För att företag ska möta en ökande konkurrens, drivs de till att finna nya lösningar i syfte att ständigt förse de allt mer medvetna kunderna med nya produkter. En förbättrad produktutvecklingsprocess kan hjälpa företag att uppnå konkurrensfördelar genom att bemästra produktens allt kortare livscykel. Under produktutvecklingen arbetar flera av företagets avdelningar parallellt, vilket kräver ett väl fungerande samarbete. Externa parter har en viktig roll vid framtagning av nya produkter, eftersom relationen mellan kund och leverantör medför tillgång till varandras kunskapsområden. Det är dock inte lätt att utveckla en nära relation, eftersom många problem kan uppstå vid ett samarbete. Företag inser vikten av att ta del av leverantörens specialistkunskap, men har ännu inte lärt sig hur de ska hantera samarbetet. Följaktligen behövs det ytterligare forskning kring hur företag kan koordinera produktutvecklingsarbetet, när leverantör är delaktig i projektet. Studien har för avsikt att skapa förståelse, för hur produktutvecklingsarbetet ur ett inomorganisatoriskt perspektiv kan koordineras, när en leverantör medverkar. Genom kvalitativa fallstudier ämnar vi undersöka vilka koordinationsmekanismer företag använder för att koordinera produktutvecklingsarbetet. Fallstudierna bygger på sju djupgående intervjuer av personer som arbetar med produktutvecklingsarbete på två fallföretag. Studien tar upp teorier som belyser fenomenet produktutveckling och de mekanismer som används, för att koordinera produktutvecklingsarbetet och hur leverantören integreras i utvecklingsprojektet. Studiens teoretiska referensram redogör vidare för tekniken ”concurrent engineering”, koordination av projektmedlemmarnas beroende och skilda förväntningar samt projektens karaktäristiska drag. Studien visar att koordinationsmekanismer är viktiga för att företag ska kunna samordna sina produktutvecklingsaktiviteter. Behovet av koordinationsmekanismer bestäms utifrån i vilken fas produktutvecklingen är och i vilken utsträckning leverantören medverkar i produktutvecklingsprojektet. Företagets organisationskultur har en viktig roll i att koordinera projektmedlemmarnas beroende. Genom att utvecklingsarbetet sker i form av projekt måste projektmedlemmarnas olika intressen och förväntningar möta varandra för att åstadkomma synergieffekt i projektet. Vidare finns det ett positivt samband mellan projektens karaktäristiska drag och behovet av samverkan mellan projektmedlemmarna. Med andra ord ska koordinationsaktiviteterna anpassas efter produktutvecklingsprojektets karaktäristiska drag.

No description available.

Bakgrund: Stroke är den femte största dödsorsaken i Sverige och är den vanligaste orsaken till att personer drabbas av funktionsnedsättning. Då stroke kan medföra både psykiskt och fysiskt lidande är det viktigt att patienterna får tillräcklig med adekvat information samt får vara delaktiga i sin egen vård. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av delaktighet och information i sin egen vård hos personer som drabbats av stroke inom slutenvården. Metod: En litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa artiklar hämtade från databaserna PubMed, Scopus och CINAHL. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats och erhållit medelhög till hög kvalitet.  Resultat: Det identifierades fyra kategorier och åtta underkategorier. I kategorin Bli behandlad som egen individ berörs patienternas upplevelse av hälso-och sjukvårdens bemötande och vilka grundläggande behov patienterna har. I kategorin ingår även vilken typ av informationsbehov patienterna har och hur kommunikation och information ska anpassas. I Mötet med vården innefattas positiva och negativa upplevelser av vården. Personlig prestation handlar om att finna en inre drivkraft och tar upp känslan av att komma tillbaka till samhället samt hur sjukdomen påverkar livssituationen. Vägen tillbaka fokuserar på hur viktiga familj och vänner är i rehabiliteringsprocessen och tar även upp vilka utmaningar personen står inför efter utskrivning. Slutsats: Det fanns delade meningar gällande uppfattningen av delaktighet och information inom hälso-och sjukvården. Patienter och närstående var i behov av information i olika former och de ville vara en del av den personcentrerade vården. Både närstående och hälso-och sjukvården har ett ansvar för att individen ska ha en så effektiv återhämtningsprocess som möjligt. Patienterna upplevde att strokevården inte var individanpassad vilket fick patienterna att tappa motivation och inte vara delaktiga i sin vård. / Background: Stroke is the fifth leading cause of death in Sweden and is the most common reason to suffer from disability. Since stroke can lead to both physiological and physical suffering, it is important that the patients get enough and adequate information and also get involved in their own care. Aim: The aim of this study was to explore the experience of participation and information in their own care of individuals affected by stroke within inpatient care. Method: A literature review based on twelve qualitative articles received from the databases PubMed, Scopus and CINAHL. All articles have been quality analyzed and have been received medium to high quality. Result: This review identifies four categories and eight subcategories. In Treated like an individual affects’ patient experience of healthcare treatment and patients’ fundamental needs. The category includes patients' information needs and how communication and information should be adapted. The healthcare meeting contains positive and negative experiences of healthcare. The category Personal accomplishments include inner motivation, the feeling of returning to society and how the illness affects the life situation. The road back focuses on how important family and friends are for the rehabilitation process and enlighten the challenges ahead after discharge. Conclusion: There were split opinions about the perception of participation and information in the healthcare system. Patients and relatives were in need of information in different varieties and they wanted to be a part of the person-centered care. Both relatives and healthcare professionals have a responsibility to ensure that the individual has as efficient recovery process as possible. The patients experienced that the stroke care was not adapted to the individual which resulted in the patient losing motivation to be involved in their own care.

