• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 37
  • Tagged with
  • 37
  • 21
  • 15
  • 15
  • 9
  • 9
  • 7
  • 7
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Knallskott. Böter. Förlust 3-0. : En bildanalys av medierapporteringen efter läktarincidenten i fotbollsmatchen mellan Syrianska och AIK 2011. / Bangers. Fines. Defeat 3-0. : An image analysis of the media reports after the incidents on the terraces during the football match between Syrianska and AIK 2011.

Ekström, Niclas, Nordholm, Jack January 2012 (has links)
In the 2011th Swedish football league three games were suspended because ofbangers that exploded on the terraces. The first suspended match was played by Syrianska and AIK. We have performed an image analysis of two of Sweden’s biggest newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter, to see how they reported fromthat incident. The reports from the first incident are important because the mediareporting from the first incident might have determined the attitude of the press and the Swedish football association (SvFF) towards the supporters for the remainder of the season. We have analyzed all the articles with photographs in these newspapers sports section the first, the second and the third day after the incident. We have usedimage analysis as the method for our work, which include analyzing the context likethe title of the articles, opening paragraph and the image text. We found that the reporting from this incident was very similar to what socialscientist Johan Galtung refers as war journalism. The reports were not trying to find solutions instead it intended to point fingers at the persons who they thought was guilty of the incident - sheep goats. It also focused on the conflict and the fight. The reports from the incident were dramatic, and especially in Aftonbladet, which dramatized it with big headlines in capital letters. In both newspapers the supporters were marginalized. Not a single supporter was interviewed in Aftonbladet or DagensNyheter. Our conclusion is that there is a tendency in sports journalism where metaphors andidentities which emphasize conflict and violence return more frequently.
22

SOMEWHERE OVER THE RAINBOW... : En studie av Lisebergs krishantering och medierapporteringen vid Rainbow-olyckan 2008 / SOMEWHERE OVER THE RAINBOW... : A study about Liseberg's crisis communication and the media report during the Rainbow-accident 2008

Martinsson, Malin, Stenquist, Linnéa January 2008 (has links)
<p>Sommaren 2008 inträffade en extraordinär händelse på nöjesparken Liseberg i Göteborg. Åkattraktionen Rainbow gick sönder och flera passagerare skadades och fick föras till sjukhus. Media har följt denna händelse och det har spekulerats kring Lisebergs agerande och säkerhet.</p><p>Ämnena krishantering och medierapportering är ständigt aktuella i dagens samhälle och är kopplade till varandra. Det är viktigt för ett företag att ha bra krisberedskap och en god kontakt med media. Media rapporterar krisen till omvärlden, men en medvetenhet bör finnas om att olika källor kan spegla en händelse på olika sätt.</p><p>Syftet med denna uppsats är att se hur Lisebergs krishantering såg ut vid tiden för den extraordinära händelsen sommaren 2008. Vidare avser vi att ta reda på om krishanteringen fungerade som den skulle vid händelsen. I vårt syfte ingår även att undersöka hur tre olika tidningar i Sverige; Aftonbladet, Göteborgs Posten (GP) och Dagens Nyheter (DN) lyfte fram Lisebergs agerande vid händelsen, se hur de lyfte fram händelsen i övrigt och se om det skiljde något mellan deras rapportering.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod som har sin grund i hermeneutiken. Vi genomförde en intervju som sedan transkriberades och analyserades. Vidare samlades artiklar in från de olika tidningarna och analyserades med en systematisk textanalys och en iscensättningsmetod.</p><p>Vårt resultat som vi fick fram genom ovanstående metoder visade följande: Liseberg hade en väl genomarbetad krishantering vid tiden för olyckan. Denna krishantering ansåg de själva fungera bra och som de hade tänkt från början. Det skiljer sig i medierapporteringen mellan de olika tidningarna. De framställer händelsen på olika sätt, fokuserar på olika saker och framhåller Lisebergs agerande olika mycket.</p>
23

Flyktingkris? : En språkvetenskaplig studie av hur ordet flykting användes i svensk medierapportering hösten 2015

