Sedan tidigt 90-tal har internet utvecklats och fått ett större inflytande på marknaden. Web 2.0 har varit en del i den utvecklingen och definieras som en teknologisk infrastruktur som har aktiverat det sociala fenomenet på webben. Web 2.0 har där igenom gett konsumenter en möjlighet att kommunicera med företag via sociala medier. I och med utvecklingen av Web 2.0 kan företag interagera med sina kunder genom nya kommunikationskanaler såsom Facebook, Twitter och Youtube med flera. Sociala medier har en ekonomisk fördel då marknadsföring kan genomföras till en lägre kostnad. Dock menar vissa forskare att sociala medier fortfarande befinner sig i ett embryo-tillstånd då experter tvivlar på dess faktiska betydelse. Att marknadsföra sig online har även bidragit till att teknologiska barriärer minskat, oavsett företagetsstorlek och resurser. Syfte med studien var att mäta små och medelstora företags attityder till och användande av sociala medier. Uppsatsen har genomförts med hjälp av en kvantitativ metod där vi valde att skicka ut en webbenkät till 350 slumpmässigt utvalda små till medelstora företag. Utifrån studiens resultat fann vi tendenser som pekade mot att det var vanligare att B2C företag använder sociala medier. De företag som inte använde sig av sociala medier menade bland annat på att företaget saknade kunskap eller anledning till att använda sociala medier samt att det var för tidskrävande. / For the past twenty years Internet has developed and increased its as cendant on themarket. Web 2.0 has been a part of that development and can be defined as a technical infra structure, which activated the social phenomena on the web and consumers chance to respond and interact with companies through social media. Facebook,Twitter and Youtube are examples of popular social media channels. Social media has economic advantages and can be implemented on a low budget compared to other marketing channels. How ever, some researchers state that social media is still in anembryonic state since experts are having doubts about social media’s actual importance. Online marketing has decreased the technological gap, regardless of company size and resources. The purpose with this study was to measure small and medium sized companies’ attitudes towards and usage of social media. A quantitative method was used for this assignment. A web survey was sent out to a random sample of 350 companies. Based on the results, we could see differences between B2B companies and B2C companies that suggested that users of social media were more common among B2C companies. Companies, which did not use social media,suggested that their company lacked knowledge or reason to use social media. In addition some companies claimed that social media was time consuming.

Syfte – Syftet med denna studie är att ta fram riktlinjer för hur små- och medelstora företag (SMF) kan skapa förutsättningar för ett långsiktigt och konkurrenskraftigt arbete med ständiga förbättringar. För att svara på syftet ställs följande två frågeställningar: ·        Vilka beteenden, som påverkar arbetet med ständiga förbättringar, framträder hos SMF? ·        Vilka konsekvenser har de identifierade beteendena på förbättringsförmågan och det långsiktiga förbättringsarbetet inom SMF? Metod – Studien har genomförts genom en fallstudie på fallföretaget Emballator Ulricehamn bleck AB. Studien utgår från det teoretiska ramverket som har utformats genom en litteratursökning på områdena ständiga förbättringar och SMF-kontexten. Data har samlats in genom intervjuer, observationer och en enkätundersökning och har baserats på Bessant, Caffyn, & Gallagher (2001) analysmodell “An evolutionary model of continuous improvement behaviour”.    Resultat – Resultatet av studien innebar att de olika beteendena från analysmodellen var framträdande, var delvist framträdande eller icke framträdande. De beteendena inom nyckelförmågan ”Leda vägen” var starkt framträdande medan de inom ”Fokusera ständiga förbättringar”, ”Inrikta ständiga förbättringar” och ”Ständigt förbättra ständiga förbättringar” var svagt framträdande. Att dessa nyckelförmågor inte finns har en negativ konsekvens på det långsiktiga arbetet med ständiga förbättringar. Studien har även påvisat att SMF-kontexten i många fall hindrar att dessa beteenden skapas varpå fem riktlinjer har tagits fram för att istället främja arbetet med ständiga förbättringar.   