The refugee crisis during 2015 developed into a highly debated topic. Morning sofas on television, afternoon broadcasts on radio, evening newspapers' leaflets - the news focus was crystal clear. All written reports at that time included diverse topics, including the size of the refugee migration, the long-term economic effects of the refugee crisis, the politicians' proposals, the negotiations in the EU and the tragic accidents in the Mediterranean. The "migration crisis" became a recurring concept and various news media generated their own works where they clearly gave an overview of how people went through a plethora of nasty and violent events to avoid an inevitable fate in their native countries. Majority of the people who fled in 2015 made their way to Europe across the Mediterranean, often in overcrowded boats capsizing on the high seas. Soon thereafter, the Balkan Peninsula, became the alternative route to EU, reason being the life-threatening challenges which the aforementioned route included.  Therefore, this essay will look beyond the scope of SVT, TV4, DN, Expressen, Aftonbladet and various Swedish media. The primary focus will be on Kosovo media and its reporting. Greater insight of the methods used by a country who lacks economic growth compared to Sweden, during the biggest challenges of our time, will be the focal point. This study may also be relevant from a societal perspective, as Kosovo, together with other Balkan countries, became important partners for the EU in dealing with the refugee crisis in 2015. / Flyktingkrisen 2015 blev ett debatterad ämne under året 2015. Morgonsoffor på tv, eftermiddagssändningar i radio, kvällstidningarnas löpsedlar – nyhetsfokuset var alltså tydligt. Det rapporterades om flyktingvandringens storlek, de långvariga ekonomiska effekterna av flyktingkrisen, politikernas utspel, förhandlingarna i EU och de tragiska olyckorna i medelhavet. ”Migrationkrisen” blev ett upprepande begrepp och olika nyhetsmedier genererade egna verk där de tydligt gav en överblick på hur människor genomgick en uppsjö av otäcka samt våldsamma händelser i strävan mot att undvika ett ofrånkomligt öde i deras hemländer.
Merparten av de människor som var på flykt under 2015, tog sig till Europa över Medelhavet, i många fall i överfulla båtar som kapsejsade på öppet hav. När Medelhavet visade sig vara en komplicerad och livsfarlig flyktväg valde fler människor att försöka ta sig till EU via Balkanhalvön. Därav kommer den här uppsatsen att se bortom SVT, TV4, DN, Expressen, Aftonbladet och diverse svenska medier. Det primära fokuset kommer riktas till kosovanska medier samt dess rapportering. Detta för att få ett större inblick på hur en av vår tids största utmaningar hanteras av ett land som inte har lika bra ekonomiska förutsättningar i kontrast till Sverige. Även ur ett samhälleligt perspektiv kan denna undersökning vara relevant, då Kosovo tillsammans med andra Balkanländer blev viktiga partners för EU i hanteringen av flyktingkrisen under 2015.

Journalism is a part of the foundation of a democracy and is responsible for giving a wide view of the society, examining the authorities and making sure to give a nuanced picture of reality. With the rapid flow of information given to us by the digital media, journalism has gained tremendous competition from third parties and private individuals. At the same time, surveys have been carried out where politicians and press secretaries find that journalists today are unable to cover reality to the extent that would be desired. The economic situation has meant that many local offices have had to be closed down, which has contributed to white spots that are no longer covered in Sweden. In this survey, semi-structured interviews were conducted with parliamentary politicians, journalists and press secretaries in the political arena to get answers on how they view the journalism's democratic role, the future of journalism and how digitalization has affected journalism. The answers were thematised and analyzed against theories of media convergence, journalism's democratic role and political communication. In several themes that were found among the answers, there is consensus in the interviewees' answers and opinions questions. For example, journalism faces major challenges in the future in a society with easy ways of disseminating disinformation, and that journalists themselves need to find the solution to preserve their relevance and credibility. / Journalistik är en del av grundstommen i en demokrati och ansvarar för att bevaka samhället, granska makteliten och se till att ge en nyanserad bild av verkligheten. I och med det snabba informationsflödet som de digitala medierna gett oss idag har journalistiken fått enorm konkurrens från utomstående aktörer och privatpersoner. Samtidigt har undersökningar gjorts där politiker och pressekreterare tycker att journalister idag inte klarar att bevaka i den mån som skulle önskas. Den ekonomiska situationen har gjort att många lokalredaktioner har fått läggas ner vilket har bidragit till vita fläckar som inte längre bevakas i Sverige. I den här undersökningen genomfördes semistrukturerade intervjuer med riksdagspolitiker, journalister och pressekreterare inom den politiska arenan för att få svar på hur de ser på journalistikens demokratiska roll, journalistikens framtid och hur digitaliseringen har påverkat journalistiken. Svaren tematiserades och analyserades mot teorier om mediekonvergens, journalistikens demokratiska roll och politisk kommunikation. I flera teman som hittades bland svaren råder det konsensus i intervjupersonernas svar och åsikter frågeställningarna. Exempelvis att journalistiken står inför stora utmaningar i framtiden i ett samhälle med lätta sätt att sprida desinformation, och att journalisterna själva behöver hitta lösningen för att bevara sin relevans och trovärdighet.