Sörgard, Maria January 2016 (has links)
Hösten 2015 var medierapporteringen om ”flyktingkrisen” intensiv; den stora mängd flyktingar som kom till Sverige under sommaren och hösten lyftes också fram som det som framförallt hade präglat året i medias nyårssummeringar. I denna uppsats undersöks hur ordet flykting använts i totalt 293 artiklar i de två rikstäckande svenska tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet under tre tjugodagars- perioder i augusti till november 2015, med syftet att se hur innebörden i begreppet flykting skrivs fram. Det som undersöks är dels hur ordet flykting används grammatiskt och syntaktiskt, dels i vilka sammanhang som det används. Resultatet av undersökningen visar att flykting nästan alltid förekommer i plural eller i abstrakta sammansättningar. Sammantaget är det en bild av ett anonymt kollektiv som ges. Flykting förekommer sällan med andra attribut än mängdangivelser och när flykting stått som subjekt, vilket varit i cirka 37 procent av de undersökta förekomsterna, har det i flertalet fall varit med rörelseverb, så som kommer och anländer. Vad flyktingarna har för tankar och känslor nämns inte. I den andra delen av undersökningen har jag studerat vad de artiklar där ordet flykting förekommer handlar om. Analysen visar att det främst är politik och allmänhetens reaktioner på flyktingkrisen – ofta negativa reaktioner, men under en del av den undersökta tiden även hjälpsamma – som tidningarna har rapporterat om. De slutsatser man kan dra av resultaten är att bilden av flyktingar som getts i media har varit ensidig. Rapporteringen har inte varit uppenbart negativ, men ändå avhumaniserande.
24

Supervalåret i Europa 2017 : En kvalitativ undersökning om rapporteringen kring europeiska val i svensk morgon- och kvällspress.

Molin, Ellinor, Petersson, Sandra January 2017 (has links)
År 2017 har benämnts som ett supervalår i Europa där många europeiska länder har gått till val. Den här uppsatsen handlar om hur utvalda europeiska val har gestaltats och hur nyhetsvärderingsprocessen har gått till på redaktionerna i svenska morgon- och kvällstidningar i samband med supervalåret. Valen som har undersökts i den här uppsatsen är det tyska, franska, brittiska, isländska, kosovanska och albanska som alla har haft nationella val år 2017.   Uppsatsens syfte har varit att jämföra den svenska mediebevakningen av nationella europeiska val med utrikesredaktörers uppfattningar kring denna bevakning. I uppsatsen har kvalitativ innehållsanalys och intervjuer använts för införskaffandet av material. Teoretiskt ramverk har varit gestaltningsteori och grindvaktsterori.   Resultatet visar att länder som är med i Europeiska unionen får större plats i svenska medier än länder som inte är medlemmar. Det bekräftar både innehållsanalys och intervjuer. Vi kan se att stora länder som ligger närmare Sverige på flera plan får mer uppmärksamhet i tidningarna. Tyskland, Frankrike och Storbritannien har större påverkan på Sverige än Island, Kosovo och Albanien. Slutsatsen är att närhetsprincipen socialt, ekonomisk, kulturellt och politiskt har spelat en betydande och påtaglig roll för hur svenska medier har rapporterat om europeiska val under supervalåret.
25

Är media obotliga pessimister? : En kvantitativ innehållsanalys om svenska mediers coronarapportering

Hovryd, Felicia, Kaiser, Douglas January 2021 (has links)
Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka hur mediers coronarapporteringen sett ut i utifrån PERMA-modellen. I denna studie kommer vi även undersöka om rapporteringen förändrats över tid och om rapporteringen följt tidigare teorier om krisjournalistik. Vidare kommer vi också jämföra hur dags- och kvällspress har rapporterat om corona utifrån ett konstruktivt synsätt och om de skiljt sig i sin rapportering. De teorier vi har implementerat är konstruktiv journalistik, krisjournalistik och gestaltningsteorin. I denna studie har en kvantitativ innehållsanalys använts för att undersöka 120 artiklar under de två vågorna av coronapandemin 2020 från de fyra största dags- och kvällspresstidningarna – Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Resultatet visade att mediernas rapportering om corona inte har gått i linje med PERMA-modellen, men konstruktiv journalistik återfanns minimalt bland dags- och kvällspress. Vi kunde se förändringar i coronarapporteringen över tid som kan härledas till teorin om krisjournalistik som förklarar hur medias rapportering består av två stadier.  Slutligen kom vi fram till att coronarapporteringen präglats av ett negativ synsätt som inte korrelerar med antingen PERMA-modellen eller konstruktiv journalistik.
26

Skillnader i medias brottsrapportering : Sker det en underrapportering av våld i nära relation, i förhållande till skjutningar, i svensk media?

Bramme, Julia, Pacolli, Greta January 2020 (has links)
Den här studien ämnar undersöka hur medias rapportering ser ut när det kommer till våld i nära relation samt skjutningar under 2015–2019. Samt att undersöka om det finns en skillnad i medias rapportering i förhållande till anmälningsstatistik. Som grund för urvalet används fyra av Sveriges största tidningar. Nämligen Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Datainsamlingen sker genom ett insamlande av nyhetsartiklar som belyser de valda brottskategorierna, utifrån förutbestämda krav och begränsningar. Frågorna som ämnas bli besvarade i denna studie baseras dels på huruvida det faktiskt finns en skillnad när det kommer till medias publiceringar av artiklar gällande våld i nära relation men också skjutningar. Vidare ämnar studien även besvara vad en eventuell skillnad kan förklaras av samt om det finns en skillnad i antalet artiklar och hur stort anmälningsantalet för de två brottskategorierna är. Resultatet visade att våld i nära relation mot kvinnor är underrepresenterade i media, både i relation till skjutvåld mot män och till antalet anmälda brott. Skjutvåld rapporteras i högre utsträckning i media samtidigt som antalet anmälda brott är betydligt lägre för skjutvåld än för våld i nära relation. En förklaring till medias rapportering kan vara att journalister vill fånga allmänhetens intresse och rapportera om sådant de vet säljer.
27

