated the following areas where the author's point of view is clear and points like the relevance and difficulties etc. was discussed.

Denna uppsats består av två delstudier och syftar till att undersöka hur faktorer som påverkar skolans möjligheter att arbeta med frågor om miljö och klimathot kan förstås. Syftet besvaras utifrån delfrågorna 1) hur uttrycks riktlinjer kring miljö i läroplan och kursplaner, 2) hur förhåller sig lärarna till frågor om miljö och miljöpolitik 3) hur kan lärarnas professionella förhållningssätt till undervisning kring miljö förstås. Materialet utgörs av dels läroplan och kursplaner för gymnasieskolan likväl som 244 enkätsvar från lärare inom en variation av ämnen. Enkätstudien fokuserar på lärares professionella och privata preferenser. Studien utgår ifrån tidigare forskning inom lärande och miljöengagemang såväl som klimatforskning. Materialet analyseras utifrån begreppet ekologisk modernisering och teorin om risksamhället. Resultaten i denna studie visar att innehållet i läroplanen i fråga om miljö varierar mellan olika programinriktningar och mellan olika ämnen. Vissa ämnen förutsätter ett miljöinnehåll medan andra inte gör det. Resultaten i enkätstudien visar att en betydande del av lärare tar miljö och klimathot på allvar. Privat varierar inställningar och beteenden men många utför handlingar som kan betraktas som mer miljöeffektiva. Många i den undersökta gruppen källsorterar, väljer bort kött, handlar ekologiskt och närproducerat, cyklar, går eller åker kollektivt etc. Samtidigt framgår att bilen är det vanligaste färdsättet till jobbet, det är inte ovanligt med flera flygsemestrar utomlands per år och i hushållen finns många gånger ett högt innehav av tekniska produkter såsom, datorer, mobiltelefoner och tv-apparater. En hög andel uppger att de undervisar om miljö även i de fall där miljö inte ingår i kursplanen för deras ämnen. Relativt många uppger sig inte ha tillräckliga redskap att undervisa kring miljö och de som har det har i flera fall inte fått dessa redskap via lärarutbildningen.

Examensarbetets syfte är att få en fördjupad förståelse för individanpassning i förskolan. Avsikten är att ta reda på betydelsen av förskollärarnas barnsyn, förhållningssätt och bemötande när det gäller individanpassning i förskolan. Även betydelsen av den sociala och fysiska miljön undersöks.Metoden som används är kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer. I studien framkommer det att de intervjuade förskollärarna har en likartad syn på individanpassning. Förskollärarna anser att miljön har en stor påverkan på hur individanpassningen kan ske. De strävar efter att kunna individanpassa för barnens skull men det finns många faktorer som försvårar individanpassning, till exempel den fysiska miljön och personaltäthet. I studien framkommer det att pedagogens barnsyn och bemötande påverkar individanpassning i förhållande till barnen

Detta är en kvalitativ studie som har sin utgångspunkt i problematiken med galleriornas framväxt, vilket leder till att mycket människor vistats på liten yta. Byggnationen av gallerior har tagit raketfart under 2000-talet, vilket tyder på att denna konstruktion är ett vinnande koncept. Med syftet att förklara hur ordning skapas och upprätthålls i gallerior förhåller sig studien till en teoretisk referensram bestående av Foucaults teori om disciplin samt Goffmans teori om offentlig interaktion. Genom denna teoretiska referensram att förhålla sig till genererades det empiriska materialet bestående av observationer och intervjuer. Resultatet visar hur infinnande av ordning främst kan förklaras genom tre bidragande faktorer. Genom att konstruera gallerians miljö i ett konsumtionssyfte används tekniker för att påverka besökarna att konsumera. För att upprätthålla det man genom konstruktionen skapat tillämpas övervakning. Dessa två faktorer bidrar till att gallerian utgör ett nyttigt utrymme och därmed bidrar till ordningen. Människor påverkas även av varandra och genom interaktionen följer ett hänsynstagande som i sin tur bidrar till ordningen.

Studien innefattar en jämförelse av beteende och attityder till miljöfrågor mellan studenter från Jönköping, en individualistisk kultur, och Quito, en kollektivistisk kultur. Syftet är att undersöka om studenternas kulturella och sociodemografiska bakgrund återspeglar skillnader i attityd och beteende till miljöfrågor. Studien använder sig av en enkätundersökning som är baserad på tidigare forskning, det ekologiska fotavtrycket och mätinstrumentet New Ecological Paradigm skalan. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning inom området med utgångspunkt från teorier om individualistisk och kollektivistisk kultur och Theory of Planned Behavior. Studien visar att det finns signifikanta skillnader i studenternas angivna miljövänliga beteende inom ett flertal områden, exempelvis studenternas angivna resvanor och hur mycket de återvinner. Resultatet tyder på att det finns förklaringar till skillnaderna i de sociodemografiska faktorerna. Studiens sammanlagda resultat visar att studenter från Jönköping och Quito generellt har positiva attityder till miljöfrågor och att det inte finns några tydliga skillnader mellan grupperna när alla frågor sammanvägs. Däremot framkommer tydliga skillnader inom tilltro till människans uppfinningsrikedom, förmåga att styra över naturen samt naturens resiliens. Det kan argumenteras för att det finns förklaringar till dessa skillnader i kulturen. Studien visar att det finns skillnader mellan könen, där kvinnliga studenter från både Jönköping och Quito har generellt mer positiva attityder till miljöfrågor och har angivit en högre grad av miljövänligt beteende.