<p>Syfte: Syftet är att se om det finns likheter och skillnader mellan Oslobodjenjes, DN:s och New York Times rapportering om massakern som inträffade den 5 februari 1994 på Markalemarknaden i centrala Sarajevo. Syftet är också att se hur journalister från de tre tidningarna förhåller sig till händelsen och de inblandade aktörerna. Avsikten är dessutom att upptäcka om vilken typ av journalistik det handlar om i rapporteringen om den utvalda krigssituationen, samt att se av vilka metoder som tidningarna använder sig av för att uppnå och förmedla ett visst budskap om situationen till sina läsare.</p><p>Metod: kritisk diskursanalys</p><p>Material:</p><p>Oslobodjenje (11-18 februari 1994), Sarajevo/Ljubljana. Europeisk utgåva. Nr. 48</p><p>Dagens Nyheter (6-7 februari 1994)</p><p>New York Times (6-7 februari 1994)</p><p>Huvudresultat:</p><p>Det har visats existera både likheter och skillnader mellan de utvalda tidningarnas rapportering om Markalemassakern. Tidningarna har på ett likadant sätt definierat massakern, samt offer. Dock finns det skillnader mellan tidningarnas förhållningssätt till de inblandade parterna i konflikten, samt till de internationella aktörerna. När det handlar om typen av journalistiken i rapporteringen om Markalemassakern, har det visats existera sida vid sida olika typer av journalistiken. Resultaten har också visat att tidningarna, i produceringen av en bestämd kunskap om situationen, använt sig av nästan likadana metoder. Dessa metoder har även lett till insikten om att tidningarna strävat efter att visa och bevisa existensen av den ”objektiva” nyhetsförmedlingen. Dock har enbart New York Times lyckats bekräfta sin profil som ”oberoende” och ”objektiv” förmedlare av situationen på Markalemarknaden. Hos andra två tidningar har det varit svårt att bekräfta en sådan status, då Oslobodjenjes rapportering visade följa en bosnisk politisk linje, medan det hos Dagens Nyheter uppenbarades ett NATO-perspektiv.</p>

Syfte: Syftet är att se om det finns likheter och skillnader mellan Oslobodjenjes, DN:s och New York Times rapportering om massakern som inträffade den 5 februari 1994 på Markalemarknaden i centrala Sarajevo. Syftet är också att se hur journalister från de tre tidningarna förhåller sig till händelsen och de inblandade aktörerna. Avsikten är dessutom att upptäcka om vilken typ av journalistik det handlar om i rapporteringen om den utvalda krigssituationen, samt att se av vilka metoder som tidningarna använder sig av för att uppnå och förmedla ett visst budskap om situationen till sina läsare. Metod: kritisk diskursanalys Material: Oslobodjenje (11-18 februari 1994), Sarajevo/Ljubljana. Europeisk utgåva. Nr. 48 Dagens Nyheter (6-7 februari 1994) New York Times (6-7 februari 1994) Huvudresultat: Det har visats existera både likheter och skillnader mellan de utvalda tidningarnas rapportering om Markalemassakern. Tidningarna har på ett likadant sätt definierat massakern, samt offer. Dock finns det skillnader mellan tidningarnas förhållningssätt till de inblandade parterna i konflikten, samt till de internationella aktörerna. När det handlar om typen av journalistiken i rapporteringen om Markalemassakern, har det visats existera sida vid sida olika typer av journalistiken. Resultaten har också visat att tidningarna, i produceringen av en bestämd kunskap om situationen, använt sig av nästan likadana metoder. Dessa metoder har även lett till insikten om att tidningarna strävat efter att visa och bevisa existensen av den ”objektiva” nyhetsförmedlingen. Dock har enbart New York Times lyckats bekräfta sin profil som ”oberoende” och ”objektiv” förmedlare av situationen på Markalemarknaden. Hos andra två tidningar har det varit svårt att bekräfta en sådan status, då Oslobodjenjes rapportering visade följa en bosnisk politisk linje, medan det hos Dagens Nyheter uppenbarades ett NATO-perspektiv.

