Background: Management Control Systems (MCS) have been withheld as useful tools to support managers and increase performance, whereas Simons’ Levers of Control (LOC) increase the understanding of relations between different MCS. The characteristics of the public sector induce new dimensions of complexity in a municipal setting, where this study reveals how tensions exist between both levers and managers in turn impacting the performance of the organization.  Purpose: The purpose of this study is to clarify the comprehensive use and efficiency of the MCS within Swedish municipal organizations. By using existing frameworks to acknowledge the unique challenges inherent, the relation between LOC and municipal performance is tested.  Method: The study reconciles with the pragmatic paradigm, following an abductive mixed-method approach. The research problem is addressed through a sequential explanatory method, where the quantitative research accounts for the foundation of the study, and to further enhance the understanding of the data, qualitative interviews were conducted.  Conclusion: This thesis reveals the intricate relationship between MCS and performance in Swedish municipal organizations, confirming the significance of MCS while challenging assumptions about LOCs’ direct impact on performance. By exploring the moderating role of professional discretion, the study underscores the importance of considering contextual factors in designing effective control mechanisms tailored to organizational needs.

Bakgrund och problem: Svenska elithockeyorganisationer behöver ta hänsyn till många olika aspekter. Till att börja med behöver de prestera sportsligt. Samtidigt finns det andra typer av prestationer som också är viktiga. Organisationerna behöver dels prestera ekonomiskt, inte minst för att uppfylla kraven för elitlicens och överhuvudtaget kunna bedriva sin verksamhet. De har också en samhällelig roll och behöver prestera sociala värden av olika slag. Det finns vidare olika typer av intressenter som har olika preferenser och vill få ut olika saker från idrottsorganisationerna. Detta påverkar verksamhetsstyrningen. De speciella kraven på styrning, samt att det finns flera verkliga fall från när svenska elithockeyklubbar har misslyckats med sin styrning, gör det praktiskt relevant att skapa ytterligare förståelse för ämnet. Dessutom har den kommersialisering som sportbranschen stått inför de senaste åren inneburit många förändringar för sportbranschen i allmänhet. Att branschen förändras innebär att det behövs mer frekventa undersökningar vilket gör studien teoretiskt relevant.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva och skapa förståelse för hur verksamhetsstyrning går till i elitihockeyorganisationer, och i synnerhet hur de styr ekonomisk, sportslig och social prestation.  Metod: Studien är kvalitativ och har ett deduktivt angreppssätt, där en konceptuell modell skapad av tidigare litteratur låg till grund för intervjufrågor. Empiri samlades in genom 11 semistrukturerade intervjuer med ekonomichefer, sportchefer samt en klubbchef. Totalt ingår 5 klubbar i SHL och 3 klubbar i hockeyallsvenskan i studien. Empirin analyserades sedan med den framtagna konceptuella modellen som grund. Slutsats: Med hjälp av litteratur identiferas sex nyckelkomponenter för verksamhetsstyrningssystem: vsion, nyckelfaktorer för framgång, organisationsstruktur, strategi och planering, prestationsmätning samt belöningssystem. Studien visar att elithockeyorganisationer generellt använder många av de olika komponenterna, och att användningen av respektive komponent i flera fall går att relatera till ekonomisk, sportslig och social prestation. I svenska elithockeyorganisationer finns det vidare olika interna viljor som rör ekonomisk, sportslig och social prestation. Dessa viljor formas bland annat av de många olika krav som finns från nyckelintressenter. Hur viljorna samspelar är olika beroende på tidsperspektiv. På lång sikt samverkar ofta viljorna, medan det på kort sikt kan uppstå situationer som skapar konflikt. / Background: Swedish elite hockey organizations need to take multiple aspects into account. To begin with, they need to make sure that they perform athletically. However, there are also other kinds of performances that are important to the organizations. For example, they need to perform economically, not least in order to actually be allowed to play in the Swedish leagues. Furthermore, they need to perform socially, and produce social values of different kinds. This is all affected by the organizations´ stakeholders, who in many cases have different opinions as to what performances should be prioritized. All of these factors affect the management of the organizations. The special needs for management control, along with the real cases of failure in management of Swedish elite-hockey organizations, mean that there is practical relevance in investigating the subject. Furthermore, the sports industry has undergone extensive changes the past few years, and the industry has become more commercialized. These changes strengthen the theoretical relevance of a study in the field. Purpose: The purpose of the study is to describe and create an understanding of how management control is done in elite hockey organizations, and in particular how they control economic, sporting and social performance.  