Syftet med min undersökning är att ta reda på vad två lärare och deras elever som går i gymnasiet anser om lärare-elev-relationen. I min studie belyser jag olika synsätt på den goda relationen, hur den etableras, vilken påverkan en dålig/god relation kan ha på eleverna respektive lärarna och hur relationen påverkar elevers läroprocess. Resultatet diskuteras därefter utifrån ett sociokulturellt perspektiv.För att besvara mina forskningsfrågor valde jag både ett kvalitativt och kvantitativt tillvägagångssätt. Det som framgick av mitt resultat var att för att kunna etablera en god relation behövde eleverna känna sig respekterade och att de får sina röster hörda. Det framgick även att de egenskaper som eleverna ansåg vara viktiga för dem, upplevde de som goda. Upplevelsen respektive värderingen av relationens parametrar korrelerar. En slutsats av detta är att vill man ha en god relation ser man även till att en sådan skapas.

Anknytningssystemet har visat sig vara en viktig del i barns trygghet och är kanskenyckeln till barns utveckling och lärande. Tidigare forskning visar att en trygg anknytning ger utlopp åt lusten att upptäcka och pröva nya erfarenheter av både aktiviteter och relationer till andra människor, en otrygg anknytning hämmar barnet och leder till ängslan och osäkerhet (Kihlbom, Lidholt & Niss, 2009). Syfte med studien är att undersöka hur förskollärare ser på begreppet trygghet, hur de skapar en trygg miljö samt vilka samband de ser mellan barns trygghet och barns utveckling och lärande i förskolan. För att besvara våra frågeställningar så användes intervjuer som metod. Åtta förskollärare har intervjuats på tre olika förskolor. Våra resultat utifrån litteraturgenomgången visar att pedagoger som är engagerade och intresserade av varje enskilt barn tillför en god möjlighet för en trygg anknytning. En trygg anknytning visar att barn vågar ta för sig i verksamheten, otrygga barn behöver en vuxen nära till hands för att få mer framgång i sitt lärande. Det framgick även i litteraturgenomgången att struktur och fasta rutiner bidrar till att barnen känner trygghet på förskolan. Att vara en närvarande pedagog vid otrygga barns lek, ger en större möjlighet för barnet att våga utforska förskolans miljö. När barn är ledsna och behöver tröstas är det viktigt att barn känner att de alltid finns en vuxen som finns där för dem. I undersökningen framgår det att barn som är trygga vågar komma till en vuxen och be om hjälp, men även att de är med i verksamheten och vågar ta för sig. Otrygga barn enligt förskollärarna vi har intervjuat, är avvaktande och vill oftast delta i aktiviter på förskolan. Ett stöd från den vuxne vid ett otryggt barns lek kunde bidra till att barnet vågade vara med i leken eller aktiviteten. Trygghetens betydelse kan vara avgörande för många barn, känner de en trygghet inom sig så kan det vara lättare at skapa sig nära relationer än vad det är för otrygga barn.

Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det är en kvalitativ studie där författarna har observerat tre förskolors miljöer där det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas även det historiska perspektivet samt förändringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien är att få en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. Frågeställningarna som besvaras är hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas. Resultatet redovisas tillsammans med analys och delas upp i teman kring frågeställningarna. I resultatdelen framgår det att samtliga informanter anser att barn med rörelsehinder ska integreras i förskolans verksamhet. Svaren som gavs under intervjuerna liknar varandra till stor del när det gäller hur planeringen av verksamheten ser ut och vilka resurser som finns att erhålla. Slutdiskussionen jämför informanterna, tidigare forskning och författarnas synpunkter.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur barn i förskolan uppfattar miljö, natur och miljöproblem. Mil-jöarbete är i högsta grad aktuellt i förskolan då det står i läroplanen att det ska vara en stor del av verk-samheten (Skolverket, 2010). Nio barn i åldern fem till sex år från två förskolor i olika kommuner var med i studien. Vi använde oss av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att miljö var ett okänt begrepp för barnen, men däremot var begreppet natur mer känt för dem. Framförallt beskrev barnen naturen i termer av komponenter som träd, blommor, växter och djur. Naturen sågs även som en plats att vara i då människor och djur är i behov av naturen genom till exempel mat och boplats. Barnen talade också om att det skulle vara rent i naturen och beskrev även samband i naturen, genom exempelvis solljusets betydelse för växtligheten. Begreppet miljöproblem var bara känt av ett av barnen, men alla hade uppfattningar om vad som är positivt respektive negativt för djur, människor och växter. Dessa uppfattningar tolkade vi som att de hade att göra med avverkning, luftföroreningar och nedskräpning samt hur det går att förebygga dessa problem.