”Sverige har blivit attackerat” : - En kritisk diskursanalys av svensk nyhetsmedias porträttering av (terror)dåden i Trollhättan och på Drottninggatan

Kümin, Petra, Savelin, Daniella January 2021 (has links)
Den här studien undersöker Aftonbladets och Dagens Nyheters rapportering och rubricering av två svenska dåd som har blivit kategoriserande som terrordåd, det i Trollhättan 2015 samt det på Drottninggatan i Stockholm 2017. Undersökningen utgick från benämningarna terrorism/våldsdåd, och skillnaderna i hur dåden framställs i media beroende på gärningspersonens etnicitet och religion. Syftet med studien är således att undersöka dessa tidningars språkbruk under de inledande dygnen och se om det finns en skillnad beroende på gärningspersonens etnicitet och religion. Studien tar avstamp i den kulturella kriminologin och i ett etnicitetsperspektiv. Tidigare forskning inom detta område har utvecklat teoretiska koncept för att förstå medias framställning av terrorism och gärningspersoner där kopplingar görs till deras etnicitet och religion. I det teoretiska ramverket och den tidigare forskningen presenteras begreppen andrafiering, folkdjävul, framing och intersektionalitet. Dessa begrepp utgör den grund analysen vilar på. Studien tillämpar en kritisk diskursanalys för att undersöka hur dåden rubriceras och diskuteras beroende på gärningspersonens etnicitet/religion. Studien analyserar också hur den eventuella diskrepansen kan förstås diskursivt ur kriminologisk teoribildning om etnicitet. Resultatet visade att det fanns en skillnad i hur dåden framställs, både i form av en diskursiv skillnad beroende på gärningspersonen men också en skillnad i hur Vi och Dem konstrueras, som båda grundar sig i gärningspersonernas skilda etnicitet.
28

DELAKTIGHET OCH OMSORG – DEN EVIGA DRAGKAMPEN? : En kritisk diskursanalys av medieframställningar av barns rättigheter / The struggle between participation and care - a continual case? : A critical discourse analysis on medias portrayal of children's rights

Persson, Arvid, Palo Fängvall, Julia January 2023 (has links)
De senaste åren har inneburit förändringar i barnrätt med bland annat införandet av barnkonventionen som svensk lag 1 januari 2020 (Åklagarmyndigheten, 2020) och konventionen som lag skapar möjligheter för en förändrad syn på barn som rättighetsbärare (Singer, 2022). Samtidigt har en kartläggning av domar om vårdnad, boende och umgänge visat på att barns rätt till delaktighet beaktas i låg utsträckning i domarna (Jämställdhetsmyndigheten, 2021), och i tidigare forskning är barns delaktighet i sådant som rör dem ett återkommande ämne av intresse. Syftet med denna studie är att utifrån en kritisk diskursanalys undersöka hur barns rättigheter framställs i traditionellt mediematerial som rör barnrättsfallen lex Bobby, lex Lilla hjärtat och lex Tintin. 11 stycken nyhetsartiklar valdes ut för lex Bobby, och lex Tintin, samt 14 stycken för lex Lilla hjärtat. De huvudsakliga resultaten visar på att barns rättigheter framställs som rätt till skydd och en trygg uppväxt, men även i form av rätt till delaktighet och att få sin röst hörd. De huvudsakliga slutsatserna är att medieframställningarna av barns rätt har förändrats över tid - från att framställa barn som ett objekt i behov av skydd, till en egen aktör som har rätt att få sin röst hörd. Studien visar även att vem som framställs som ansvarig för att barnens rättigheter inte beaktas också har förändrats över tid. I det första fallet lex Bobby, framträdde diskurser som fokuserade på civilsamhällets passivitet gällande att agera vid misstanke om att barn far illa, medan fokuset i den mer sentida medierapporteringen kring lex Lilla hjärtat och lex Tintin manifesterade en enighet kring behovet av lagändringar som tar barns rätt till delaktighet på allvar, och uttryck för att rättsväsendet behöver kompetenshöjningar för att säkerställa att barns egen delaktighet och inställning beaktas i ärenden som rör dem.
29

