Studie- och karriärvägledningen på Malmö universitet är en viktig länk för att invånare ska nå högre akademisk utbildning. De har som övergripande mål att erbjuda likvärdigt vägledningsstöd med god kvalitet som är ändamålsenlig och tillräcklig i sin omfattning. För att säkerställa att uppsatta väglednings mål nås är det av vikt att kvalitetssäkra studie- och karriärvägledningen. Vårt syfte är att undersöka de sökandes uppfattning av kvaliteten på Malmö universitets studie- och karriärvägledning. Vi önskar synliggöra vilka faktorer som kan anses bidragande för att sökande skall uppleva att studie- och karriärvägledningen på Malmö universitet uppnår god kvalitet samt på vilket sätt studie- och karriärvägledningen har haft betydelse för de sökande. Studien utfördes genom kvantitativ metod med digitala frågeformulär som skickades ut till sökande som erhållit studie- och karriärvägledning på Malmö universitet. Totalt fick vi 103 svar. Det empiriska materialet har analyserats genom Humes och Mackies teorier om kausalitet, Demings Theory of Profound Knowledge och Egans The Skilled Helper modell. Vår studie visar på flera faktorer som bidrar till god kvalitet: att studie- och karriärvägledaren lyssnar och är lyhörd, att den sökandes förväntningar uppfylls, platsen för studie- och karriärvägledningen och studie- och karriärvägledaren som person. Vidare framkommer att vägledningens betydelse för de flesta sökande har att göra med att de har fått ökad självkännedom samt att de tagit beslut angående start eller val av framtida studier.

Detta examensarbete undersöker hur nyexaminerade socionomer upplever att utbildningen förberett dem inför yrkeslivet efter examen från Malmö universitet. I studien undersöks också hur socionomerna resonerar kring utbildningens innehåll samt utformning. Studiens resultat visar tydligt att nyexaminerade socionomer vid Malmö universitet inte känner sig redo för sin professionella roll i yrkeslivet. Studien visar att en av de främsta kunskaperna socionomerna upplever sig sakna är samtalsmetodik och även är något som enligt resultatet behöver förändras samt förbättras i utbildningen. Studien visar även att socionomerna önskar en tydligare koppling mellan de teoretiska delarna av utbildningen och den praktiska verkligheten. Socionomernas upplevelse är att mer tid i utbildningen behöver innefatta praktiskt lärande, då det teoretiska upplevs ta allt för stor plats av studierna. / This study examines the experience of newly examined social workers at Malmö University. In particular, it examines to what extent their education has prepared them for the work that awaits them after graduating and their opinion of the educational content. The results of this study clearly demonstrate that students, when graduating from Malmö University, do not feel prepared to address people in the role of a professional social worker. It shows that one of the most important skills this group experience to be lacking is how to conduct a professional conversation with people in need, and that they would like the education to better prepare them in methods of communication. Moreover, the study shows that the newly examined social workers would like the theoretical content of the education to better linked with the practical reality. On this topic, their experience is that theory comprises too much of the educational content, and that more time should be dedicated to practical learning.

The aim of this study is to examine how or if newly graduated pre-school teachers and pre-school teacher students see themselves as competent in. As well as their attitude toward, working with music in a pre-school environment and how that relates to the music education received at Malmö University. With a starting point in both national and international studies which discuss these topics from different perspectives this study aims to start a discussion at Malmö University, which has a music profile as well as the common pre-school teacher program, and to broaden the variety of perspectives with a focus on the students’ experience. The study is conducted through an online form distributed to students during semester four and six, respectively, and to pre-school teachers who graduated in January 2018, who have all attended Malmö University. Some of the participants have attended the music profile instead of the common program. The material has been analyzed with previous studies in mind and through sociocultural and educational theories, perspectives and a few of their key notions. The material shows an overall insecurity to work with music in a pre-school setting and a need for more music education throughout the program. The participants from the music profile are, however, significantly less insecure and mention their own ideas for music activities on several occasions.

A company by the name Razorback has a room with two vacuum pumps. This room gets uncomfortably hot on work days, while another room does not have any heating system at all. The purpose of this project is to contain the excess heat and ventilate it to the cold room. The goal is to develop a complete design basis containing drawings, CAD-models and code for a ventilation system. Razorback Engineering AB is an engineering company that executes lesser and greater assignments within project management, software development and construction. The project largely followed deve- lopment processes that are well proven and recognized. This ensured that the project had a well-structured method. The results presented a ventila- tion system that is controlled and regulated with the help of a pipe, a valve, a fan, a connector and two sensors. The valve and the connector are con- structed, and the other parts are bought. The results show that Razorback will be able to save lots of energi to a low cost. / Ett företag vid namn Razorback Engineering AB är ett ingenjörsföretag som utför små och stora uppdrag inom projektledning, mjukvaruutveck- ling och konstruktion. Detta företag har ett rum med två vakuumpumpar. Detta rum blir obehagligt varmt på arbetsdagarna, medan ett annat rum inte har någon uppvärmning alls. Syftet med arbetet är att ta vara på den överskottsvärmen och ventilera den till det kalla rummet. Målet är att ut- veckla ett färdigt konstruktionsunderlag i form av ritningar, CAD-modeller och kod för ett ventilationssystem. Projektet följde till stor del beprövade och motiverade produktutvecklingsprocesser. Detta försäkrade att projek- tet fick en välstrukturerad metod. Resultatet visade ett ventilationssystem som styrts och reglerats med hjälp av ett rör, en ventil, en fläkt, ett för- band och två sensorer. Ventilen och förbanden konstrueras och de resteran- de delarna beställs. Resultatet visar att ventilationsystemet kommer kunna spara mycket energi.