Implikationer – Studien utgår från befintlig teori om tendenser för SMF och beteenden kopplat till ständiga förbättringar. Studien visar på motsättningar mellan dessa tendenser och beteenden som främjar arbetet med ständiga förbättringar, vilket kan bidra till förståelse och möjlighet för SMF att hantera dessa motsättningar. Studien har resulterat i riktlinjer för vad SMF bör fokusera på inom ständiga förbättringar, vilket ger möjlighet att prioritera vad som behöver utvecklas för att skapa ett hållbart arbete. Detta för att skapa och utveckla förmågor till ett långsiktigt arbete med ständiga förbättringar som i sin tur kan leda till konkurrensfördelar och motståndskraftiga SMF. Begränsningar – Studien främsta begränsning är att resultatet bygger på ett begränsat antal personers upplevda situation kring arbetet med ständiga förbättringar, detta kanske inte är representativt för hela företaget. Att studien är en enfallsstudie kan begränsa möjligheterna att generalisera resultatet till andra SMF.   Nyckelord – Ständiga förbättringar, förbättringsarbete, Små-och medelstora företag (SMF), beteenden, tillverkande företag.

Information security awareness among employees is something all organizations work with, and which must be constantly improved as new threats arise. The manufacturing industry is particularly vulnerable as they have recently begun to move towards a data-intensive industry. The purpose of the study is to investigate how small and medium-sized companies in the manufacturing industry can increase their knowledge and awareness of information security. The study is conducted via semi-structured interviews which then underwent a thematic analysis. The study describes the information security controls used in the manufacturing industry and in which way organizations use them to make employees information security aware. Information security managers describe the motives behind their choice of information security controls and how they adapt the training to increase information security awareness among employees. The employees describe how they feel that the information security controls work and how they could be changed. The study's conclusion contributes with recommendations for how organizations should proceed in order to make their employees aware of information security in the most effective way. The study also clarifies structural attributes that must be considered when introducing information security controls. The authors also draw attention to the importance of a simplified language within the organization, but also that it is important to create a safe work environment where employees can present incidents without feeling humiliated. / Informationssäkerhetsmedvetenhet hos anställda är något alla organisationer arbetar med och som ständigt måste förbättras eftersom nya hot uppkommer. Detta arbete är centralt och utmanande inom samtliga industrier, tillverkningsindustrin är extra utsatt eftersom de på senaste tid börjat gå mot en alltmer dataintensiv industri. Syftet med studien är att undersöka hur små och medelstora företag inom tillverkningsindustrin kan öka sin kunskap om- och medvetenhet avseende informationssäkerhet. Undersökningen genomförs via semi-strukturerade intervjuer som sedan genomgår en tematisk analys. Studien beskriver de informationssäkerhetåtgärder som används inom tillverkningsindustrin och på vilket sätt organisationerna använder de för att göra anställda informationssäkerhetsmedvetna. Informationssäkerhetsansvariga beskriver de motiven som ligger bakom deras informationssäkerhetsåtgärdsval och hur de anpassar utbildningen för att öka informationssäkerhetsmedvetenheten hos anställda. De anställda beskriver hur de upplever att informationssäkerhetsåtgärderna fungerar och berättar hur de tycker att utbildningarna ska förändras. Studiens slutsats bidrar med rekommendationer för hur organisationer bör gå till väga för att på det mest effektiva sättet få sina anställda informationssäkerhetsmedvetna. Studien tydliggör även för de struktursattribut som måste övervägas vid införandet av informationssäkerhetsåtgärder. Författarna uppmärksammar också betydelsen av ett förenklat språk inom organisationen, men även att det är viktigt att skapa en trygg arbetsmiljö där anställda kan framföra incidenter utan att känna sig uthängda.