Method: The study is qualitative and has a deductive approach, where a conceptual model created from previous literature was the basis for interview questions. Empirical data was collected through 11 semi-structured interviews with chief financial officers, sport directors and a club director. A total of 5 clubs in the SHL and 3 clubs in Hockeyallsvenskan are included in the study. The empirical data was then analyzed using the conceptual model as a basis. Conclusion: Using the literature, six key components of management control systems were identified: vision, key success factors, organizational structure, strategy and planning, performance measurements and reward systems. The study shows that elite hockey organizations generally use many of the different components, and that the respective use of components can in several cases be related to economic, sporting and social performance. Furthermore, in Swedish elite hockey organizations there are other various internal wills that relate to economic, sporting and social performance. These wills are shaped by the many different demands that exist from key stakeholders. How these wills interact is different depending on the time perspective. In the long term, the wills often work together, while in the short term there can be situations that create conflict.

Bakgrund: Denna uppsats undersöker implementeringen av cirkulär ekonomi i offentlig sektor med fokus på Umeå kommun och Region Västerbotten. Cirkulär ekonomi syftar till att omvandla synen på konsumtion och resursanvändning i strävan efter att främja hållbar utveckling. Trots ökat intresse för cirkulär ekonomi finns det en brist på forskning om hur detta implementeras i praktiken, särskilt gällande verksamhetsstyrning. Denna studie syftar till att fylla kunskapsluckor genom att undersöka verksamhetsstyrningens roll vid implementering av cirkulär ekonomi i offentlig sektor och därmed bidra både teoretiskt och praktiskt. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse kring hur Umeå kommun och Region Västerbotten arbetar med implementering av cirkulär ekonomi, samt hur verksamhetsstyrningen genomsyrar detta arbete. Metod: Denna studie är en kvalitativ flerfallsstudie med deduktiva inslag. Den empiriska insamlingen har innefattat semistrukturerade intervjuer genom snöbollsurval och data från styrdokument. Slutsats: Studiens resultat är att Umeå kommun och Region Västerbotten strävar efter att implementera cirkulär ekonomi. Verksamhetsstyrningen genomsyrar aspekter som ökad medvetenhet om cirkulär ekonomi, samarbete och kunskapsutbyte med andra organisationer och länder, proaktivt tillvägagångssätt, intern kommunikation och tydliga målsättningar. Gemensamt inkluderas även behovet av en gemensam definition av cirkulärt arbete för att undvika förvirring och osäkerhet. Tydliggörande och kommunikation underlättar implementeringen och skapar en starkare grund för framtida initiativ. / Background: This paper examines the implementation of circular economy in the public sector with a focus on Umeå municipality and Region Västerbotten. Circular economy aims to transform the view of consumption and resource use in the pursuit of promoting sustainable development. Despite increased interest in the circular economy, there is a lack of research on how this is implemented in practice, especially regarding management control. This study aims to fill knowledge gaps by examining the role of governance in the implementation of circular economy in the public sector, thus contributing both theoretically and practically. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how Umeå municipality and Region Västerbotten work with the implementation of circular economy, as well as how management control permeates this work. Method: This study is a qualitative multi-case study with deductive elements. The empirical collection has included semi-structured interviews through snowball sampling and data from policy documents. The literature review consists of scientific articles and literature. Conclusion: The results of the study are that Umeå municipality and Region Västerbotten strive to implement a circular economy. The management control permeates aspects such as increased awareness of the circular economy, cooperation and knowledge exchange with other organizations and countries, proactive approach, internal communication and clear objectives. They also include the need of a common definition of circular work to avoid confusion and uncertainty. Clarification and communication will facilitate implementation and create a stronger basis for future initiatives.