Mediernas marknader konvergerar och det finns alltfler medieformer att ta del av samma innehåll på, så utbudet på mediemarknaden förändras. Konkurrensen hårdnar, vilket leder till att medieföretag och deras ägande mediekonglomerat går samman, samt sprider sig horisontellt på flera arenor. Man måste synas och konsumeras för att existera. När det skapas nya mediekanaler är det av relevans att förstå vad det innebär. Kritiskt tänkande behövs för att behålla den demokrati som råder och de medborgerliga rättigheter som hör där till. Människor skapar sig en bild av omvärlden genom medierna. Det är därför intressant att se till huruvida dess utveckling påverkar samhället och vice versa, hur medierna påverkar samhället. Studien du håller i din hand ska handla om denna utveckling, att mediernas marknader och former förändras och utvecklas. Som hjälp har jag tagit två satsningar som har skett på det senaste. Aftonbladet skapar en egen TV kanal, TV7 och Expressen skapar sportkanalen TV4 SPORT – Expressen. Dessa två studieobjekt får stå som exempel på den konvergerande mediemarknaden. Det jag vill ha svar på är hur den svenska mediemarknaden ser ut idag enligt mediemarknaden själv och jag vill ta reda på det genom att få en uppfattning om hur själva medierapporteringen sker av journalisterna själva. Jag har då sökt i flera års tidningar kring dessa två satsningar av Expressen och Aftonbladet. Mitt mål är att finna några genomgående teman i dessa och försöka förstå de motivationerna som ligger bakom. Det man ser i debatten är att mediemarknaden idag är mycket komplex och i ständig förändring. Vi ser att det inte förekommer en stor kritisk rapportering eller debatt i medierna kring just mediernas förändringar. De flesta artiklar är av informativ karaktär. Vi ser också av resultatet att tittaren har försvunnit i debatten. De teman som ses i rapporteringen är bland annat att det finns en drivkraft för medieföretag att stärka sitt varumärke och försäljningar och sammanslagningar sker fram och tillbaka och leder till att det inte är lätt för ett litet medieföretag att verka i den hårda konkurrensen. Att ha ett starkt varumärke är av stor betydelse. Vi ser också att produktionen, konsumtionen och innehållet påverkas av den nya tekniken, vilket leder till att medieföretagen blir innehållsföretag och sprids horisontellt. Vi ser också betydelsen av inkomsten det vill säga annonserna för företagens överlevnad och betydelsen av att ha en ”pengamaskin” i ryggen. En finansiell vinning är målet. Alla dessa faktorer man ser i dessa teman är några av de bakomliggande motiven till varför mediemarknaden ser ut som den gör idag och att de är ett resultat av varandra i en stor komplicerad mediemarknad.