Syftet med studien var att analysera faktorer inom hotellbranschen med inriktning på små-och medelstora företags kapitalstruktur utifrån de centrala faktorerna från teorierna trade-off och pecking order teorin. Däremot utgick hypoteserna utifrån pecking order teorin och testades därefter genom en regressionsanalys. Studien har utgått ifrån en kvantitativ studie där data hämtades från databasen Retriever Research och baserades på 97 svenska hotell mellan år 2011- 2019. Vid analys av kapitalstrukturen på hotellbranschen har tre beroende variabler tillämpats (totala skulder, långfristiga skulder och kortfristiga skulder) samt de fem olika oberoende variabler (tillväxt, ålder, storlek, lönsamhet och tillgångsstruktur). Utifrån en regressionsanalys har resultatet visat sig att 6 hypoteser av 15 stödjer pecking order teorin, varav 3 av 15 hypoteser stödjer trade off teorin. De resterande 6 hypoteserna saknade signifikans och anses sakna samband mellan den beroende variabeln och oberoende variabeln. Sammanfattningsvis hade tillgångsstruktur den starka förklaringsstryrkan till totala skulder och långfristiga skulder. Däremot fann studien även signifikans med dem övriga faktorer, bland annat tillväxtmöjlighet med totala- och långfristiga skulder, ålder och långfristiga skulder och sist mellan storlek och långfristiga skulder som alla stödjer antaganden från pecking order teorin. Dessutom förkastades sambanden mellan ålder och kortfristiga skulder, samt mellan storlek och totala- och kortfristiga skulder eftersom hypoteserna stödde trade-off teorin. Sist kunde inget samband finna mellan tillväxtmöjlighet och kortfristiga skulder, ålder och totala skulder, tillgångsstruktur och kortfristiga skulder. Överlag fann författaren inget samband mellan lönsamhet och de tre olika beroende variablerna. / This study aims to analyze factors within the hotel industry with a focus on the capital structure of small- and medium sized companies based on the trade-off theory and pecking order theory. However, the hypotheses were based on the pecking order theory and were then tested through a regression analysis. The study was based on a quantitative study where the data was retrieved from the database Retriever Research and is based on 97 Swedish hotels between the years 2011- 2019. When analyzing the capital structure of the hotel industry, three dependent variables have been applied (total debt, long-term debt and short-term debt) as well as the five different independent variables (growth, age, size, profitability and asset structure). Based on a regression analysis, it has been shown that 6 hypotheses out of 15 support the pecking order theory, of which 3 out of 15 hypotheses support the trade off theory. The remaining 6 hypotheses were not significant and are considered to be unrelated between the dependent variable and the independent variable. In summary, the asset structure had greater explanatory power to total debt and long-term debt. However, the study also found significance with other factors, including growth potential with total-long-term debt, age and long-term debt and last between size and long-term debt, that all support assumptions from the pecking order theory. In addition the study rejected the relationship between age and short-term debt, and between size and total and total-short term debt because the hypotheses supported the trade-off theory. Finally, no relationship could be found between growth potential and short-term debt, age and total debt, asset structure and short-term debt. Overall, the author found no relationship between profitability and the three different dependent variables.

Informationssäkerhet är en viktig del i företagens arbete för att säkerställa att informationen som lagras inte används på fel sätt eller hamnar i fel persons händer. Numera finns det en uppsjö av standarder och verktyg som kan användas för att göra arbetet lättare. Trots dessa underlättande tjänster misslyckas många företag med att implementera informationssäkerhetsåtgärder. Små och medelstora företag är i synnerhet utsatta på grund av deras ringa storlek samt brist på kapital. Denna studie har tagit reda på hur små och medelstora företag inom e-handel arbetar med informationssäkerhet med hjälp av en kvalitativ intervjustudie tillsammans med en induktiv analys. Totalt har fyra respondenter från fem olika företag runt om i Sverige intervjuats. Respondenterna som datan samlats in från har haft olika roller, men alla har haft någon form av ledande roll på respektive företag. Resultatet som tas fram senare i rapporten presenterar insamlat material uppdelat i tre områden. Dessa områden är informationssäkerhetspolicy, personalfrågor och säkerhetsåtgärder. Svaren som samlas in inom dessa områden visar både likheter och skillnader till tidigare litteratur. De tyder på att SME:s inom e-handel har brister inom vissa delar av deras säkerhetsarbete, medans andra delar fungerar bättre.