<p>Problem-</p><p>formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sätter kommuner mål och hur följs de upp? Är sättet att fastställa mål och mätmetoder likartade eller finns det skillnader?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mål och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv.</p><p>Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. Primärdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer.</p><p>Teoretisk</p><p>referensram: Den teoretiska referensramen baseras på olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp är organisationsstruktur, målstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking.</p><p>Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sätt att styra sina verksamheter.</p><p>Slutsats: Kommuner uppvisar både likheter och skillnader i sina sätt att fastställa mål och mätmetoder. Den största skillnaden är att kommuner använder olika styrmodeller och därmed mäter, följer upp och analyserar sina uppsatta mål och styrkort på olika sätt.</p> / <p>The main issues: How does the financial and management control work in the actual municipalities? How does the municipalities define their objectives and follow them up? Are there similarities in the way the municipalities define and adopt their objectives?</p><p>Purpose: The purpose of this paper is to look upon how the municipalities of Gnesta, Nykvarn and Salem control their management by adopted objectives and how they audit them from an economic- and operational perspective.</p><p>Method: A case study has been implemented at the three municipalities. Primary data was collected via semi-structured interviews.</p><p>Theoretical: The theoretical frame of reference is based upon various formal and informal means of control. Budget is handled as a formal topic while presented organizational structure, management by objectives, balanced scorecard, business ratio and benchmarking are treated as informal.</p><p>Empiricism: The chapter begins with a presentation of municipal laws. Furthermore a presentation of the three municipalities way of handling their operations is described.</p><p>Conclusion: The municipalities show similarities as well as differences in their way to adopt objectives and methods for auditing. The largest divergence is that the actual municipalities uses different methods of control and thus assess, audit and analyse adopted objectives and score cards in different ways.</p>

Bakgrund: Sedan 1990-talet har de stora klädkedjorna tagit allt större marknadsandelar, vilket i sin tur har lett till att klädbranschen blivit mer centraliserad. På grund av detta blir butikschefen, som har huvudansvaret för butiken, mer styrd i sitt arbete. Butikschefen har mål att förhålla sig till samtidigt som han eller hon blir styrd i sina handlingar för att uppnå målet. Syfte: Syftet är att genom intervjuer ge en förståelse för hur butikschefers motivation påverkas av den utformade styrningen och redogöra för vilka motivationsfaktorer butikscheferna finner mest motiverande i sitt arbete. Genomförande: Studien har genomförts genom sex semistrukturerade intervjuer med butikschefer och är i och med det en kvalitativ metod. Detta metodval möjliggör att studera butikscheferna mer på djupet. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats med hjälp av teoriramen i studien. De fyra klädkedjorna i studien har alla en omsättning på över en miljard kronor årligen och de använder sig av en centraliserad styrning. Resultat: Butikscheferna i studien anser att deras uppsatta mål måste uppfattas som rättvisa för att vara motiverande. Det är också viktigt att det långsiktiga budgetmålet kombineras med kortsiktiga mål, eftersom flera mål i arbetet uppfattas som positivt och det leder till att det långsiktiga målet inte upplevs lika avlägset. Ansvar är en viktig del i arbetet, dock leder inte mer ansvar alltid till högre motivation utan i butikschefernas fall ska det vara på en rimlig nivå. Feedback är något som butikscheferna behöver ha regelbundet. Det är viktigt att feedbacken inte endast innehåller information om resultatet, utan de vill även få direktiv på hur de kan förändra sina handlingar i arbetet till det bättre. / Background: Since the 1990s, the major clothing companies have taken an increasingly large market share. This has led to that the clothing industry has become more centralized. Because of this, the store manager who has primary responsibility for the store is more guided in their work. The store manager has goals to relate to while he or she is guided in their actions to achieve their goals. Purpose: The aim is that through interviews provide an understanding of how the store managers' motivation is influenced by the designed control system and explain what motivators store managers find most motivating in their work. Implementation: The study was conducted by six semi-structured interviews with store managers and is thus a qualitative approach. This methodology allows for the study of store managers in more depth. The interviews have transcribed and then analyzed using the theoretical framework of the study. The four clothing companies in the study all have a turnover of over 1 billion annually and uses a centralized control. Outcome: Store managers in the study pronounce that their goals must be perceived as fair to be motivating. It is also important to the long-term budgetary objective, combined with short-term goals, as several goals at work are perceived as positive and the long term goal does not feel as distant. Responsibility is an important part of the work, however more responsibility does not always lead to higher motivation and therefore store managers' cases should be at a reasonable level. Feedback is something that store managers need regularly. It is important that feedback not only contains information about the results, but they also want to get a directive on how they can change the work for the better.