<p>Mediernas marknader konvergerar och det finns alltfler medieformer att ta del av samma innehåll på, så utbudet på mediemarknaden förändras. Konkurrensen hårdnar, vilket leder till att medieföretag och deras ägande mediekonglomerat går samman, samt sprider sig horisontellt på flera arenor. Man måste synas och konsumeras för att existera.</p><p>När det skapas nya mediekanaler är det av relevans att förstå vad det innebär. Kritiskt tänkande behövs för att behålla den demokrati som råder och de medborgerliga rättigheter som hör där till. Människor skapar sig en bild av omvärlden genom medierna. Det är därför intressant att se till huruvida dess utveckling påverkar samhället och vice versa, hur medierna påverkar samhället.</p><p>Studien du håller i din hand ska handla om denna utveckling, att mediernas marknader och former förändras och utvecklas. Som hjälp har jag tagit två satsningar som har skett på det senaste. Aftonbladet skapar en egen TV kanal, TV7 och Expressen skapar sportkanalen TV4 SPORT – Expressen. Dessa två studieobjekt får stå som exempel på den konvergerande mediemarknaden.</p><p>Det jag vill ha svar på är hur den svenska mediemarknaden ser ut idag enligt mediemarknaden själv och jag vill ta reda på det genom att få en uppfattning om hur själva medierapporteringen sker av journalisterna själva. Jag har då sökt i flera års tidningar kring dessa två satsningar av Expressen och Aftonbladet. Mitt mål är att finna några genomgående teman i dessa och försöka förstå de motivationerna som ligger bakom.</p><p>Det man ser i debatten är att mediemarknaden idag är mycket komplex och i ständig förändring. Vi ser att det inte förekommer en stor kritisk rapportering eller debatt i medierna kring just mediernas förändringar. De flesta artiklar är av informativ karaktär. Vi ser också av resultatet att tittaren har försvunnit i debatten. De teman som ses i rapporteringen är bland annat att det finns en drivkraft för medieföretag att stärka sitt varumärke och försäljningar och sammanslagningar sker fram och tillbaka och leder till att det inte är lätt för ett litet medieföretag att verka i den hårda konkurrensen. Att ha ett starkt varumärke är av stor betydelse. Vi ser också att produktionen, konsumtionen och innehållet påverkas av den nya tekniken, vilket leder till att medieföretagen blir innehållsföretag och sprids horisontellt. Vi ser också betydelsen av inkomsten det vill säga annonserna för företagens överlevnad och betydelsen av att ha en ”pengamaskin” i ryggen. En finansiell vinning är målet.</p><p>Alla dessa faktorer man ser i dessa teman är några av de bakomliggande motiven till varför mediemarknaden ser ut som den gör idag och att de är ett resultat av varandra i en stor komplicerad mediemarknad.</p>

This is a qualitative interview study where the purpose is to compare the view and experience of the Våxnäs district between individuals who live in the district and people who have moved out of the district. Furthermore, the purpose is to investigate whether local media affect the individual's view and experience of the district. The study is based on eight interviews where the interviewees live in the district and moved out of the district Våxnäs. The results have been analyzed based on a thematic qualitative analysis. A qualitative content analysis of local news articles has also been carried out, to examine how the media report on the area. The results have been analyzed empirically and theoretically based on sociological theories and concepts such as stigma, the definition of the situation, self-fulfilling prophecy, and the functions of a district. This study shows that the two groups of have a predominantly negative view of and experience of the Våxnäs district. The difference between the two groups is that the residents experience the district as positive periodically, while the emigrants experienced the district mostly negatively. A factor that governs the view and experience of the district is the different seasons. The results also show that the views and experience of the district by the people who live in the district and the people who have moved out of the district is affected by how others talk about the area, as well as how the media reports about the area. Based on the results of the content analysis and the thematic qualitative analysis, it can be deduced that the media's reporting is predominantly negative, and that the individual speaks negatively about the area. Furthermore, this is something that creates a stigmatization of the area, where the area is attributed negative characteristics. The study shows that the media’s reporting partly affects participants in different ways depending on what the media reports about. What affects the individual is the reporting of crime, gangs and threats that occur in the area. Furthermore, the content analysis shows that the media's reporting on Våxnäs produces two images. One image is characterized by crime and the other image is characterized by growth in the area. These two images can collide, which can create confusion for the individual who may become insecure and don’t know what to believe in relation to the reporting by the media.