Bakgrund: Vi befinner oss i nya tider där mycket grundas på teknologisk innovation. Organisationer har sedan långt tillbaka siktat mot att tilldela fler uppgifter till maskiner för att minska kostnader och förbättra effektiviteten. Det är även viktigt för att alltid kunna vara konkurrenskraftiga, skapa ett affärsmässigt mervärde och utveckla prestanda. Digitalisering är något som tar över marknaden och organisationer påverkas stort av detta. Arbete som utförs av humanitär kraft bidrar till höga kostnader för organisationen. Därmed har AI-styrda arbeten vuxit radikalt. Artificiell Intelligens (AI) möjliggör snabb datahantering och automatiserar repetitiva uppgifter som till exempel bankavstämningar och fakturahantering. Forskare är ense om att AI har stor potential och att rollen för AI inom ämnet redovisning kommer att öka mer och mer. Däremot visar tidigare forskning inte lika mycket på den praktiska tillämpningen av AI inom redovisningsprocessen hos företag. Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse om hur och varför/varför inte företag implementerar AI i redovisningsprocessen. Detta genom att ta reda på hur långt företag har kommit idag samt vilka delar av redovisningsprocessen som implementerar AI och motiven till implementeringen. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Studien har vänt sig till redovisningsekonomer och ekonomiansvariga från medelstora företag. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultat och slutsats: Studien visar att företag inte arbetar mycket med AI inom redovisningsprocessen. Den enda delen är i bokföringsdelen, där leverantörsfakturahanteringen använder AI. Det främsta motivet till varför/varför inte AI implementeras mer är på grund av att det inte finns några bra AI-lösningar i redovisningssystemen. Ytterligare motiv som nämnts är kunskapsbrist, kostnad och låg prioritering. / Background: We are in new times where much is based on technological innovation. Organizations since a long time aimed to assign more tasks to machines to reduce costs and improve efficiency. This is in order to always be competitively advantageous, create added business value and develop performance. Digitalisation is something that is taking over the market and organizations are greatly affected by this. Human resources contribute to high costs for organisations. Thus, AI-controlled work has grown radically. AI enables fast data handling and automates repetitive tasks such as bank reconciliations and invoice processing. Researchers agree that AI has great potential and that the role of AI in the subject of accounting will increase more and more. However, research does not show as much on the practical application of AI within the accounting process of companies today. Purpose: The purpose of this study is to understand and investigate how and why companies implement Artificial Intelligence in the accounting process. Thus, the study aims to create an understanding of how far companies have come today as well as which parts of the accounting process implement AI and the motives for the implementation. Method: The study has been carried out using a qualitative method. The study is based on accounting economists and finance managers from medium-sized companies. The empirical material has been collected through semi-structured interviews. Results and conclusion: The study shows that companies do not work much with AI in the accounting process. The only part is in the accounting part, where the supplier invoice management uses AI. The main reason why it is not implemented or implemented more is because there are no good AI solutions in their accounting system. Additional motives mentioned are; lack of knowledge, costly, low priority.