The rapid advances in technology and increase of tech investments across all the industries have promoted the emergence of several startups. Unfortunately, not all startups succeed despite of having good initial ideas. One reason to the poor business performance could be a lack of managerial control. Researchers and industry experts believe that performance management could support tech entrepreneurs to monitor and control the drivers that promote growth and their success. However, there is a lack of studies that could support these thoughts about its suitability for tech startups. Therefore, this study gathers empirical findings from Swedish tech startups as well as industry experts to discuss this issue. The findings show that a performance measurement system such as the Balanced Scorecard is a suitable practice for tech entrepreneurs. It also brings some insights about how the performance measurements evolve as the firms mature.

Bakgrund: Bakgrund: Under de senaste 20 åren har svensk offentlig sektor präglats av konkurrensprövning genom privatisering av tidigare offentlig sektor. Det skapar en ny marknad där privata och offentliga aktörer skall samverka under statlig samordning och övervakning. Stockholm stads gymnasie- och hemtjänstmarknad är två exempel på kvasimarknader där staten står som finansiär av välfärdstjänsten samtidigt som den utförs av både privata och offentliga aktörer. Tidigare forskning belyser den problematik som uppstår då staten övergår från att vara en primär producent till en övervakande roll. Då statens roll förändras krävs tydligare regler och strukturer för att kunna samordna och styra kvasimarknader. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och förstå hur kvasimarknader styrs, med avseende på upplevda verksamhetskrav och uppföljning. Genomförande: Studien är en kvalitativ fallstudie med ett hermeneutiskt perspektiv. Empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer om hur beslutsfattare och marknadsaktörer upplever Stockholm stads gymnasie- och hemtjänstmarknad. Slutsatser: Studien konstaterar att hemtjänstmarknaden, som styrs via tydliga avtal, ger större möjlighet för insyn i verksamheterna och tydligare styrverktyg för Stockholms stad. På gymnasiemarknaden är det svårare för Stockholm att påverka verksamheten hos friskolor då de endast svarar mot Skolinspektionen. Det som ligger till grund för kvasimarknadens funktionalitet och effektivitet beror på det förtroende och tillit som finns mellan beslutsfattare, utförare och kund. Nyckelord: New Public Management, Offentlig styrning, Kvasimarknad, Interorganisato­riska relationer, Ekonomistyrning, Transaktionskostnadsteori. / Background: Over the past 20 years, the Swedish public sector has been characterized by competition through the increasing privatization of public welfare. It creates a new market situation where private and public sector are to co-operate under governmental coordination and monitoring. Stockholm city upper secondary school and home care market are two examples of quasimarkets where the state stands as a financier of the welfare service while it is carried out by both private and public actors. Previous research illustrates the problems that arise when the state changes from being a primary producer to a supervisory role. As the state's role changes it requires clear rules and structures in order to coordinate and control the quasimarkets. Objective: The study aims to describe and understand how quasimarkets are governed, in regard to percieved business requirements and monitoring. Design: The study is a qualitative case study with a hermeneutic perspective. The empirical data has been collected through semi-structured interviews on how policy makers and market actors are experiencing the upper secondary school and home care market. Conclusion: The study notes that the home care market, which is governed by clear agreements and contracts, provides greater transparency between policy makers and market actors. Thus creating better conditions for the usage of management control for the city of Stockholm. In the upper secondary market it is difficult for the city of Stockholm to affect the operations of private schools since they are governed by the Swedish School Inspectorate. The basis for the functionality and efficiency of quasimarkets relies on the confidence and trust that exists between policy makers, market actors and customers. Keywords: New Public Management, Public Governance, Quasimarket, Interorganizational Relations, Management Control, Transaction Cost Economics.