Syftet med studien är att skapa kunskap om hur förskollärare medverkar till barns lek på förskolan. Forskningsfrågorna som studien utgått ifrån är: På vilket sätt beskriver förskollärare att de förhåller sig till leken? I vilket syfte uppfattar förskollärare att de är delaktiga i leken eller ej? Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer över telefon med fyra förskollärare ifrån fyra olika förskolor och två olika kommuner. Genom dessa intervjuer framkom empiri som analyserades via sortering, reducering och argumentation. Analysen gav följande teman: Förskollärare som förebild i leken. Ger leken mycket plats och som förskollärare är hen mer av en observatör. Observatör som stöttar genom att bidra med nytt material. Observatör som stöttar genom att lösa konflikter och att hjälpa till med fantasin.    Resultatet visar att majoriteten av förskollärare förhållit sig till leken som observatörer. Det framkom två olika typer, en mer avvaktande och en mer ingripande. Den avvaktande observatören tillför bland annat rekvisita till barns lek utifrån barns egna intentioner via lekresponsivt lärande. Den ingripande observatören använder sig utav lekbaserat lärande genom att ha en sorts överblick av leken och gå in ifall stöttning av konflikt behövs. Studien visade att en del förskollärare medverkar i barns lek för att de ser sig själva som förebilder och vill visa glädje i leken, medan andra mer låter barnen själva styra leken.

Inom hemsjukvård är det centralt att den äldre patienten är delaktig för att känna att vården är god. I den personcentrerade vården ska det multiprofessionella och teambaserade personalen ha den unika personen i fokus. Det är patientens upplevelse av verkligheten som ska vara det viktiga och tidigare forskning visar att patienten inte känner sig lika delaktiga som de hade önskat. Syftet med denna studie är att beskriva den äldre patientens delaktighet i sin vård inom hemsjukvården. Metoden som användes var en integrativ litteraturstudie med tematisk analys av i huvudsak kvalitativa data. Sökning och dataanalys var systematisk. Tio artiklar ingick i resultatet. Sökning efter vetenskapliga artiklar skedde i databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultatet redovisar sju teman: Trygghet, Kommunikation, Respekt, Kontinuitet och flexibilitet, God kompetens, Känna sig inkluderad och Vara aktiv. Resultatet visar att patienten görs delaktig då sjuksköterskorna hela tiden informerar patienten. Studien visar också att det är viktigt att skapa en bra miljö och ha respekt för den äldre patienten. Genom att personalen kunde vara flexibla efter patientens behov innebar ett större utrymme och flexibilitet för patienten. Enligt resultatet läggs mycket ansvar på sjuksköterskan för att göra patienten delaktig. Vidare handlar bemötandet om mer än bara det som sägs och görs för betydelsen för den vård som ges för patientens delaktighet.

Syftet med studien är att få förståelse för hur förskollärare uppfattar barns medverkan i dokumentation. Undersökningsfrågan för studien är: Vilka erfarenheter har förskollärare av barns medverkan i dokumentation? Genom en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare genomförts. Utifrån enactment-policyteorin har det insamlade materialet analyserats och bildat fyra kategorier som beskriver hur förskollärarna uppfattar sitt eget arbete med att göra barnen delaktiga och medvetna i dokumentationsarbetet. Resultatet visar förskollärares tolkningar av barns delaktighet i dokumentation utifrån målen i Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) som berör områdena dokumentation, barns delaktighet och inflytande i utbildningen samt barns rätt till integritet. Slutsatsen är att förskollärarnas tolkning av barns delaktighet i dokumentation blir begränsad till delar av dokumentationsprocessen och inte hela dokumentationen. Samt att barns integritet i dokumentationsprocessen ligger dels hos barnen, dels hos förskolläraren utifrån de krav som finns på att barn ska dokumenteras. Det bidrar till att förskollärarnas genomförande av dokumentation går före barnens rätt till att sätta egna gränser för sin integritet.