Denna studie syftar till att anpassa Skogsviks konkursprediktionsmodell från 1987 för svenska små och medelstora företag (SMEs). Studien fokuserar även på hur nya redovisningsstandarder för immateriella tillgångar påverkar modellen. Genom att inkludera ett nyckeltal som speglar förhållandet mellan immateriella tillgångar och totala tillgångar (IA) i den justerade modellen, möjliggör studien en jämförelse med Skogsviks Modell. Detta för att utvärdera nyckeltalets relevans i förutsägelsen av konkursrisk för SMEs och undersöka den justerade modellens prediktionsförmåga. Studien undersöker även vilka av Skogsviks Modells variabler som är effektiva för att förutspå konkurs för SMEs. Denna studie bidrar till forskning om redovisningsbaserade konkursprediktionsmodeller för SMEs inom ramen för svensk redovisningspraxis. Modellen skapas genom en probit regression och utvärderas sedan genom två valideringstester, Receiver Operating Characteristic (ROC) och Cumulative Accuracy Profile (CAP). Analysen omfattar data från 544 svenska företag, varav 81 har gått i konkurs. Resultaten visar att den justerade modellen, med nyckeltalet IA, har en högre prediktionsförmåga för SMEs jämfört med Skogsviks Modell utifrån dagens redovisningsstandarder för immateriella tillgångar. Studien bekräftar även att nyckeltalen ROA (Avkastning på totala tillgångar), ETA (Eget kapitalandel) och IA (Immateriella tillgångar i relation till totala tillgångar) är effektiva indikatorer för att förutspå konkursrisken för svenska SMEs idag.

Syfte: Företagsledningen har stor möjlighet att påverka innehållet i årsredovisningen eftersom delar av den saknar regleringar. Detta gör att det finns en problematik om årsredovisningen ger en trovärdig bild av företaget. Enligt tidigare forskning används grafer i årsredovisningar för att påverka läsarens uppfattning om företaget och det har visat sig att företagen snedvrider graferna för att grafen ska se bättre ut. Syftet med denna studie är därmed att undersöka användningen av grafer för finansiella nyckelvariabler i årsredovisningar och snedvridningar av dessa variabler för medelstora företag. Metod: Studien har ett positivistiskt och objektivt synsätt och en deduktiv ansats. Utifrån den teoretiska referensramen formulerades hypoteser som sedan testades mot det empiriska materialet. Det empiriska materialet bestod av grafer från årsredovisningar och detta samlades in genom en kvantitativ innehållsanalys. Studien har en longitudinell design där vi studerade 39 medelstora företag listade på Nasdaq OMX Stockholm under två olika år, vilket resulterade i att 78 årsredovisningar studerades. Det empiriska materialet testades genom statistiska tester för att kunna undersöka hypotesernas acceptans. Resultat & slutsats: Studien har visat att medelstora företag har en hög grafanvändning i årsredovisningar och att de använder sig av grafer för finansiella nyckelvariabler konsekvent över tid. Företagen tenderar att visa positiva trender för finansiella nyckelvariabler men studien har även visat att mer än hälften av dessa variabler presenteras felaktigt genom snedvridningar. Denna studie har visat på en högre andel snedvridna finansiella nyckelvariabler jämfört med tidigare forskning som har undersökt stora företag. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom denna studie har visat att det finns snedvridningar i grafer för finansiella nyckelvariabler för medelstora företag listade på Nasdaq OMX Stockholm vore det intressant med ytterligare studier inom området för små och stora företag. Detta för att undersöka om små respektive stora företag skiljer sig från medelstora företag gällande snedvridningar för finansiella nyckelvariabler. Vidare vore det även intressant att undersöka snedvridningar för samtliga grafer i årsredovisningar.  Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till att öka förståelsen för hur medelstora företag använder grafer för finansiella nyckelvariabler i sina årsredovisningar. Den bidrar även till nya kunskapsområden eftersom inga tidigare studier har undersökt varken svenska eller medelstora företag. Studien visar att grafer för finansiella nyckelvariabler tenderar att visas på ett felaktigt sätt för att ge en bättre bild av företaget. Denna studie ökar därför medvetenheten hos läsare av årsredovisningar att grafer inte alltid presenteras på ett tillförlitligt sätt. / Aim: The management has a great opportunity to influence the content of annual reports as there are elements that do not adhere to regulations. Hence there is a concern whether the annual report is a reliable representation of a company. According to previous research, graphs are used in annual reports with the purpose of influencing the reader’s perception about the company. Furthermore, it has