La présente thèse a pour objectif d’étudier la place du tableau de bord dans le pilotage de la performance des PME. Plus précisément, il s’agit de fournir un cadre explicatif aux pratiques de tableaux de bord des PME. La revue de littérature a permis d’une part de préciser et définir les principaux concepts et les principales notions utilisés dans le cadre de ce travail, et d’autre part de présenter et discuter un cadre théorique mixte sur lequel est basée l’élaboration de notre modèle de recherche. Suivant un raisonnement hypothético-déductif, un modèle explicatif des pratiques de tableaux de bord des PME est proposé. Ce modèle intègre une variable à expliquer « Pilotage de la performance », neuf variables explicatives de type organisationnel et comportemental, et une variable intermédiaire « Caractéristiques des TB ».Ce modèle est ensuite testé empiriquement. Les données collectées sont traitées en utilisant une analyse exploratoire et analyse confirmatoire par les méthodes des équations structurelles. Les résultats permettent de mettre en avant les facteurs déterminant les pratiques de tableaux de bord des PME. Ils permettent ainsi sur le plan théorique d’enrichir les travaux antérieurs portant sur le tableau de bord, et sur le plan pratique de fournir aux contrôleurs de gestion et aux dirigeants un cadre explicatif des pratiques de tableaux de bord des PME. / This thesis aims to study the role of balanced scorecard in managing the performance of SMEs. More specifically, it is to provide an explanatory framework to the practice of SMEs’ balanced scorecards. The literature review has allowed, on one hand, to clarify and define key concepts used in this work and, on the other hand, to present and discuss a mixed theoretical framework on which is based the development of our research model. Following a hypothetico-deductive reasoning, an explanatory model to the practice of SMEs’ balanced scorecards is proposed. This model incorporates one dependent variable "Performance management", nine explanatory variables (organizational and behavioral types), and one intermediate variable "Characteristics of balanced scorecards".This model is then tested empirically. The collected data are processed using an exploratory analysis and a confirmatory analysis by the methods of structural equations. The results help to highlight the determinants of the practice of SMEs’ balanced scorecards. Thus, theoretically, they enrich the previous work on the balanced scorecard and, practically, they provide to management controllers and managers an explanatory framework of the practice of SMEs’ balanced scorecards.