Syftet med studien är att undersöka socionomstudenters nuvarande stress under utbildningstiden samt den stress som de känner inför deras framtida arbete. Det empiriska materialet samlades in genom en enkätundersökning där respondenterna fick beskriva sig själva genom bakgrundsfrågor samt svara på attitydfrågor om hur väl påståenden avseende stämde överens med deras situation. Den teori vi har använt är Karaseks Krav och Kontrollmodell som berör begreppet stress i förhållande till en individs krav och kontroll. Vårt resultat visar att socionomstudenter upplever en relativt hög stressnivå under studietiden. Deras stressnivå hade ett samband med kön, deras familjesituation, vilken termin de studerar på samt om de arbetar utöver studierna eller ej. Kvinnorna som svarade visade en tendens till en högre upplevd stress än de män som svarade. De som bodde hos sina föräldrar eller ensamma med barn visade en högre nivå av stress under utbildningen än de som bodde ensamma eller med partner. De som gick i första terminen hade högst medelvärde av stress utav alla terminer. Däremot hittade vi inget samband mellan socionomstudenters upplevda stress och deras ålder. Resultatet visar att socionomstudenter även känner en relativt hög nivå av förväntad stress inför arbetslivet. Denna stress har även ett samband med studenternas kön, ålder och om de jobbar utöver studierna. Kvinnor tenderar till att ha en högre förväntad stress än män. Ju äldre socionomstudenterna var desto mindre stress kände de inför arbetslivet. De som jobbade utöver studierna visade en lägre grad av förväntad stress än de som inte jobbade extra. Däremot hittade vi inget samband med studenternas förväntade stress och vilken termin de studerade samt om de hade genomfört en verksamhetsförlagd utbildning under deras studietid.  Ett samband fanns mellan den upplevda stressen under utbildningen och den förväntade stressen inför arbetslivet, ju högre stress socionomstudenterna känner under utbildningen desto högre stress känner de inför arbetslivet. Nyckelord: Socionomstudenter, Upplevd stress, Förväntad stress, Attityd, Index, Enkät, Socialt arbete, Utbildning

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur besöksfrekvensen på Odontologiska fakulteten på Malmö Universitet påverkats under COVID-19 pandemin. Material och metod: Registerdata från Odontologiska fakultetens journalsystem T4 analyserades. Samtliga patienter som återfanns i utcheckningslistan och därmed hade besökt Odontologiska fakulteten under perioden januari 2019 till och med december 2021 inkluderades. Fördjupade analyser av tandvårdsbesöken vid avdelningen Oral diagnostik utfördes, där variablerna kön och ålder undersöktes. Resultat: Antalet patientbesök på Odontologiska fakulteten var högre 2019 jämfört med 2020 och 2021. Den största minskningen under de tre undersökta åren skedde 2020. Besöksfrekvensen minskade mest för den äldsta åldersgruppen (65+ år) mellan 2019 och 2020, men ökade igen mellan 2020 och 2021. Det var större andel kvinnliga besökare på Oral diagnostik genom alla de undersökta åren. Slutsats: COVID-19 pandemin har påverkat besöksfrekvensen på Odontologiska fakulteten. Hur stor påverkan pandemin har haft på den orala hälsan är fortfarande oklart och fortsatta studier behövs. / Aim: The aim of the study is to investigate how the frequency of visits at the Faculty of Odontology, Malmö University has been affected during the COVID-19 pandemic. Material and method: The study analyzed register data from the faculty’s journal system T4. All patients that had visited the faculty’s clinic and hence were found in the check-out list during the period January 2019 to December 2021 were included. In-depth analyses of the dental care visits at the Oral Diagnosis department were performed, where the variables gender and age were investigated. Data were compiled and analyzed in tables and charts. Results: The number of patient visits was higher in 2019 compared to 2020 and 2021 at the Faculty of Odontology. The largest decrease during the three examined years occurred in 2020. The largest decrease in frequency of visits was found in the oldest age group (65+ years old) between 2019 and 2020. However, the frequency increased again between 2020 and 2021. There have been more female visitors at Oral Diagnosis through all the investigated years.  Conclusion: The COVID-19 pandemic has affected the frequency of visits in the Faculty of Odontology. How big an impact the pandemic has had on oral health is still unclear and further studies are needed.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I