been demonstrated that some companies distort the graphs with the purpose of improving their appearance. Thus, the purpose of this study is to investigate the use of graphical representations of key financial variables in annual reports, and the distortion of these variables in mid size companies. Method: The study has a positivist and objective approach with a deductive undertaking. Hypotheses has been formulated based on the theoretical framework, they have thereafter been tested against the empirical findings. The empirical material consisted of various graphs from annual reports which were collected through a quantitative content analysis. The study has a longitudinal design in which we have studied 39 mid size companies during two different years, in total 78 annual reports have been studied. The empirical material has been analyzed through statistical tests with the purpose of investigating the acceptance of the hypotheses. Result & conclusions: The study has shown that mid size companies has an elevated usage of graphs in annual reports, and that they use graphical representations of key financial variables consistently over time. The companies tend to show positive trends for key financial variables, however the study has shown that a majority of these variables are erroneously represented due to distortions. The study has demonstrated a higher share of distorted key financial variables compared to earlier research which has been focused on large companies. Suggestions for future research: As this study has demonstrated the existence of distortions in graphical representations of key financial variables in mid size companies, it would be interesting to conduct further studies in the area of Swedish small and large size companies. Hence investigating if small and large size companies are any different compared to mid size companies regarding distortions of key financial variables. Furthermore it would be interesting to investigate distortions of all graphical representations in annual reports. Contribution of the thesis: The study contributes to an increased understanding of how mid size companies use key financial variables in their annual reports. It also contributes to new knowledge areas as no previous studies has investigated Swedish nor mid size companies. The study shows that graphical representations of key financial variables tend to be exposed erroneously in order to improve the image of the company. Thus, this study increases the awareness of the reader’s of annual reports and alerts them that graphs are not always presented in a reliable way.

Dagens konkurrensutsatta marknad ställer stora krav på organisationer och deras användning av hjälpmedel för att överleva och skapa konkurrensfördelar. Business intelligence är en samlingsteknik som för varje dag får allt större uppmärksamhet och som för många organisationer blivit ett måste för överleva. Tyvärr är implementationen av BI-tekniker problematisk och över 50 % av alla BI-initiativ misslyckas. Därför har en del studier forskat kring de kritiska framgångsfaktorerna för implementation av BI, som anses som en nyckel för att lyckas med implementationen. I den stora majoriteten av studierna utgår de kritiska framgångsfaktorerna dock från stora företag. De har andra förutsättningar än små och medelstora företag (SMF) som 99.9% av alla företag i Sverige består av. Studien har därför skapat en ram med kritiska faktorer speciellt uttagna för SMF med frågeställningen: Vilka är de kritiska framgångsfaktorerna för implementation av ett business intelligence system i SMF? Ramen skapades med litteraturstudie i kombination med expertintervjuer. Studiens ram visar att faktorerna inte skiljer sig nämnvärt efter företagsstorleken, utan efter projektets storlek. Nyckelord: Business intelligence, Kritiska framgångsfaktorer, Implementation, Små och medelstora företag / Today’s competitive market places great demands on organisations and their use of means to survive and gain competitive advantages. Business intelligence (BI) is an umbrella term of technologies that has become necessary for many organisations to survive the competitive market, and it gets more attention for every passing day. Unfortunately, the implementation of BI technologies is problematic and statistics show that more than 50% of all BI-initiatives fail. Therefore, some studies have identified critical success factors (CSFs), crucial for the implementation of BI, which is considered as a key for the success of a BI-project. However, the majority of the CSFs are based on large, international enterprises. Which differ from small and medium-sized enterprises (SMEs) which 99.9% of all Swedish companies consist of. Thus are the identification of relevant CSFs for SMEs crucial. The study has therefore with the research question: Which are the CSFs for implementation of BI-systems in SMEs created a framework with CSFs specially designed for SMEs, based on a literature review combined with expert interviews. The analysis and result of the study shows that the CSFs do not differ in terms of the organisation size, rather it differs depending on the size of the project. However, the study has also identified previously unidentified critical success factors crucial for the implementation of BI-systems. Keywords: Business intelligence, Critical Success factors, Implementation, Small and medium-sized enterprises