Verksamhetsstyrning är centralt för alla organisationer. En populär metod är Balanced Scorecard (BSC) men hur detta bör anpassas och användas råder det delade meningar om. Sedan tidigare finns det många studier om själva implementeringsfasen och därav ämnar denna studie att undersöka bibehållandet av BSC. Erfarna ledare med lång erfarenhet kring BSC står i centrum och vad de anser är viktigt för att upprätthålla balanserad verksamhetsstyrning samt vilka motiv som ligger bakom. Vi genomförde en kvalitativ studie, där målstyrt urval med kriteriestyrd inriktning i huvudsak tillämpades. Fem personer i ledande befattning intervjuades utifrån deras erfarenheter av att jobba med BSC. Intervjuerna spelades in, transkriberades och kodades för att sedan analyseras genom en teoretisk analysmodell. Denna modell har vi själva skapat genom att sammanställa meningsskiljaktigheter och luckor samt avsaknad av åsikter inom tidigare litteratur. Modellen användes sedan för att analysera empirin. Resultaten som kommit fram genom denna studie visar att det finns områden som påverkar, främjar och hämmar balanserad verksamhetsstyrning. Dessa behöver hanteras, kombineras och anpassas efter den egna verksamheten vidare visar studien att BSC är en metod som skapar förutsättningar för att bibehålla en balanserad verksamhetsstyrning, förutsatt att metoden används på rätt sätt. / Business Management is central to all organizations, a popular approach is the Balanced Scorecard (BSC), but how this method should be adapted and used prevails over shared opinions. There have been many previous studies on the actual implementation phase and therefore this study intends to investigate the maintenance phase of BSC. At the centre of this study is experienced leaders with extensive BSC experience and their views about which motives that are critical when successfully maintaining a balanced operations management.We conducted a qualitative study, in which a goal-driven selection with criteria-driven focus was mainly applied. Five people in senior positions were interviewed about their experience working with BSC. The interviews were recorded, transcribed and coded and then analyzed by a theoretical analysis model created by ourselves. The model was compiled by disagreements, gaps and lack of opinions in BSC literature and research articles. The model was then used to analyze the empirical data.The results that emerged from this study showed that there are areas that affect, promote and inhibit balanced operations management. These areas need to be handled, combined and adapted to their own operations, furthermore the study also shows that BSC is a method that creates conditions for sustaining a balanced business management, given that the method is used correctly. The study is written in Swedish.

Dans la littérature en contrôle de gestion, plusieurs chercheurs ont exprimé le besoin d’attribuer plus d’attention à l’intégration des problématiques inter-organisationnelles dans l’étude des systèmes de contrôle de gestion depuis l’émergence des nouvelles formes d’organisations qualifiées d’hybrides, de réseaux, ou encore de supply chains. Cette recherche doctorale, de nature exploratoire, consiste donc à étudier le contrôle de gestion supply chain selon une double perspective intra et inter-organisationnelle. Au travers un mode de raisonnement abductif et une méthodologie de recherche qualitative réalisée en trois temps (analyse des descriptifs de profils de 50 contrôleurs de gestion supply chain repérés sur LinkedIn et Viadeo ; 7 entretiens d’experts ; et 19 entretiens semi-directifs avec des informateurs clés), nous proposons une définition du contrôle de gestion supply chain et présentons ses dimensions, ses enjeux, ses axes, ses outils et son périmètre de pilotage. Des facteurs, freins et facilitateurs à sa mise en place, sont aussi repérés. Ils sont regroupés en quatre catégories : intra-organisationnels, inter-organisationnels, techniques/technologiques et humains. Enfin, nous étudions sa dimension interactive à la lumière du levier interactif (Simons, 1995) et la régulation conjointe (Reynaud, 1996) / In the management control literature, several researchers have expressed the need to pay more attention to the integration of inter-organizational issues into the study of management control systems since the emergence of new forms of organization. qualified as hybrids, networks, or even supply chains. This doctoral research, of an exploratory nature, consists in studying supply chain management control from a dual intra and inter-organizational perspective. Through a mode of abductive reasoning and a qualitative research methodology carried out in three stages (analysis of profiles of 50 supply chain management controllers identified on LinkedIn and Viadeo, 7 expert interviews and 19 semi-structured interviews with key informants), we propose a definition of supply chain management control and present its dimensions, its stakes, its axes, its tools and its scope of management. Factors, brakes and facilitators to its implementation, are also identified. They are grouped into four categories: intra-organizational, inter-organizational, technical / technological and human. Finally, we study its interactive dimension in the light of the interactive lever (Simons, 1995) and the joint regulation (Reynaud, 1996).