Mediabilden av kameraövervakning i utsatta områden : En kvalitativ innehållsanalys om utsatta områden dess mediala representation i rapporteringen av kameraövervakning

Asli, Ali January 2019 (has links)
I denna studie undersöks mediabilden av utsatta områden genom rapporteringen av kameraövervakningen. Syftet med denna uppsats är att med kvalitativ innehållsanalys undersöka nyhetsartiklar som framställer utsatta områden och invånarna bosatta där. Med hjälp av ett sociologiskt perspektiv ämnas att förklara och skapa förståelse för mediabilden av utsatta områden. De teorier som ligger till grund för denna studie är ”stämplingsteorin” och ”etablerade och outsiders-teorin. Metodansatsen valdes för att kunna få en djupare förståelse för innehållet och det bakomliggande budskapet i de undersökta artiklarna, alltså på vilket sätt utsatta områden och boende beskrivs i medierapporteringen. I undersökningen har relevanta citat sammanhang och ordval i artiklarna analyserats. Det empiriska textmaterialet baserades på nyhetsartiklar som handlar om kameraövervakning i utsatta områden. Artiklarna hämtades från sju olika nyhetshemsidor SVT Nyheter, Skånska dagbladet, Sydsvenskan, Stockholm direkt, Expressen, Lokaltidningen Malmö Limhamn och Svenska Dagbladet. Medierapporteringen kännetecknas av att utsatta områden är i behov av kameraövervakning för att kunna återinföra kontroll och trygghet i dessa platser. Det beskrivs i artiklarna att kameraövervakningen har bidragit till att boende och näringsidkare upplever ökad trygghet. Det finns också nyhetsartiklar som nyanserar bilden som ges av kameraövervakningen. Dessa menar att det i utsatta områden också är viktigt med andra typer av åtgärder såsom mer synliga poliser, och att övervakning inte borde vara första steget. Det betonas i artiklarna att kameraövervakning inte är lösningen på alla problem i utsatta platser. Nyhetsartiklarna framställer utsatta områden med beskrivningar av kriminalitet och våldsyttringar. I nyhetsrapporteringen skildras utsatta områden som präglade av problematik, där det pågår brottslighet och finns farliga platser. Det beskrivs i artiklarna att kameraövervakning bland annat ska fungera för att förbygga brott, bättre kontrollera utsatta platser och lösa brott. Invånarna bosatta i utsatta områden tillskrivs främst avvikande egenskaper och påstås vara utanför det svenska rättssystemet samt inte tillmötesgående för att vittna om brott.
30

Från fiskflunsa till coronakris : En kvantitativ innehållsanalys av startsidor från Dagens Nyheter och Aftonbladet under coronavirusutbrottet / From fish flu to corona crisis - A quantitative content analysis of frontpages from Dagens Nyheter and Aftonbladet during the coronavirus outbreak

Aginger, Saga, Håkansson, Nellie January 2020 (has links)
Title: From fish flu to corona crisis – a quantitative content analysis of front pages from Dagens Nyheter and Aftonbladet during the coronavirus outbreak. The aim of this essay was to examine the reporting and framing of the coronavirus on DN.se and Aftonbladet.se's front pages, between January 7, 2020 and April 30, 2020. In order to do so, we chose to examine front page teasers on both newspapers front pages online. We define front page teasers as the package of text and pictures on the front page, which then takes the reader to the actual article. We formulated three questions to concretize the aim: ​How much space is given to the front page teasers about the coronavirus on Dagens Nyheter and Aftonbladet's front pages, in terms of number, size and location? ​How do the front page teasers frame the coronavirus on Dagens Nyheter and Aftonbladet's front pages, regarding to framing and perspectives as well as calming or alarming signals? And, ​what differences and similarities can be found between Dagens Nyheter and Aftonbladet’s front page teasers about the coronavirus, regarding to space and shape? ​The method chosen for this study was a quantitative content analysis, which was supported by theories about news values, media logic and narration, as well as the agenda setting theory and the framing theory. The results of the analysis stated that front page teasers about the coronavirus was given more space on both newspapers’ front pages during the majority of the selected time period, than front page teasers about other events. This could be explained by multiple theories about how threats, risks and crises, as well as sensational news, stand a better chance of making it to the front page, than other news. The analysis also showed that Dagens Nyheter chose to frame the coronavirus based on themes such as healthcare and economical consequences, while Aftonbladet chose a more human perspective. We speculated on how these results could affect the readers and their picture of reality – in this case the coronavirus – and came to the conclusion that Aftonbladet’s readers might feel more of a closeness to the coronavirus, than the readers of Dagens Nyheter. So, regarding to space – both in number and size – as well as theme, actor and signal, but also the newspapers’ own choice of words, our study made it possible for us to see how the “fish flu” gradually turned into a corona crisis.

Page generated in 0.1173 seconds