I dagsläget är det svårt för företag att behålla en stark marknadsposition och utmaningen ligger dels i att regelbundet presentera nya produkter på marknaden och ständigt skapa nya innovationer. Genom att använda sig av Lean Product Development i produktutvecklingsprocessen kan företagen anta utmaningen. Det kan dock vara svårare för små och medelstora företag då de kan ha begränsade resurser. Syftet med denna studie var därför att ta fram en projektmodell för produktutvecklingsprojekt i små och medelstora företag. Studien bygger på kvalitativa forskningsmetoder där sekundärdata samlades in genom både bibliotekskatalogen vid Mittuniversitetet och sökningar i forskningsdatabaser på Internet. Därefter samlades primärdata in via intervjuer för att göra en fallstudie och ett teoretiskt applicerbarhetstest. Resultatet som genererades visade att det som karakteriserar produktutvecklingen i små och medelstora företag var främst att chefen eller ägaren ofta påverkar produktutvecklingen och nyckelfaktorerna för en framgångsrik produktutveckling är processer, resurser, strategier och en god kommunikation. Den slutgiltiga projektmodellen baseras i stora drag på den generella projektmodellen och genomgick inga större förändringar efter det att det teoretiska applicerbarhetstestet hade genomförts. Projektmodellen består av fem stycken faser: förstudie, planering, genomförande, avslut och effekthemtagning. Samtliga presenterade projektmodeller skulle kunna fungera för att skapa processer, resurser, strategier och en god kommunikation. De nämnda projektmodellerna skiljer sig något i utformning och fokuserar på olika saker. Det som skiljer projektmodellerna åt är både roller och ansvarsbeskrivningar, beslutspunkter samt projektmodellernas olika faser. Det nyhetsvärde som denna studie har bidragit med är hur små och medelstora företag kan arbeta med projekt inom produktutveckling, och en fråga som har väckts är hur denna projektmodell skulle kunna se ut för att främja hela organisationen och inte endast produktutvecklingsavdelningen. / Today it is hard for companies to keep a strong market position and one part of the challenge is to regularly present new products on the market and constantly create new innovations.  The companies can accept that challenge by using Lean Product Development in the product development process. It can however be more difficult for small and medium sized enterprises as they may have limited resources. The purpose with this study was therefore to develop a project model for product development in small and medium sized enterprises. The study was built on qualitative research methodologies, first secondary data was collected through both the Mid Sweden University’s library catalog and searches in research databases on the Internet. Then, the primary data was collected through interviews to create a case study and a theoretical applicability test. The generated result showed that it characterizes the product development in small and medium sized enterprises primarily was that the manager or owner often affect the product development and the key factors for a successful product development was processes, resources, strategies and a good communication. The final project model are in general based on the general project model and did not underwent any major changes after the theoretical applicability test had been carried out. The project model consists of five phases: feasibility study, planning, implementation, closing and effect transfer. All of the presented project models could work to create processes, resources, strategies and a good communication. The mention project models differ slightly in the design and they are focusing on different areas. The differences in the models are the roles and responsibilities descriptions, decision points and the models different phases. The newsworthy this study has contribute with is how small and medium sized enterprises can work on projects in product, and one question that has been raised is how this project model could look like to promote the whole organization not only the product development departure.