Syftet med denna studie är att beskriva hur pedagoger i förskolan skapar förutsättningar för barnens lek. Denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger från olika kommuner i mellersta Norrland med olika arbetslivserfarenhet. Utifrån materialet vi samlat in från våra intervjuer har vi sorterat detta i olika teman som kunde utläsas av pedagogernas svar. Därefter analyserade vi materialet med hjälp av diskursanalys för att finna de rådande diskurserna hos pedagogerna. Resultatet visar att pedagogerna i studien anser att leken är komplex och flertydig. Sammanfattningsvis fann vi olika förutsättningar som pedagogerna lyfter kan bidra eller inte bidra till barnens lek . Det beror på situation, pedagogernas synsätt på leken, formandet av barnens lekmiljö, Storlek på barngruppen samt vilken tid pedagogerna ger leken med barnen. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

I denna kvalitativa enkätstudie som utgår från en sociokulturell teori, undersöker vi pedagogisk skolpersonals erfarenheter, uppfattningar och upplevelser av rutiner och strategier för att göra elever delaktiga vid utformning av särskilt stöd och upprättning av åtgärdsprogram. Det är delar av elevhälsan såsom speciallärare, specialpedagoger och skolledare tillsammans med lärare tillika mentorer som vanligtvis upprättar underlagen för särskilt stöd. Det var 53 respondenter som svarade på enkäten och av dessa var 29 respondenter speciallärare, 17 var lärare och 5 uppgav sig vara från ledningsgruppen, 1 var från central elevhälsa och 1 svarande som förälder. Vi har tagit alla respondenters svar i beaktande. Eftersom yrkesrollerna för speciallärare och specialpedagoger i praktiken är ganska otydliga så har vi sammanslagit dem och varit öppna med hur vi har formulerat oss i enkäten. Vi har med hjälp av en skriftlig enkätstudie tagit del av deras berättelser och perspektiv kring rutiner, strukturer, organisering och arbete för elevers delaktighet och inflytande vid upprättande av särskilt stöd och åtgärdsprogram. Vi valde en kvalitativ, webbaserad och skriftlig enkätintervju som datainsamlingsmetod. Vi använde oss av en anonym enkät med halvstrukturerade skriftliga, öppna frågor. Den kvalitativa studien har en explorativ ingång då den bygger på ett utforskande och brett arbete med många respondenter som anonymt och skriftligen har delat med sig av sina tankar och upplevelser. Resultatet av den kvalitativa studien visade att den pedagogiska personalen arbetar med olika artefakter för att göra eleverna delaktiga i processen och det framkom även att respondenterna efterfrågade bättre rutiner för hur elever kan göras delaktiga i upprättning av åtgärdsprogram.

Avsikten med denna studie är att undersöka rektorers funktion i elevhälsan, vad syftet är med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan samt vad de bidrar med som insatser. Med hjälp av de frågeställningar som formulerats som följande; ”Vad är syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan?”, ”vilka insatser bidrar studie- och yrkesvägledare med i elevhälsans uppdrag?” och ”vilken funktion har rektor i elevhälsan?” vill vi fylla den befintliga kunskapslucka som finns gällande syftet med studie- och yrkesvägledares medverkan i elevhälsan. Då det råder brist på tidigare forskning kring valt studiefält vill vi ändra på detta och bidra med mer kunskap. Studien har en kvalitativ karaktär och utgjordes av djupintervjuer, detta för att få ett helhetsperspektiv genom exempelvis öppna frågor och eventuella följdfrågor. Kortfattat resulterade studien i att rektorer ansvarar för elevhälsan och fattar beslut som rör elevhälsans uppdrag samt vilka yrkesprofessioner som ska medverka. Syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan är att all information kring elever behövs synliggöras i elevhälsan. Studie- och yrkesvägledare motiverar elever för framtiden som är en del av elevhälsans uppdrag. De teoretiska begrepp som analyserat empirin och genererat fram resultatet är meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Begreppen är utformade av Aaron Antonovsky som grundar sig i KASAM teorin. Meningsfullhet analyserar vad det finns för meningsfullhet i studie- och yrkesvägledares medverkan i elevhälsan. Begriplighet analyserar rektors funktion i elevhälsan och hanterbarhet analyserar vilka handlingsvägar studie- och yrkesvägledare använder sig av i elevhälsan.

Värdighet är ett begrepp som ofta används inom hälso-sjukvården. Detta begrepp är svårdefinierat och behöver konkretiseras för att kunna tillämpas inom vården. Kriterierna för god omvårdnad av barn är desamma som för vuxna, men barn kräver ett särskilt omhändertagande vilket får konsekvenser för omvårdnaden. Syftet med litteraturstudien var att belysa värdighet och hur den konkretiseras inom barnsjukvården. Metoden var en litteraturstudie som byggde på elva vetenskapliga artiklar. Områden som belystes i artiklarna var värdighetsbegreppet, bemötande och bekräftelse, privatliv, kommunikation och information, självbestämmande och medverkan. Resultatet visade att det råder en förvirring runt värdighetsbegreppet och att värdighet inte alltid bevaras inom barnsjukvården. / In healthcare dignity is a frequently used concept. This concept is hard to define and needs to be concretized, to be applied in healthcare. The criteria for good nursing of children are the same as for adults, but children need a special caring which has consequences for nursing. The aim of this literature review was to elucidate dignity and how it concretizes in paediatric care. The method was a literature review that based on eleven scientific articles. The fields that were elucidated in the articles were the concept of dignity, treatment and acknowledgement, privacy, communication and information, participation in decision-making and involvement. The result showed confusion about the concept of dignity and that dignity not always was taken into consideration in paediatric care.